VGR:s sjukvårdsförvaltningar inför taligenkänning. Syftet är att underlätta för vårdpersonal att dokumentera i patientens journal direkt i anslutning till vårdbesöket. Skaraborgs Sjukhus och Södra Älvsborgs sjukhus är två exempel på ställen där införandet av taligenkänning nu pågår för fullt.
– Vi började med taligenkänning i våras för sjuksköterskor och har nu påbörjat utbildningen även för undersköterskor. Personalen tycker att det är ett smidigt sätt att arbeta med direktdokumentation, att det går snabbare att dokumentera vilket frigör tid till annat vårdarbete, det gynnar patienterna, och medarbetarna kommer hem i tid också. Personalen blev positivt överraskad över att systemet var lättare att arbeta med än vad de trodde från början, säger Annika Jaktlund, enhetschef, ledningsgrupp Kirurgi på Skaraborgs sjukhus som är en av de platser där taligenkänning nu införs på bred front.
Taligenkänning innebär att man använder rösten för att producera text, i stället för att använda tangentbordet. För de som i nuläget dikterar – det vill säga talar in journaltext till en ljudfil – och har stöd av en medicinsk sekreterare för att skriva in det som sägs i journalen, innebär taligenkänning ett nytt arbetssätt och nya rutiner. Den text de producerar kommer inte längre gå via en medicinsk sekreterare, utan direkt in i journalen och det ställer högre krav på att texten direkt är innehållsmässigt och grammatiskt korrekt.
Ökad patientsäkerhet
De stora fördelarna är att informationen i patientjournalen inte hamnar i utskriftsköer utan blir tillgänglig direkt – både för hälso- och sjukvårdens medarbetare och för patienten. Det ger patienten bättre möjlighet att vara informerad om och delaktig i sin vård. Det innebär också en ökad patientsäkerhet, eftersom personalen har direkt och enkel tillgång till de allra senaste journalanteckningarna.
– Taligenkänning är verkligen ett lyft. Det är väldigt tidsbesparande, säger Malin Kim, överläkare på palliativa teamet på Södra Älvsborgs sjukhus. Med taligenkänning är anteckningarna klara att skicka direkt, allt kommer i väg i tid och inget blir liggande. Patienten får det som patienten behöver.
Malin Kim gör all sin journalföring med taligenkänning. Ibland kan det vara svårt med vissa namn och det kan bli en del särskrivningar. Men hon håller ögonen på skärmen och rättar direkt.
– Det vanligaste är ju att man dikterar direkt efter besöket, och då ser jag inga nackdelar med taligenkänning. Brev och remisser är klara direkt. Jag tror att de allra flesta har ett värde av och ser nyttan i det, säger Malin Kim.
Viktig del i Millennium
Det går ofta snabbare att producera text genom att taligenkänna jämfört med att skriva på tangentbordet. Det underlättar för dokumentation i realtid, vilket är ett av de grundläggande arbetssätten i det kommande vårdinformationssystemet Millennium, som mot slutet av 2024 ska börja införas i den södra delen av hälso- och sjukvården i Västra Götaland, där Södra Älvsborgs sjukhus ingår. År 2026 är det Skaraborgs tur att få Millennium.
– Genom att starta med taligenkänning redan nu får vi ett försprång och möjlighet att öva på kommande arbetssätt som stödjer realtidsdokumentation säger Johan Magnehed, projektledare för taligenkänning på Skaraborgs Sjukhus.
Tidsvinsten en fördel
Även om det är först nu som taligenkänning införs brett i VGR, har liknande teknik använts tidigare. Vid Bild- och Funktionsmedicin på Skaraborgs sjukhus har man använt taligenkänning sedan cirka 2010.
– Jag personligen har använt det under hela min tid på röntgen vilket nu är lite drygt tre år. En stor fördel är tidsvinsten vid längre diktat. Som en del av detta är det av största vikt att ha ett taligenkänningsprogram med så få fel som möjligt eftersom korrigeringar blir en oerhört stor tidstjuv och källa till frustration, därför är vi just nu väldigt nöjda med nuvarande programvara som vi upplever mycket mer korrekt vid första diktat än de system vi använt tidigare, säger Andreas Lindh, ST-läkare vid Bild- och Funktionsmedicin.
Text: Jan Nyman, Helena Nilsson, Malin Solberg
vgrfokus@vgregion.se