I VGR pågår sedan några år ett försök med att testa alla 50-åringar för prostatacancer. Men frågan är inte helt enkel. Det är inte alltid en fördel att få veta tidigt att man har prostatacancer.
– Vi vill inte hitta all prostatacancer, säger Elin Axén, överläkare i urologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
PROSTATACANCER // Del 4: PSA-tester
De flesta cancerformer är bra att hitta tidigt – ju snabbare en behandling kan sättas in desto bättre.
När det gäller prostatacancer är det inte riktigt lika enkelt. Den är vanligtvis en långsam sjukdom, och många män har prostatacancerceller som aldrig ger några symptom. Många av de tumörer som hittas behöver inte heller behandlas.
– Obduktionsstudier visar att redan män i 30-årsåldern har prostatacancerceller, men i princip inga får en diagnos före 45–50-årsåldern. Hälften av männen i 70–80-årsåldern har prostatacancer, men det är långt ifrån alla som får en diagnos, säger Elin Axén, som också är föreståndare för Prostatacancercentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Livslång oro
På 1990-talet började män kunna ta ett enkelt blodprov för att kolla sitt PSA-värde. Ett förhöjt värde behöver inte alls betyda prostatacancer, men innebär att mannen bör utredas vidare.
Tack vare PSA-tester hittas mycket prostatacancer. Fördelen är såklart att vården hittar den cancer som behöver behandlas. Men det finns en nackdel: många män får en diagnos trots att deras cancer kanske aldrig hade märkts om de inte hade fått veta att den fanns. Det kan medföra livslång oro, väntan på provsvar och behandlingar som görs i onödan.
Det är svårt att råda om en person ska ta PSA-test eller inte, tycker Elin Axén.
– En del tycker att det är skönt att veta, men det kan också vara ett lidande att gå runt och veta att man har en tumör. I många fall räcker det med att vi följer patienterna med aktiv monitorering, blir tumören värre kan vi ge behandling då.
Biverkningar i onödan
Socialstyrelsens rekommendation i nuläget är att hälso- och sjukvården på ett nationellt plan inte ska erbjuda allmän screening för prostatacancer, eftersom nyttan inte skulle överväga de negativa effekterna.
Kort sagt: om alla män i Sverige gjorde PSA-test skulle man hitta mycket cancer som inte är livshotande.
– Med risken för överdiagnostik följer också risken att man börjar behandla cancer som är helt oproblematisk. Den risken är stor, och det kan leda till livslånga biverkningar i onödan, säger Elin Axén och fortsätter:
– Det skulle vara optimalt att hitta cancern precis när vi behöver hitta den. Men där är vi inte än.
Pilotprojekt i VGR
I Västra Götalandsregionen (VGR) pågår ett pilotprojekt där män som fyller 50 år får ett brev hem med information om fördelar och nackdelar med PSA-prov och ett erbjudande om att testa sig. Om mannens PSA-värde är förhöjt erbjuds en magnetkameraundersökning för att ta reda på varför.
– Till skillnad från till exempel screening för bröstcancer, då vi vill att alla kvinnor i en viss åldersgrupp ska komma till sin bokade tid, syftar inte det här projektet till att få alla män att ta ett PSA-test. Målet är att ge samtliga män i utvalda åldersgrupper samma möjlighet att själva värdera för- och nackdelar med att testa sig, säger Emil Järbur, medicinskt ansvarig läkare i projektet.
Två sätt att behandla
I de fall prostatacancer kräver behandling finns två sätt: operation eller strålning.
– Vid många andra cancerformer kombineras de två behandlingarna, men här används bara en av dem. I många fall får patienten välja behandling själv, vilket kan vara svårt. Biverkningarna är lite olika, patienten måste ta det som känns bäst för just honom, säger Elin Axén.
Urinläckage och impotens – en förlorad förmåga att få stånd – är vanligt efter både operation och strålning, men biverkningarna kan bete sig på olika sätt beroende på behandlingsform.
