Skaraborgs sjukhus, Skas, står inför kanske den största förändringen i sjukhusets historia. Akutvården koncentreras till Skövde och vårdutbudet på flera andra orter förändras och det påverkar invånare och medarbetare.
– Det handlar om att vi som arbetar i vården tillsammans med invånare, patienter och andra aktörer gör en förflyttning ifrån sjukhus till hemmet och primärvården, säger sjukhusdirektör Stellan Ahlström.
Det har varit ett minst sagt turbulent 2023 för många som på något sätt berörs av utbudsförändringarna på Skaraborgs sjukhus. Omställningen av vården, som omfattar allt från akutvård till planerad vård, utmanar vårdens traditionella arbetsmetoder och skapar oro och tveksamhet hos flera. Men förändringarna och omställningen är helt nödvändig säger Skaraborgs sjukhusdirektör Stellan Ahlström och lyfter tillgången på personal som en av de svåra frågorna som vården måste hantera i framtiden.
– Alla delar vi på dagens unga som går ut i arbetslivet och de kommer inte räcka till. Där har du grundbulten till varför vi behöver göra den här omställningen. Det gäller att klara vårt uppdrag med färre personer.
– Att inte göra något får faktiskt värre konsekvenser för helheten. Gör vi inget får vi sämre tillgänglighet, vi kommer inte klara våra uppdrag inom den planerade vården och även den tidskritiska vården, till exempel canceroperationer. Vi skulle vara tvungna att fortsätta ha dubbla linjer för olika delar och då räcker vi inte till för den planerade vården. Sen skulle kostnaderna öka eftersom vi hade blivit ännu mer beroende av bemanningsföretag, säger Stellan Ahlström.
Nära vård
Nu finns ett politiskt beslut om vägen framåt för Skaraborgs sjukhus och tidplanen är satt. Det pågår simuleringar för att bäst avgöra hur ambulansresurserna ska placeras i Skaraborg, samtidigt har Stellan Ahlström en intensiv samverkan och dialog med förvaltningen Närhälsan om den nära vården. Hur ska de tillsammans och var för sig kunna leverera den nära vården?
– Det är en av de viktigaste beståndsdelarna vi måste säkra i den här omställningen. Att vi klarar göra förflyttningen från sjukhuset till den mer nära vården, där starten är i primärvården. Och att vi har akutresurserna över hela territoriet för att kunna bedöma, behandla och transportera. Det är jätteviktigt.
Men hur kan man prata om nära vård när samtidigt vårdutbud försvinner från vissa orter?
– Den nära vården handlar inte om avstånd i meter eller kilometer. Det handlar om att vi tillsammans med invånare, patienter och andra aktörer gör en förflyttning ifrån sjukhus till hemmet och primärvården. Och framför allt rätt vårdnivå för de olika delarna. Att man har bra planer, tillgänglighet till primärvården, tillgänglighet till specialistvården på sjukhusen utan att man behöver passera akutmottagningen. Eller att man kan vårdas i hemmet med olika tekniska lösningar, mobila team och så vidare. Det är den nära vården, säger Stellan Ahlström.
Specialistvård och operationer i Lidköping
Utbudsförändringarna inom Skaraborgs sjukhus innebär att sjukhuset i Skövde kommer att vara ett komplett trauma- och akutsjukhus med intensivvård och akuta flöden. Sjukhuset i Lidköping upphör att vara ett akutsjukhus och kommer istället fokusera på planerad specialistvård med en hög volym operationer. Även i Mariestad och Falköping sker vissa förändringar av utbudet. (Se här vilka verksamheter som berörs).
–Det handlar långsiktigt om att vi får bättre förutsättningar att klara kompetensförsörjningen om vi koncentrerar akutflödet i Skaraborg till en utbudspunkt. Då behöver vi inte ha arbetslinjer på två olika ställen utan det räcker med en linje när man tittar på exempelvis bakjour inom medicin, kirurgi, ortopedi, narkos och så vidare. Det är mycket sådant vi har dubbelt av idag, säger Stellan Ahlström.
Hur ser du på de känslor som det här väcker hos medarbetare och invånare?
– Jag förstår att man känner oro när stora förändringar sker och det här är en av de största förändringarna vi genomför på Skaraborgs sjukhus. Men som jag sa innan, att inte göra något är sämre. Det skulle påverka patientsäkerheten, arbetsmiljö och möjligheten till att kompetensförsörja.
Hur får ni med er medarbetarna i detta?
– Många medarbetare ser att omställningen är nödvändig, att alternativen är sämre. Sen förstår jag att de som är närmast berörda är oroliga, att de är besvikna. Men samtidigt har vi ett ansvar att genomföra den här förändringen till andra arbetssätt. Vi kan inte jobba som vi alltid gjort om vi ska lösa våra utmaningar.
Verksamhet i balans
Redan inför år 2023 hade Skaraborgs sjukhus en ekonomisk obalans som inte var hanterad. Sedan dess har läget förvärrats med bland annat en ökande inflation. Förändringarna som nu sker handlar delvis om att få en verksamhet i balans, men Stellan Ahlström menar att omställningen av vården behöver ske oavsett den ekonomiska situationen.
– Det är klart att den ekonomiska biten finns med i allt arbete. I grund och botten är det offentliga pengar och vi måste hålla ordning på finanserna och vara effektiva. Det är en del av vårt uppdrag, kan vi göra någonting till samma kvalitet fast till en lägre kostnad? Då ska vi ju välja den vägen, det ingår i uppdraget.
– Vi behöver göra den här omställningen för att vi långsiktigt ska klara vårt välfärdsuppdrag. Det gäller inte bara Skaraborg utan hela Sverige. Vi har en svår situation vad gäller kompetensförsörjningen inom flera sektorer i Sverige, säger Stellan Ahlström.
Text: Andreas Kron
vgrfokus@vgregion.se
Läs mer om Skaraborgs sjukhus på sjukhuset hemsida.