Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll
Foto på Erica Marin Olsson: Niclas Löfgren. Foto på Eli Wallander: Privat.

Samtalsgrupper ska skapa trygghet för patienter med könsdysfori

På Plastikkirurgen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset pågår just nu ett arbete som handlar om mer än kirurgi. Med stöd från Västra Götalandsregionens Hållbarhetssatsning startas samtalsgrupper och utbildningar med målet att skapa en tryggare och mer jämlik vård för personer med könsdysfori.

Bakom initiativet står psykiatrisjuksköterskan Erica Marin Olsson.

– När jag såg utlysningen kände jag direkt att det här passar det vi jobbar med. Vi har mycket ny personal och behov av att öka kunskapen om vårdkedjan och patienternas medicinska, sociala och psykologiska behov, säger hon.

Erica sökte medel från Hållbarhetssatsningen och verksamheten beviljades drygt 130 000 kronor, där merparten går till utbildning för personal och en mindre del till samtalsgrupper med patienter.

Ett rum för det som är svårt att säga

Samtalsgrupperna är inte ett helt nytt inslag i verksamheten, men de har legat nere under flera år. Nu återupptas arbetet och grupperna träffas vid flera tillfällen. Deltagarna får själva styra innehållet.

– Första gången pratar man om vad man vill ta upp framöver. Det kan handla om operationer, hormoner eller hur man mår, säger Erica.

För många patienter fyller samtalsgrupperna en viktig funktion.

– En del av våra patienter tycker det är svårt att berätta för andra om sina tankar och känslor. Här möts de av acceptans. Och vi inom vården lär oss om patienternas livssituation.

En av dem som medverkar i samtalsgrupperna är Eli Wallander. I dag deltar han i en stödjande roll, som en slags länk mellan vården och patienter, men vägen dit började som patient. Eli ser sin roll som både meningsfull och lärorik.

– Det är en ynnest att få vara med i de här samtalen. Jag får nya perspektiv varje gång. Även om vi delar många erfarenheter ser livet olika ut. Unga i dag möter andra utmaningar, till exempel befinner de sig i en mycket mer digital värld än vad jag gjorde när jag växte upp.

Ett stöd i väntan

Deltagarna befinner sig på olika platser i sina processer. Vissa har nyligen fått en diagnos, andra väntar på att få påbörja behandling. Vägen genom vården kan vara lång.

– Det är många steg och ofta långa väntetider. Det kan vara tungt, säger Eli och fortsätter. Jag vill visa att även om det känns motigt nu kan det bli så mycket bättre.

Frågorna i grupperna är ofta konkreta: vad händer i kroppen, vilka resultat kan man förvänta sig, hur fungerar läkning. Samtidigt finns också ett behov av att prata om känslor, identitet och livet i stort.

– Det finns inget rätt eller fel här. Vi delar erfarenheter och tankar. Och det som sägs stannar i rummet – ingenting journalförs.

Erfarenhet som öppnar dörrar

Att en person med egen erfarenhet deltar i grupperna ser Erica Marin Olsson som en stor styrka.

– Jag tror det betyder mycket att möta någon som verkligen förstår. Det gör det lättare att öppna sig. Det är ett vinnande koncept, säger hon.

Eli håller med.

– Många vi möter känner ingen annan med samma erfarenheter. Då blir det här en viktig plats att knyta kontakter.

För honom är engagemanget också ett sätt att bidra till något han själv saknade som ung. Han växte upp i en mindre stad utan mötesplatser för transpersoner.

– Det var väldigt ensamt. Därför betyder det mycket att kunna vara med och skapa den här typen av gemenskap.

Mot en mer hållbar vård

Satsningen handlar inte bara om stöd här och nu, utan också om långsiktig förändring. Genom utbildningarna hoppas verksamheten stärka personalens kompetens och förbättra bemötandet.

– När vi förstår våra patienter bättre blir vården också bättre, säger Erica.

Hon lyfter att tryggare patienter ofta har mindre behov av vård på sikt.

– Det kan vara hälsoekonomiskt bra. Även om det kostar lite nu, kan det minska lidande och behov framöver.

Förhoppningen är att samtalsgrupperna ska bli en permanent del av verksamheten.

– Vi hade inte kunnat göra det här utan medlen från Hållbarhetssatsningen. Nu hoppas vi kunna fortsätta, säger hon.

Samtidigt väcker arbetet intresse även utanför Västra Götaland. Det finns redan kontakter med verksamheter i Norge som vill ta del av erfarenheterna.

Och kanske är det just där, i mötet mellan vård, erfarenhet och gemenskap, som en mer hållbar vård börjar ta form.

Text: Jonathan Neselroth

Läs hela reportaget här: Samtalsgrupper ska skapa trygghet för patienter med könsdysfori

E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus!


Fakta – vad är Hållbarhetssatsningen?

Västra Götalandsregionen har för 2026 avsatt 20 miljoner för att stärka genomförandet av sina hållbarhetsmål. Satsningen ger VGR:s förvaltningar och bolag möjlighet att söka finansiering för insatser som bidrar till målen. Syftet är att ta vara på det engagemang och de idéer som finns i verksamheterna och omsätta dem i konkreta åtgärder.

Fakta – Plastikkirurgens ansökan

Ansökan bidrar till flera av Västra Götalandsregionens hållbarhetsmål, inom dimensionen social hållbarhet:

  • God hälsa och välbefinnande
  • Jämlikhet och lika rättigheter
  • Tillit, trygghet och delaktighet