För många är prostatacancer just kopplat till svårigheter med sexlivet. Huruvida det är en stor fråga för patienterna på Prostatacancercentrum eller inte varierar, menar Elin Axén. För en del är det väldigt viktigt, för andra inte alls, många finns däremellan.
– En del säger redan från början att det här med sex var ingen fråga redan när de kom dit. Andra säger att nu när jag har en tumörsjukdom bryr jag mig inte om det. De vill bara bli friska. Men oavsett hur man prioriterar i krissituationen, brukar de tankarna komma tillbaka så småningom.
Vanligaste cancerformen
10 000 män i Sverige diagnosticeras med prostatacancer varje år, vilket gör att det kan sägas vara den vanligaste cancerformen i Sverige. Ändå är det många som inte talar öppet om sin sjukdom.
Men när en man pratar om sin prostatacancer, får han ofta höra berättelser från andra i samma sits.
– Om det är något jag hör från patienter är det att de får veta mycket de inte kände till när de själva berättar att de har prostatacancer, säger Elin Axén.
Text: Elin Widfeldt
vgrfokus@vgregion.se
Elin Axén är överläkare i urologi, centrumföreståndare för Prostatacancercentrum vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Verksamhet Urologi och registerhållare för Nationella Prostatacancerregistret.
LÄS OCKSÅ:
- ”Jag var inte skräckslagen, jag kände mig ledsen” – att få ett cancerbesked (Del 1)
- Han skapade en egen metod för att inte drabbas av panik (Del 2)
- Att lämna cancerbesked: ”Jag sätter patienten i en krisreaktion” (Del 3)
- Efter prostatacancern: ”Det tilltalar mig att vara vid liv” (Del 5)
PSA-prov
En normal prostata skapar PSA. Det som mäts vid ett PSA-test är hur mycket PSA som har läckt ut i blodet.
Ett högt PSA-värde kan bero på prostatacancer, men det kan också bero på till exempel en godartad förstoring av prostatan eller en urinvägsinfektion. Därför kan ett högt PSA-värde innebära allt från något som inte alls behöver behandlas, till spridd cancer.
Prostatacancer
Varje år diagnosticeras cirka 10 000 män i Sverige med prostatacancer. I Västra Götaland upptäcks omkring 1 400 fall av prostatacancer hos män mellan 50 och 74 år.
Prostatacancer ger ofta inga symptom förrän den är spridd eller avancerad lokalt.
Långt ifrån all prostatacancer är livshotande, ofta är det en långsam sjukdom och patienten dör med cancern snarare än av. Men prostatacancer är också en vanlig dödsorsak. Det som spelar in är huvudsakligen hur farlig tumören är och patientens ålder.
Det går att se ett samband mellan prostatacancer och en västerländsk livsstil, som övervikt och högt intag av mejeriprodukter. Forskarna tror att både yttre faktorer och genetik spelar in.
Forskningen går hela tiden framåt. År 2019 infördes magnetkameraundersökning för personer med högt PSA-värde. Den undersökningen gör att vården kan utesluta en grupp män som inte behöver gå vidare och ta vävnadsprover.
Screening
Det finns ingen allmän nationell screening av prostatacancer i Sverige. Socialstyrelsens rekommendation i nuläget är att hälso- och sjukvården inte bör erbjuda screening för prostatacancer, eftersom nyttan inte tydligt överväger de negativa effekterna.
I Västra Götalandsregionen (VGR) pågår ett pilotprojekt där män som fyller 50 år får ett brev hem med information om fördelar och nackdelar med testning för prostatacancer och ett erbjudande om att testa sig. Om mannens PSA-värde är förhöjt erbjuds en magnetkameraundersökning för att ta reda på vad det förhöjda värdet beror på.
Mer information:
- Regelbunden testning för prostatacancer i Västra Götaland – 1177
- Information om testning för prostatacancer – RCC Väst (cancercentrum.se)
Generellt rekommenderas män som har en ärftlighet – i den närmaste familjen – för prostatacancer att ta ett PSA-test. Det kan tas på en vårdcentral. Denna testning ingår inte i pilotprojektet som beskrivs ovan.