Västra Götalandsregionen (VGR) som helhet gör ett positivt resultat till och med augusti till följd av ökade skatteintäkter och positiv värdeutveckling av finansiella placeringar. Sjukhusen har det däremot fortsatt tungt.
Trenden är densamma som tidigare: personalkostnaderna är för höga och det beror på dyra personallösningar som inhyrd personal och övertid.
Pensionskostnaderna ökar, liksom antalet nettoårsarbetare och anställda i vården och det finns en stigande kostnadsutveckling inom andra områden, som material, läkemedel och el.
Nyligen beslutade VGR att stänga akuten i Lidköping. Är detta beslut ett resultat av den dåliga ekonomin just nu?
– Nej, det är inte riktigt så enkelt. Besluten är också ett led i att vi ställer om vården, och det gör vi för att kunna erbjuda god och tillgänglig vård med de resurser vi har när förutsättningarna i samhället förändras, säger VGR:s ekonomidirektör Ann-Charlotte Lilja och fortsätter:
– Det är omöjligt att fortsätta arbeta som förr när flera branscher har arbetskraftsbrist samtidigt som invånarna generellt lever längre och behöver mer vård. Som exempel behöver vi arbeta digitalt när det går och vi som arbetar inom hälso- och sjukvården behöver samverka och ha gemensamma arbetssätt, system och teknikstöd som underlättar för både invånarna och oss själva.
– Den här omställningen kommer att ta tid, men vi är i gång. Nu när de ekonomiska förutsättningarna är så dåliga blir det än mer angeläget att genomföra strategierna så att vi kan få verksamheter och ekonomi i balans.
Åtgärdsplaner på sjukhusen
På sjukhusförvaltningarna har egna åtgärdsplaner tagits fram just för att få balans i ekonomin, men ännu syns inga tydliga effekter av dem. Det pågår också ett arbete med att samordna sjukhusförvaltningarnas åtgärdsplaner, eftersom en lokal åtgärd kan komma att påverka andra verksamheter.
– Det blir allt tydligare för alla hur viktigt det är att vi drar nytta av VGR:s storlek och att vi inte ser våra hälso- och sjukvårdsverksamheter som separata utan som ett enda, sammanhållet, system. Men resan dit är lång, eftersom vi är så vana vid att var en styr på sitt sätt.
Fem områden samordnas inom regionen
Fem områden har identifierats där det sker en regional samordning inom VGR, för att relativt snabbt få god ekonomisk effekt. Områdena är HR (exempelvis bemanning och lokala avtal), förändrade arbetssätt genom digitalisering, hindrande ekonomiprinciper, jourlinjer och material/läkemedel/hjälpmedel.
Och här börjar det hända saker, menar Ann-Charlotte Lilja Järnström.
– I september tog till exempel den regionala styrgruppen beslut om två snabbspår för att få till nya arbetssätt inom inköpsområdet. Dels ska vi testa att konkurrensutsätta inköp upp till 100 000 kronor, dels ska vi jämföra VGR:s prisbild inom olika avtalsområden med andra offentliga och privata aktörer.
Sammantaget, hur ser prognosen ut inför resten av året och vad behöver hända nu?
– Nu i september arbetar vi centralt med bokslutsanalys och delårsrapport och vi inväntar verksamheternas egna prognoser. Därefter kommer vi att ha en uppdaterad helårsprognos. Det viktigaste som behöver hända är att hålla i de åtgärder vi beslutat om och att få bättre fart på den pågående omställningen till nära vård. I den situation vi befinner oss i behöver vi tänka nytt och anamma nya lösningar och arbetssätt.
– Vårt uppdrag är att ge bra och tillgänglig vård till invånarna i Västra Götaland. Vi behöver förstå att vi kan göra det i andra former än de vi kanske är vana vid.
Annakarin Johansson Rosengren
vgrfokus@vgregion.se
VGR:s resultat till och med augusti
Till och med augusti gör koncernen VGR ett resultat på 74 miljoner kronor. Det innebär en positiv avvikelse på 552 miljoner jämfört med budgeten om -479 miljoner för samma period. Högre skatteintäkter och positiv värdeutveckling på placeringar väger upp sjukhusförvaltningarnas negativa resultat som avviker med -1,8 miljarder från budget.