Hur mår gräsmattor och annan växlighet i Botaniska trädgården efter all nederbörd i sommar? Jotack, ganska bra faktiskt – tack vare att det regnade så mycket för drygt tio år sedan.
I fredags morse var det nervöst när personalen på Botaniska trädgården anlände till jobbet. Kvällen innan hade ett av sommarens häftigaste regn kommit.
– Personalen sov nog dåligt, för när det regnar så mycket brukar vi få laga allt som har gått sönder. Det gäller framför allt våra grusgångar, de är känsliga och det är backig terräng i trädgården. Men trots våra farhågor såg det ganska bra ut morgonen därpå! säger Mats Havström, botanist och forskningschef i Botaniska trädgården.
”Stenar stora som bowlingklot”
Överlag har Botaniska klarat sommarens kraftiga och ihållande nederbörd bra: gräsmattor, gångar och de flesta växter mår fint.
Anledningen är en lika regnig sommar för ungefär tio år sedan.
– Den gången, liksom många gånger tidigare, ledde regnet till att det uppstod djupa fåror på 60–70 centimeter i gångarna, och stenar stora som bowlingklot drattade ner och landade på fel ställen, säger Mats Havström.
Trädgården fick spärras av på många ställen och personalen fick hugga i för att försöka få undan vatten, i stället för att jobba med sina vanliga sysslor.
– Det var ett kristillbud, vi sa att ”nu får alla gå ut och skyffla grus”. Det tog en vecka, och då har vi ändå en personalstyrka på 25–30 personer som kan vara ute och jobba med det här. Det var rätt chockartat, det var som efter en riktig översvämning av en tsunami.
Delar av parken fick stängas av
Den sommaren blev droppen för personalen i Botaniska, som i flera års tid hade fått jobba hårt med att försöka leda bort regnvatten och skotta igen hål i grusgångarna. Delar av trädgården fick också stängas av varje gång det hade regnat mycket, både för att skydda gräsmattorna och för att vägarna i parken helt enkelt var farliga att gå på.
En utredning startade om dagvattnet i parken, det vill säga det vatten som hamnar på marken när det regnar eller när snö smälter. Sådant vatten ska i normala fall ledas bort via rör och brunnar, men utredningen visade att hela systemet var i dåligt skick.
– Många brunnar hade inte slamsugits på länge och var igensatta, dräneringsrör filmades och även där var underhållet eftersatt. Projektet med att förbättra avrinningen har egentligen drivits sedan dess.
Marken sjunkit en halvmeter
Arbetet började i nedre delen av trädgården, vid entrén.
– Där var problemet att marken hade sjunkit en halvmeter under de hundra år som parken funnits, så rören i marken hade havererat. Det var ett område som var alldeles förfärligt, men det åtgärdades.
Sedan dess har projektet flyttats längre och längre upp i parken, med både större och mindre åtgärder för att förbättra avrinningen. Det handlar både om att ha vegetation som samlar upp vatten och om att lägga stora dräneringsrör som kan forsla bort vattnet från markytan.
– I vintras lade vi ett tjockt rör från Klippträdgården ner genom Rhododendrondalen, det jobbar vi fortfarande med att ansluta mindre rör till. Det stora röret mynnar ut i ett vattenmagasin under vårt kompostområde, där det ligger stora betongtrummor. De skapar ett stort magasin som ska härbärgera de vattenmassor som uppstår när det regnar så mycket.
Bygger med gatsten
Och i sommar har det alltså visat sig att åtgärderna har haft stor effekt vid nederbörd. Även om Mats Havström och hans kolleger fortfarande är nervösa när det regnar, kan de numera nöja sig med att göra mindre insatser när det händer.
– När vi ser hur det rinner på ytan kan vi behöva bygga med gatsten så att vattnet ska rinna åt rätt håll, men annars har systemet stor effekt så länge vi ser till att det inte ligger löv på dagvattenbrunnarna som täpper till dem. Brunnarna måste också slamsugas regelbundet så att de inte fylls med sand och grus. Systemet måste hela tiden skötas, och det kostar mycket, både i tid och material, men så länge det görs fungerar det väldigt bra.
Beräknad livslängd på 100 år
Arbetet med att säkra avrinningen i trädgården genomförs i etapper och pågår fortfarande, den totala beviljade budgeten är 15 miljoner kronor. När allt är klart väntas både vattenmagasinet och rörsystemen ha en livslängd på omkring 100 år. Mats Havström är lättad över att projektet börjar bli klart.
– Tack vare det här regnet för tio år sedan fick vi upp ögonen för att det här var ett gigantiskt problem, och det som har gjorts därefter har uppenbarligen gett gott resultat. I år har vi inte behövt göra några stora avspärrningar på grund av skador, vilket är anmärkningsvärt. Som chef har jag annars ofta behövt rycka in extra på sommaren, men den här gången har parken klarat sig förvånansvärt bra.
Text: Elin Widfeldt
vgrfokus@vgregion.se
Mats Havströms tips vid en regnig sommar – för dig som har trädgård/balkong
- Det är skönt att man slipper vattna! Största problemet när det regnar mycket är att man får mördarsniglar.
- Det gäller att ha en bra dagvattenhantering, det vill säga att det vatten som kommer i form av regn eller smält snö försvinner iväg på något sätt.
- Se också till att ha träd och annan vegetation som suger upp vattnet. Mossor älskar vatten! Tänk som de gör i Japan, att mossa är fint. Rhododendron älskar också stora mängder vatten och tar upp det bra.
- Problemet är att klimatet är väldigt lynnigt. På Botaniska har vi fortfarande växter med skador efter torkan i maj-juni. Det gäller att ha en mångfald av växter, så att några av dem alltid gillar det rådande vädret. Men en väldränerad jord är viktig för alla växter. Växters rötter fungerar som djur: de vill ha syrerikt vatten, vilket de får om vattnet flödar hela tiden.