Som distriktssköterska märkte Lena Rindner att det saknades kunskap om klimakteriebesvär – alltför många kvinnor lider i onödan. Därför började hon forska. Nu utbildar hon vårdcentraler i Västra Götalandsregionen om vilken hjälp de kan ge till kvinnor i klimakteriet.
− I mitt arbete som distriktssköterska mötte jag dagligen kvinnor mellan 45 och 60 år, som mådde dåligt men inte visste vad det berodde på. De kände sig inte sjuka men mådde inte heller bra. En del hade till exempel plötsliga humörsvängningar medan andra hade slutat att känna glädje, berättar Lena Rindner.
Hon tar fram sin laptop i konferensrummet på Västra Götalandsregionens forsknings- och utvecklingsenhet i centrala Borås.
− Detta måste du se! säger hon entusiastiskt och pekar på skärmen.
Där syns en kurva som visar hur hormonet östrogen hos kvinnor stiger brant uppåt hos tjejer i tonåren. Sedan ligger kurvan på en ganska jämn och hög nivå fram till 40-årsåldern. Därefter dyker kurvan kraftigt nedåt.
− Den här kurvan visar så tydligt att det händer lika mycket i kroppen hos kvinnor i klimakteriet som hos tjejer i tonåren. När en tonåring smäller i dörrar ses det som en normal fas i livet. Men knappast när en medelålders kvinna gör det. Alla behöver mer kunskap om klimakteriet, framför allt kvinnorna själva, säger hon.
Arbetade först med tonårstjejer
Lena Rindner har tidigare arbetat som skolsköterska. Då höll hon i samtal och utbildningar för tonårstjejer om pubertetsutveckling och menstruation.
− Jag tror att det var därifrån jag fick en idé om hur man skulle kunna stötta kvinnor i klimakteriet. Som distriktssköterska märkte jag hur bemötandet i vården många gånger var bristfälligt. Man kan säga att det var klinisk frustration som gjorde att jag började forska!
Hon påbörjade forskningen år 2011 och tio år senare blev hennes avhandling klar. Den handlar om vilken behandling som primärvården skulle kunna erbjuda kvinnor i klimakteriet för att förbättra deras livskvalitet.
VGR har kommit igång snabbast
Intresset för resultatet är stort. Lena Rindner åker runt över hela Sverige och föreläser. Framför allt för vårdpersonal, men även för chefer, myndigheter och företag.
Hon berättar att Västra Götalandsregionen (VGR) är den region i landet som snabbast har kommit igång med att arbeta utifrån den vetenskapliga arbetsmetod som presenteras i hennes avhandling.
− Jag har utbildat personal på omkring 60 vårdcentraler i Västra Götaland och fler är inplanerade under året. En del av dessa vårdcentraler har öppnat eller kommer att starta egna klimakteriemottagningar. Min förhoppning är att alla vårdcentraler i Västra Götaland ska ha en klimakteriemottagning inom fem år!
Psykiska ohälsan svårast
Hon berättar att behandlingsmetoden är personcentrerad. Det första samtalet utgår alltid från kvinnan och vad hon vill ha hjälp med. Det kan handla om att ge information om symptom i klimakteriet, olika behandlingar eller tips för att förbättra livskvaliteten.
Kvinnan får också fylla i ett skattningsformulär och det görs provtagningar för att utesluta att besvären beror på andra orsaker.
− Klimakteriet förknippas ofta med svettningar och vallningar. Men de symtom som kvinnorna upplever som svårast handlar om psykisk ohälsa.
Ny riktlinjer kring östrogen
Hon berättar att det fortfarande finns okunskap och rädsla för att skriva ut östrogen hos en del läkare. För drygt tjugo år sedan presenterades en studie som fick stor uppmärksamhet. Den visade att kvinnor som fått östrogen löpte större risk att drabbas av bröstcancer.
− Det har visat sig att den studien var bristfällig på många sätt och att orsakssambandet att drabbas av bröstcancer är mer komplext. Nu finns det nya riktlinjer för östrogenbehandling. Östrogenet ger en skyddande effekt på blodkärl och minskar risken för hjärtinfarkt och dödlighet. Många kvinnor med svåra klimakteriebesvär har berättat för mig att de har fått livet tillbaka när de behandlas med östrogen.
Att många lider i onödan när det finns hjälp att få, är en stark drivkraft i hennes arbete.
− Det är som att få en snöboll i rullning. Jag märker av en attitydförändring, men det behöver fortfarande spridas mycket mer kunskap om klimakteriet.
Text: Kristina Karlberg
Bilder: José Lagunas Vargas
vgrfokus@vgregion.se
Lena Rindner
Ålder: 64 år.
Bor: I Skene.
Familj: Man, fyra egna barn, två bonusbarn och sex barnbarn.
Gör: Medicine doktor, legitimerad distriktssköterska samt forskare, handledare och föreläsare. Disputerade vid Göteborgs universitet år 2021 i ämnet kvinnors hälsa och klimakteriet.
Fritidsintressen: Spela golf. Umgås med familj och vänner. Vistas i fritidshuset på Öland. ”Har precis börjat spela schack och det passar mig jättebra! Det är som i forskningen, man behöver vara analytisk, strategisk och lösningsfokuserad.”
Favoritbok: ”En kortfattad historik över nästan allting” av Bill Bryson.
Vad är klimakteriet?
- Under klimakteriet förändras hormonbalansen i kvinnans kropp. Det innebär bland annat att halterna av östrogen sjunker.
- För de flesta inträffar klimakteriet i 50-årsåldern, men det kan variera mycket både uppåt och neråt.
- Vanliga besvär är: plötsliga svettningar, vallningar (känna sig mycket varm eller mycket kall), humörsvängningar, känslor av nedstämdhet, torra slemhinnor (framför allt i slidan, men även i ögon, näsa och hals), urinläckage, sömnsvårigheter, minskad sexlust och värk.
- Många av de symptom som kvinnor kan få i mitten av livet kan ha andra bakomliggande orsaker och behöver inte bero på klimakteriet. Därför är det viktigt med en utredning.