2023 blir det ekonomiskt tuffaste året i regionens historia med stora underskott för VGR:s sjukhus som följd. Sjukhusförvaltningarna har tvingats hålla hårt i pengarna och vidtagit åtgärder för att stävja de höga kostnaderna, men dessa har ännu inte gett önskad effekt. Samtidigt har det arbetats för fullt med att hitta gemensamma lösningar som väntas ge effekt under nästa år.
– Vi visste att året skulle bli utmanande för sjukhusen och att sparåtgärder var nödvändiga. Vi har tillsammans arbetat intensivt för att hitta gemensamma lösningar som ska få ned kostnaderna inom hälso- och sjukvården. Det ekonomiska läget till trots finns flera ljusglimtar att ta med framåt i arbetet med att nå en ekonomi i balans, säger Håkan Sandahl, regiondirektör Västra Götalandsregionen.
Gemensamt arbete för att minska kostnader
Samtliga sjukhus har arbetat med egna åtgärdsplaner under året. Effekterna har låtit vänta på sig, men under årets sista månader har ett trendbrott kunnat skönjas. I mars tillsatte regiondirektören en regional särskild ledning för ekonomi i balans, RSLE, i syfte att hitta koncerngemensamma lösningar för att få ned kostnaderna inom hälso- och sjukvården. Arbetet har pågått inom flera områden. Det handlar exempelvis om ekonomistyrning och kostnader för hyrbemanning. Man har även undersökt mer kostnadseffektiva lösningar inom läkemedel, material, hjälpmedel, samordning av jourlinjer och förändrade arbetssätt genom digitalisering. Resultatet av arbetet har mynnat ut i 29 olika uppdrag som regiondirektören tilldelat verksamheterna.
– Det har varit ett enormt engagemang för att ta fram gemensamma förslag. Den kraften kommer vi att fortsätta att dra nytta av med oförminskad styrka i arbetet framåt, säger Håkan Sandahl.
Extern granskning av sjukvårdens styrning och ekonomi
Regionstyrelsen beslutade i mars att genomföra en extern genomlysning av sjukhusen för att få en bättre bild över sjukhusförvaltningarnas ekonomi, uppdrag, förutsättningar och produktivitet. Granskningen, utförd av redovisningsfirman PWC, återrapporterades på Regionstyrelsen den 19 december. Några av slutsatserna i rapporten visar på svårigheter med att regionalt hålla samman styrningen av sjukvården, att nuvarande budgetprocess gör det svårt att överblicka om sjukhusen tilldelas tillräckligt med resurser samt att VGR lägger mindre andel pengar på hälso- och sjukvård än andra regioner.
– Vi har under året på flera sätt arbetat med ekonomistyrning och att hitta gemensamma arbetssätt. Det, tillsammans med den här granskningen, ger oss kunskap om hur våra åtgärder för att nå en ekonomi i balans får bättre effekt. Jag har nu fått ett uppdrag av regionstyrelsen att återkomma med förslag om hur rapportens slutsatser kan omhändertas, säger Håkan Sandahl.
Omställning och ekonomi
Ekonomin har medfört att tempot ökat i att ställa om vården inför framtidens utmaningar med en åldrande befolkning och arbetskraftsbrist inom vissa vårdyrken. Det handlar bland annat om att digitalisera där det är möjligt och att flytta vård från sjukhusen till vårdcentraler och hemmet.
– Vi har fått fart på många delar inom digitaliseringen som egenmonitorering, taligenkänning och användarvänliga vårdappar. I linje med omställningen av hälso- och sjukvården ska vi nu arbeta vidare med utvalda åtgärder och uppdrag. Vår prioritet är alltid att driva en trygg och säker vård med en ekonomi i balans, säger Håkan Sandahl.
Förväntade effekter framåt
Även 2024 blir ett tufft ekonomiskt år för sjukhusen. Återigen budgeteras ett underskott på 1,5 miljarder kronor för VGR som helhet. Ett visst trendbrott kan skönjas för sjukhusens del som delvis kan förklaras av att åtgärdsplanerna börjar ge effekt. Det handlar bland annat om minskade kostnader för inhyrd personal samt att ökningen av antalet nettoårsarbetare har avtagit något.
– Vi ser nu att åtgärdsplanerna börjar ge viss effekt och under kommande år räknar vi med att börja hämta hem effekterna av de gemensamma uppdragen för en ekonomi i balans, säger Håkan Sandahl.
Text: Björn Johansson
vgrfokus@vgregion.se
Fakta: Sjukhusens ekonomi
Inför 2023 budgeterade VGR ett underskott på -1,6 miljarder kronor för att möta de kärvare tider som väntade till följd av ökad inflation och ekonomisk avmattning. Samtliga sjukhusförvaltningar har arbetat med lokala åtgärdsplaner för att inte avvika mot budget. Därutöver har ett koncerngemensamt arbete för att hitta gemensamma lösningar pågått. Sjukhusförvaltningarna väntas gå mot en sammanlagd ekonomisk obalans på 2,7 miljarder kronor 2023.
Fakta RSLE
Regiondirektören upprättade i mars en särskild ledning för ekonomi i balans, RSLE, som under 2023 har haft ett avgränsat uppdrag, vilket nu är avslutat. Syftet har varit att analysera vilka ekonomiska effekter sjukhusen kan uppnå med gemensamma åtgärder inom gemensamma områden. De förslag som arbetats fram har omvandlats till uppdrag som verksamheterna ska arbeta vidare med under 2024. De gemensamma områdena är HR, hindrande ekonomiprinciper, läkemedel, material, hjälpmedel, samordning av jourlinjer, gemensamma arbetssätt inom digitalisering.
Fakta: Extern granskning
Granskningen, som genomförts av PWC, ger en nulägesbild av sjukhusförvaltningarnas uppdrag, förutsättningar, ekonomi och produktivitet/effektivitet. Granskningen visar hur sjukhusen arbetar med att ta fram åtgärdsplaner för en ekonomi i balans och vilka faktorerna är bakom bristande genomförande av åtgärderna. Slutsatserna i rapporten handlar bland annat om att den decentraliserade styrningen begränsar ägarstyrningen, att VGR:s budgetprocess skapar svårigheter att bedöma om sjukhusförvaltningarna får rätt ekonomiska förutsättningar och att VGR fördelar jämförelsevis lägre andel resurser till hälso- och sjukvården samtidigt som sjukhusen har stora ekonomiska underskott.