Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll
Berit Román är rektor, och Maria Lange lärare vid Göteborgs folkhögskola. Bild: José Lagunas Vargas

Folkhögskola kan ge hemmasittare en ny chans

För många blir studier på folkhögskola en andra chans i livet, med möjlighet att ta igen grundskolan eller gymnasiet. Ray Heijari var tidigare hemmasittare, men på Göteborgs folkhögskola har studierna börjat fungera.

− Ångesten för att gå till skolan som jag haft i många år har släppt. Det känns bra, säger Ray Heijari.

Deltagarna på allmän kurs har lektion i svenska. De 16 personer som sitter i klassrummet är där av många olika anledningar.

Maria Lange.
Maria Lange, lärare.

− Vi tar in en mångfald av människor. Att dra nytta av varandras erfarenheter är en del av lärandet, säger Maria Lange som är speciallärare och svensklärare vid Göteborgs folkhögskola.

På de allmänna kurserna kan deltagarna läsa in ämnen på grundskole- och gymnasienivå. Rektorn Berit Román berättar att många som börjar på allmän kurs har en livsresa bakom sig som innehållit skolmisslyckanden och låg självkänsla.

− Det finns många orsaker till att den ganska smala fåran i den vanliga skolan inte fungerar för alla, säger Berit Román.

Hon säger att det till exempel kan bero på stress över betygssystemet, låg motivation, vantrivsel, psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, sjukdom eller sjukdom hos nära anhöriga.

Får nytt hopp

Det finns också deltagare som vill omskola sig eller som kommer från andra länder och behöver få grundskole- och gymnasiebehörighet för att ta sig in i yrkeslivet eller läsa vidare på yrkeshögskola, högskola eller universitet.

Berit Roman.
Rektor Berit Román.

− Många kommer hit och tror sig inte om någonting. En del har kanske varit hemmasittare under flera år. Men sedan startar ett långsamt växande. De får nytt hopp och hittar så småningom sina egna vägar, säger Berit Román och fortsätter:

− Vi ser hela tiden hur människor växer och börjar tro på sin förmåga.

Vad beror det på att personer som till exempel varit hemmasittare kan börja växa och tro på sig själva när de går på folkhögskola?

− Vi tror på allas förmåga. Alltid. År efter år har vi sett att det fungerar, säger Maria Lange.

Muntligt berättande

Berit Román och Maria Lange tror också att det beror på att deltagarna känner sig sedda och att all undervisning bygger på närvaro. Skolarbetet görs i grupp med andra deltagare, där varje person bidrar med sin del och är viktig för att uppgiften ska klaras av.

På folkhögskola finns det inte heller någon betygsstress. I stället görs det en individuell bedömning om behörighetskraven har uppnåtts i olika ämnen.

− Vi varierar arbetssätten. Ingen ska behöva misslyckas gång på gång på grund av svårigheter att skriva texter. Vi använder till exempel även muntligt berättande eller att deltagarna kan spela in film som redovisningsmetoder, säger Maria Lange.

Små klasser

För lärarna kan det vara en utmaning att ha deltagare med väldigt olika behov och förkunskaper. Men med små klasser bestående av 15–20 deltagare, och ibland två undervisande lärare, finns det goda möjligheter att anpassa undervisningen.

Undervisningstempot kan också varieras. Vissa deltagare läser sin utbildning i en långsammare takt, men under längre tid.

− Våra deltagare är minst 18 år och har själva valt att studera här. Många har mognat sedan de gick i grundskolan och kan hantera studierna på ett annat sätt än tidigare, säger Maria Lange.

”Jag har fått en ny chans”

Lektionen i svenska är slut och några av eleverna dröjer sig kvar i klassrummet. Elias Peterson och Pablo Verdú har tidigare varit hemmasittare under längre perioder. De vill gärna dela med sig om vad studierna på folkhögskolan betyder för dem.

Pablo Verdú
Pablo Verdú, elev.

− Jag har längtat efter folk. Att få gå i en klass och hitta vänner. Tidigare tappade jag kontakten med kompisarna när jag inte var i skolan. Jag mår mycket bättre nu när jag fått rutiner och gör något varje dag, säger Elias Peterson.

För Pablo Verdú har studierna blivit ett rejält lyft.

− Jag älskar att gå i skolan! Det har jag egentligen alltid gjort, men under en period var det för många problem, så det funkade inte. Nu har jag fått en ny chans.

Text: Kristina Karlberg
Bilder: José Lagunas Vargas
vgrfokus@vgregion.se


Folkhögskolor inom VGR

Västra Götalandsregionen (VGR) är huvudman för sex folkhögskolor, där du kan läsa allmän kurs för att få behörigheter till högre studier eller fördjupa dig i ett specialområde.

Just nu pågår ansökningarna till höstens utbildningar på de sex folkhögskolorna. Här hittar du mer information om utbildningar och ansökningstider för respektive skola: