Sedan 2016 har över 1 500 elever lämnat klassrummet för att lära sig ekologi i verkligheten. Lektionen Ekologi IRL, ett samarbete mellan Göteborgs naturhistoriska museum och Göteborgs botaniska trädgård, har varit fullbokad varje år och tio år efter starten inspirerar den också lärare att ta med sin egen undervisning ut i naturen.
Bakom satsningen står pedagogerna Maria Svärd och Ola Brusehed från Göteborgs naturhistoriska museum tillsammans med pedagoger på Göteborgs botaniska trädgård. Idén till Ekologi IRL föddes 2015 ur en vilja att visa ekologi som något mer än text i en bok.
– Det räcker inte att läsa, det är mycket bättre att uppleva på riktigt. Vi ville aktivera fler sinnen och visa hur begreppen fungerar i verkligheten, säger Maria Svärd.
Får uppleva våtmark och ljunghed
Under tre timmar får eleverna besöka Änggårdsbergen för att uppleva våtmark, ljunghed, barrskog och lövskog och själva undersöka hur livet fungerar där. Det praktiska arbetet i fält är lektionens kärna. Eleverna jämför naturtyper och bedömer biologisk mångfald samtidigt som deras bild av naturen utmanas.
– Det är på riktigt och upplevelsebaserat med alla sinnen. Många tror att en mosse ska vara ful, men de blir förvånade över hur fint det faktiskt är, säger Maria Svärd.
Mötet med naturen visar sig ofta bli avgörande. Vid Finnsmossen väcker till exempel den ätliga grodan stor nyfikenhet.
– Eleverna hör hur något kväker och undrar vad det är. Det blir en ingång till att börja prata om arter och miljöer, säger Maria Svärd.
Ökat engagemang hos eleverna
När undervisningen flyttar ut händer också något med eleverna själva. Engagemanget ökar, samtalen kommer i gång och tidigare kunskap faller på plats. Det är som att polletten trillar ned, säger Ola Brusehed.
Just känslan är viktig och därför är till och med fikapausen en del av pedagogiken.
– Det ska vara trevligt att vara ute. Fikat är viktigt, säger Maria Svärd.
Samtidigt fyller Ekologi IRL en praktisk funktion för skolorna. Fältstudier kan vara svåra att få till och många lärare saknar både tid och resurser.
– Lärarna berättar att de hade behövt gå upp klockan fem på morgonen för att fixa allt om de behövt arrangera fältstudier själva. Här får de ett färdigt upplägg och det gör att fler också vågar ta med sina elever ut på egen hand, säger Ola Brusehed.
Behovet har dessutom ökat. Sedan 2025 är fältstudier tydligt inskrivna i gymnasiets läroplan, vilket gör arbetssättet ännu mer relevant.
Fortbildning för lärare populärt
Under jubileumsåret 2026 testades därför nästa steg; en lärarfortbildning som snabbt blev fullbokad med 30 deltagare från flera delar av regionen. I början av maj fick lärarna själva prova det upplägg eleverna möts av samt ta del av en fördjupning i naturvård med museets naturvårdsintendent Caroline Rhodén som knöt an våtmarker och skogsbruk till aktuella samhällsfrågor.
Målet var att ge lärarna något konkret att ta med sig hem, ett färdigt koncept som kan användas i den egna närmiljön med syfte att göra ekologi begripligt, konkret och lustfyllt.
– Men viktigast av allt är känslan. Vi vill att eleverna ska uppleva att naturen är fin och att man vill ta hand om den, säger Maria Svärd.
Text: Anna Härdig
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus!