Människor som arbetar med hästar riskerar att slita ut sina kroppar i förtid. Arbetet är repetitivt och präglas av tunga lyft och hårt kroppsarbete. Det finns teknik som kan förebygga, men det är ovanligt att den används i hästnäringen. Nu ska Axevalla Hästcentrum mäta om teknik och arkitektur kan förebygga utslitna kroppar – bland annat med hjälp av smarta tröjor.
På Axevalla Hästcentrum i Skara har hästskötarna Matilda Lundqvist och Felicia Östman tagit på sig smarta tröjor som ska mäta hur de under arbetsdagen belastar sina kroppar i lyft och rörelser.
De arbetar med driften kring hästarna på Axevalla Hästcentrum och kommer ingå i en studie om arbetsmiljö i hästbranschen som Naturbruksförvaltningen vid Västra Götalandsregionen (VGR), är initiativtagare till.
Smarta tröjor ger data
Studien kommer mäta människors fysiska och psykosociala arbetsmiljö där VGR:s företagshälsovård Hälsan och Arbetslivet kommer följa bland annat tunga lyft, riskfyllda moment, antal hästar per personal och användning av maskiner.
Ett hjälpmedel för att mäta är den smarta tröjan, en svensk innovation som forskare vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) har utvecklat. Den mäter och varnar för rörelser och ställningar som riskerar att leda till belastningsskador.
– Tröjan har små fickor för sensorer som mäter vinklar och hastighet för armar och rygg samt puls. Sensorerna skickar mätdata via bluetooth till en app som sammanställer datan till en rapport på dagens belastning. Förutom den tekniska mätningen har vi även observerat under en arbetsdag, säger Anna Juotasniemi, fysioterapeut och ergonom på Hälsan och Arbetslivet.
Unikt läge
Idén bakom projektet växte fram ur arbetet med den nya anläggningen. Erik Brodin arbetar som driftsansvarig och såg en möjlighet att studera tillfället närmare.
– Det system vi bygger finns inte någon annanstans och därför vet vi heller inte exakt hur hästarna och människorna kommer påverkas. Vi vill bygga en anläggning som blir bättre för människor och hästar, inte bara anta att det blir det. Därför vill vi mäta och jämföra för att se vilka fördelar den nya anläggningen för med sig, men också se sådant som inte blir bättre, och behöver arbetas vidare med, säger Erik Brodin.
Under våren görs mätningar på den nuvarande anläggningen, dessa kommer sedan att följas upp med jämförande mätningar på nya Axevalla Hästcentrum som står klart i höst. På den nya anläggningen är tanken att arkitektur och teknik ska underlätta för människor och skapa naturligare förutsättningar för hästar.
Gödslet transporteras mekaniskt
Ett exempel finns i boxstallet, där gödslet transporteras mekaniskt till en container för att minimera tunga och monotoma lyft i mockningen för personalen. Ett annat är foderroboten.
– Hjärtat i den nya anläggningen är foderroboten och foderbordet. Roboten utgår från foderladan där den blandar fodermixar från flera olika grovfoder för att matcha olika hästars näringsbehov och behov av tuggtid. På var sida om foderbordet finns en skrapgång med två gödselrobotar där hästarna gödslar mest. Arkitekturen är anpassad för att kunna utföra en stor del av driften med olika typer av maskiner, berättar Erik Brodin.
Förutom den fysiska arbetsmiljön kommer den psykosociala arbetsmiljön att undersökas via enkäter och intervjuer med fokusgrupper.
– Det förväntade målet med studien är att vi ska få kunskap inom dessa områden, vilket på sikt kan bidra till en hållbar och attraktiv hästbransch, säger Erika Moberg, projektledare på Naturbruksförvaltningen VGR.
20 000 steg per dag i skor med stålhätta
Hästskötaren Felicia Östman har lång erfarenhet av att arbeta i hästnäringen. En arbetsdag kan innebära 20 000 steg, i skor med stålhätta.
– Det är tungt, ger skoskav och ont i knän, säger Felicia Östman.
Hon hoppas att nya arbetsredskap inte bara kommer ge mindre slitage på kroppen, utan också kan leda till mer tid med hästarna.
– Mockning, som är en tung och tidskrävande arbetsuppgift, kommer bli enklare med luckor i golvet på boxarna. Det kan spara tid och minska dåligt samvete för att inte hinna med.
Även hästarnas mående mäts
Utöver arbetsmiljön för människor omfattar arbetet studier och mätningar på hur hästarna mår.
Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kommer att göra jämförande studier på hästarnas välfärd för att se hur förutsättningarna i den nya anläggningen påverkar. Forskarna kommer bland annat att titta på hästarnas matvanor, sociala beteenden och beteenden vid ridning och skötsel.
Text och bilder: Josefin Lantz
vgrfokus@vgregion.se
Om projektet
- Ett samverkansprojekt där Naturbruksförvaltningen (VGR) är projektägare, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) forskar på hästvälfärd och Hälsan och Arbetslivet (VGR) studerar arbetsmiljön.
- Omfattar två områden: studier och mätningar inom hästvälfärd och studier inom människors fysiska och psykosociala arbetsmiljö.
- Mätperioderna är mars–april 2024 i den befintliga anläggningen samt mars–april 2025 i den nya anläggningen.
- Personal från Hälsan och Arbetslivet (VGR) kommer att studera både fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Inom den fysiska arbetsmiljön kommer de till exempel att titta på riskfyllda moment, antal steg, vilka maskiner som används, antalet timmar användning av maskiner i drift, tunga lyft, lyft med vridning, antal hästar per driftpersonal. Inom den psykosociala arbetsmiljön kommer enkäter och fokusgruppsintervjuer att användas som metod.
- Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kommer att genomföra studier/mätningar av hästvälfärden. De kommer bland annat att titta på födosöksbeteende, sociala beteenden, stereotypa beteenden, tid i ligghall, hjärtfrekvens, vikt med mera, och jämföra resultaten från nuvarande anläggning på Axevalla Hästcentrum med resultaten från den nya anläggningen.
LÄS MER:
Framtidens välfärd och arbetsmiljö för häst och människa (Naturbruksförvaltningen VGR)