Hälso- och sjukvård hemma hos patienterna har blivit en självklar del av sjukvården. Idag finns ett flertal olika modeller för vård i hemmet – alltmer medicinskt avancerad och med omfattande omvårdnadsinsatser vid behov. Allt från akuta insatser via ambulansen till mobila team som står för kontinuerlig vård och behandling ingår. Här berättar vi om några exempel.
– För patienterna innebär det ökad livskvalitet att kunna vara kvar hemma, säger läkaren Peter Almgren som leder ett regionalt uppdrag för att utveckla dessa vårdformer ytterligare.
Vård i hemmet kan vara allt från återkommande provtagning, kontroller och omvårdnad som annars skulle gjorts på vårdcentralen, till specialistvård som normalt sett görs på olika sjukhusmottagningar eller kräver inläggning på en vårdavdelning. Det finns inom i stort sett alla delar av vården; inom flertalet medicinska specialiteter och för patienter i alla åldrar.
Personcentrerad vård i patientens hemmiljö
Runt om i Västra Götaland växer Västra Götalandsregionens (VGR) satsningar på mobil och specialiserad vård i hemmet. Närsjukvårdsteam och andra slags mobila vårdteam, hembesök från personal som annars hör till olika vårdenheter, avancerad sjukvård i hemmet och digitala lösningar är några exempel på vårdformer som gör att fler patienter kan få vård i hemmet. För dem som av olika skäl inte kan ta sig till vården, eller som helt enkelt föredrar att vara kvar i sin hemmiljö, finns flera fördelar.
Peter Almgren är överläkare vid Centrum för sällsynta diagnoser (CSD) Väst vid Sahlgrenska
Universitetssjukhuset, och har också ett regionalt uppdrag som processansvarig för att utveckla och samordna regiongemensamma arbetssätt och processer inom området hälso- och sjukvård i hemmet. Ytterligare två närliggande uppdrag pågår just nu som tar sig an på frågorna ur lite olika perspektiv.
– För de allra flesta innebär det ökad livskvalitet att få vara kvar hemma, säger Peter Almgren. Ofta finns ett helt annat stöd med anhöriga. Även om förutsättningarna är olika från person till person så ser vi också hälsoeffekter genom ökad rörlighet och färre vårdskador som till exempel infektioner. Detta är personcentrerad vård per definition.
– Samtidigt är det förstås grundläggande att vården är patientsäker. Vi gör alltid en samlad bedömning om vem som är lämplig att få vården hemma, bland annat ur medicinska och sociala aspekter.
Fortsatt utveckling mot nära vård
Utvecklingen med mobil vård är en del av VGR:s långsiktiga strategi för hälso- och sjukvården 2023–2027 och ingår i delområdet nära vård. Även i det pågående arbetet med att ta fram strategin för 2028 och framåt betonas fortsatt utveckling i denna riktning, med personcentrerad vård med fokus på närhet, samverkan och kontinuitet. Det finns också ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland, som har en stor roll i den nära vården för invånarna.
– Det är många medarbetare som trivs med att arbeta på det här sättet, säger Peter Almgren. Man blir ett tajt team. Men det har sina speciella krav. Man behöver ha bra rutiner och en tydlig vårdmodell. Det kräver flexibilitet, självständighet och viss mån även mod.
– Ur vårdgivarens perspektiv innebär mobil, nära vård att vi ökar kapaciteten totalt sett, bland annat genom att frigöra vårdplatser på sjukhus. Vårdbehoven ökar över tid så detta är en viktig del i att klara av att leverera den hälso- och sjukvård som invånarna behöver, säger Peter Almgren.
Sahlgrenska universitetssjukhuset: nya arbetssätt även för ambulansen
Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna i VGR har alla utvecklat olika slags nära vård utifrån uppdrag. På SU ingår ett flertal olika verksamheter i satsningen ”Sahlgrenska hemma”, specialistvård i patientens hem i stället för på sjukhuset. Vården utförs av multiprofessionella team och är av samma kvalitet som på sjukhus – med hjälp av nya arbetssätt, tekniska och digitala lösningar.
Även prehospital akutsjukvård ingår i strategin. För ambulansen handlar det om att bedöma vad som är den bästa lösningen för varje patient, snarare än att alltid köra till akuten såsom traditionen varit när någon ringer 112 och en ambulans skickas ut. I detta ingår också nära samarbete med närsjukvårdsteam och primärvård, något som krävt nya gemensamma arbetssätt. David Chohan och Peter Wernersson är båda ambulanssjuksköterskor på SU. David leder också det operativa arbetet med att fördela resurserna utifrån de samtal som kommer in till larmcentralen via 112.
Nära samverkan med andra resurser inom vården
– Redan på larmcentralen samarbetar vi med andra resurser och bedömer tillsammans vad som blir bäst för patienten, säger David Chohan. Det inte alltid som situationen kräver ambulanstransport till sjukhus. Ibland räcker det att en erfaren sjuksköterska bedömer situationen på plats och att till exempel ett närsjukvårdsteam åker hem till patienten dagen därpå.
– Även ute på plats har vi en större verktygslåda, säger Peter Wernersson. Vi börjar ofta med att utvärdera situationen och åtgärda det mest akuta. Om det inte behövs omgående vård på akuten så kontaktar vi ofta primärvården eller något av SU:s närsjukvårdsteam som kan komma ut direkt och ta över ansvaret på plats .
– Många förväntar sig att bli körda till akuten när väl ambulansen kommer, men det finns också de som inte alls vill följa med. Vi försöker hitta en bra lösning för var och en, säger han.
David Chohan kan förstå att många ringer 112 även om det är långt ifrån alltid som en person behöver akut vård på plats, eller att bli körd i ambulans till sjukhus.
– Det är inte så lätt att veta vad som är rätt väg för att söka vård, säger han. Många är oroliga och rädda och så ringer man 112. Vi försöker i stället styra vården till rätt nivå, och hjälpa patienten att bli väl omhändertagen både i stunden och på lång sikt. Många har redan hjälp hemma med vård och omsorg. En liten extra insats kan betyda mycket för att kunna vara kvar hemma.
Lösningar utifrån situationen för varje patient
– Ur ett övergripande regionalt perspektiv är det också en långsiktig inriktning att styra om vården från sjukhus om det inte är nödvändigt med inneliggande vård, säger Peter Wernersson. Det finns nackdelar med att vara på sjukhus, som risk för infektioner och fallskador till exempel. Samtidigt sparar vi vårdplatser till dem som verkligen behöver det.
Både David Chohan och Peter Wernersson säger att de har utvecklats i sin yrkesroll som ambulanssjuksköterskor genom de nya arbetssätten på senare år.
– Vi tar ställning till mer på plats i stället för som förr lasta in patienten och köra till sjukhus, säger Peter. Vi bedömer både den medicinska och den sociala situationen. På plats i hemmet finns en bank av information. Anhöriga är också ofta med, även de en viktig resurs. Det är mycket stimulerande att hitta en bra lösning för patienten.
– Vi gör mer och bättre, säger David. Många tror att det bästa är att komma till sjukhus men vi hittar ännu bättre lösningar. Det är ett stort ansvar men samtidigt ett roligt arbetssätt, mer patientcentrerat.
Mer om Sahlgrenska hemma, med infektionsvård som exempel: ”Man mår bättre hemma” – nytt arbetssätt låter patienter slippa långa sjukhusvistelser | Sahlgrenskaliv
Läs också om Närhälsan, Skaraborgs sjukhus och Södra Älvsborgs sjukhus: Mobila vårdteam möter patienterna på deras hemmaplan
Text: Lena Löfgren
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus
Omställningen av hälso- och sjukvården i VGR
- Regionfullmäktige tog 2023 beslut om strategin för omställningen av hälso- och sjukvården 2023–2027. I den ingår bland annat delområdet Nära vård.
- Målen för nära vård beskrivs att ”den vård som många behöver, eller som är återkommande för en individ, ska finnas nära och ges jämlikt, samordnat och personcentrerat. I omställningen ingår också ett mer hälsofrämjande, förebyggande och proaktivt förhållningssätt där individen kan vara medskapare i sin egen vård och hälsa”.
- Primärvården utgör basen i den nära vården och tillgängligheten till vården ska öka. Nära vård innebär också utveckling av nya arbetssätt med stöd av digital teknik, uppbyggnad av närsjukhus och förstärkning av mobil vård. Samverkan med länets 49 kommuner är en viktig del i arbetet med nära vård.
- Just nu pågår arbetet med att ta tar fram en ny strategi för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Västra Götaland, som ska gälla från och med 2028. Nuvarande riktning med en god och nära vård ska ligga fast – den är nationell och utgör grunden för både den länsgemensamma färdplanen med kommunerna och VGR:s nuvarande strategi.