Efter att ha varit Västra Götalandsregionens främste företrädare när det gäller patientsäkerhet går nu VGR:s regionchefläkare Marga Brisman i pension. Patientsäkerhet går att likna vid en schweizerost, säger 69-åringen som har arbetat i den offentliga vården under hela sitt yrkesliv.
– Det har alltid varit roligt. De arbetsuppgifter som har lagts framför mig har alltid varit stimulerande och det finns mycket att göra. Jag har inte haft något behov av att röra på mig, säger Marga Brisman.
Patientsäkerhet handlar om att patienter inte ska fara illa inom vården. Den vård och de behandlingar som ges ska utföras på ett sådant sätt att inte vårdskador uppstår, exempelvis fallskador, trycksår eller avvikelser kring läkemedel.
– Hälso- och sjukvården är ett arbetsfält där det finns många risker. Men det ska till väldigt mycket för att det ska bli väldigt fel. Det är som en emmentaler med massa hål. Hålen är våra risker och när alla hålen är efter varandra, då blir det fel. Men för det mesta är hålen ordnade så att det inte blir något problem.
Från Finland till Sverige
Marga Brisman lämnade Helsingfors 1981 och flyttade till Göteborg och sin blivande man. Hon var nyutbildad läkare och efter ett år på en vårdcentral på Selma Lagerlöfs torg på Hisingen hamnade hon på Östra sjukhuset där hon gjorde sin ST-tjänst i anestesi.
Hon blev kvar i barnsjukvården på Östra sjukhuset i över 20 år.
– Från min tid i barnsjukvården bär jag med mig att vi som människor har enorma resurser när det verkligen gäller, vi klarar av mycket mer än vi tror. Där var barnen fruktansvärt sjuka av och till och jag träffade föräldrar med en enorm kapacitet, människan har en inneboende styrka som vi inte riktigt vet om. Jag älskar att jobba med barn och barnen blir för det mesta friska, det gör det väldigt roligt att jobba med barnen och deras familjer.
Marga Brisman lämnade Östra sjukhuset för att bli områdeschef för kirurgi på Skaraborgs sjukhus, SKAS. En tjänst hon hade i flera år innan hon sedan blev chefläkare på sjukhuset. Som chefläkare på SKAS och sedan så småningom regionchefläkare för hela Västra Götalandsregionen har patientsäkerheten varit hennes främsta fokus.
Målet – en god och säker vård
En regionchefläkare ska stötta alla de olika regionala verksamheterna när det gäller patientsäkerhet, men även jobba mot koncernkontoret.
– Vårt mål är en god och säker vård och för att få det måste man förstå hur förändringar påverkar säkerheten i vården på olika sätt. Det handlar inte bara om kärnan i vården utan även andra stödfunktioner såsom inköp, fastighetsservice och andra verksamheter som också bidrar till en säker vård.
Som ett exempel tar Marga Brisman upp covidpandemin där personal från Fastighetsservice jobbade på flera olika vårdplatser. Då krävs det ett enhetligt regelverk och rutiner som gäller på alla platser för att upprätthålla patientsäkerheten.
I jobbet ingår också att ha tät kontakt med vårdens olika tillsynsmyndigheter, framför allt Inspektionen för vård och omsorg, IVO, och VGR:s egen patientnämnd. Det händer också att privatpersoner ringer henne för att de tycker att de fått fel behandling eller att vården tar för lång tid.
– Jag brukar ge tips och råd om vart de kan vända sig, till exempel patientnämnden. Vissa gånger gör jag en avvikelserapport, i vissa fall kontaktar jag verksamheten om det finns klagomål som behöver tas om hand om.
Förbättringsområden
I vården används markörbaserad journalgranskning, MJG, som ett sätt att mäta patientsäkerhet. Ett antal slumpvis utvalda journaler granskas och kollar om den skada patienten har fått hade kunnat undvikas, det vill säga om det handlar om en vårdskada.
– När man tittar på markörbaserad journalgranskning så ser vi en tydlig förbättring, så det finns mycket som blivit bättre inom patientsäkerhet. Sen finns delar där vi står och stampar och där vi behöver hitta nya vägar.
Marga Brisman önskar till exempel att vården kommit längre när det gäller vårdrelaterade infektioner.
– De ökar inte, men vi vill se en tydligare minskning. Många av dem skulle kunna undvikas. Det är samma med trycksår, alla trycksår är i princip undvikbara.
Trots att det finns rutiner och riktlinjer så fortsätter vårdrelaterade infektioner och trycksår att ske. Enligt Marga Brisman ligger flera faktorer bakom detta, och det är inte heller ett problem som tycks vara unikt för Sverige. Men en orsak är det höga tempot i vården. Statistiken visar att risken för vårdskador ökar vid en beläggningsgrad över 90 procent.
– I dag är det ett väldigt högt tempo, jättehöga beläggningssiffror och överbeläggningar. Man uppfattar inte alltid att man gör allt det man borde göra, man jobbar hela tiden och man uppfattar att man är för få. Det behövs ett nytt tänk för hur vi ska jobba för vi kan inte springa fortare, det blir inte bättre av det.
Någon patenterad lösning har inte Marga Brisman men lyfter fram det nya vårdinformationssystemet Millennium som ska börja införas i VGR i november. Millennium ersätter ett 30-tal vårdinformationssystem och ska användas inom all hälso- och sjukvård inom VGR.
– När vi får Millennium kommer systemet påminna oss om vissa saker, moment som behöver utföras. Det kommer underlätta en del, men jag tror ändå vi behöver tänkta till ytterligare kring hur vi arbetar tillsammans.
Genomförda åtgärder
En rad åtgärder har införts i Sverige för att förbättra patientsäkerheten. Socialstyrelsen har tagit fram en nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet, det finns nationella samverkansgrupper och när det i dag skrivs nya vårdprogram är det en självklarhet att beakta patientsäkerhetsaspekter.
Marga Brisman menar att patientsäkerheten skiftat fokus från att tidigare kanske varit mer reaktiv på vårdskador som uppstått till att nu mer fokusera på att se till att inte vårdskador uppstår från början.
– Det finns risker i vården varje dag. Vi jobbar för att se till att de risker vi vet finns minimeras. Man tänker mycket på patientsäkerhet när man jobbar med barn. Om man söver ett barn och det blir dåligt så går det väldigt fort. Då måste man redan innan sett till att allt finns på plats: vad finns det för risker med att söva det här barnet och hur förberedd är jag på det?
Andra sätt att jobba med patientsäkerhet är att se till att det inte går att göra fel. Till exempel att man har olika slangkopplingar för olika läkemedel, som eliminerar risken att läkemedel ges fel.
Mycket handlar också om kommunikation och dialog, att ha en kultur som tillåter att frågor lyfts och ventileras. Ett exempel på det är metoden Gröna korset som är hämtad från verkstadsindustrin.
Gröna korset innebär att man träffas varje dag och går igenom risker och vårdskador och fyller i dem i en särskild mall och efter en särskild färgskala.
– Man gör ett kors med numrerade rutor, en för varje dag. Och den dag det inte hänt något blir grön. Det har gett mycket inspiration till förbättringsarbete och när man har en bra patiensäkerhetskultur vågar man prata om det som blev fel.
Efter pension
Marga Brisman jobbar några veckor till och lämnar sedan över till Jacob Wulfsberg som blir VGR:s nya regionchefläkare. Nu väntar sommarstugan i Finland, föreningsliv och barnbarn och kanske lite mer skidåkning under vinterhalvåret.
Att lista höjdpunkterna av 43 års arbete i Västra Götaland är inte lätt, det finns mycket att välja bland. Men covid-19-pandemin har gjort ett särskilt intryck,
– Jag tycker att jag har gjort mycket bra saker men pandemiarbetet har varit en av de viktigaste sakerna jag gjort. Pandemin kom när jag hade som mest erfarenhet, när jag kunde använda mycket av min kunskap och de kontakter jag har. Det behövdes någon som satte ner foten och där fanns det en plats för mig där jag kände att jag verkligen kunde göra nytta, säger Marga Brisman.
En längre text om Marga Brismans arbete under pandemin finns att läsa här.
Text: Andreas Kron
vgrfokus@vgregion.se