Kan något så enkelt som att skölja näsan med koksaltlösning göra skillnad i arbetet mot antibiotikaresistens? Enligt en omfattande internationell studie är svaret ja. Nu satsar Strama på att sprida kunskapen och den 12 oktober ansöker VGR om att bli en antibiotikasmart region.
– Effekten är väldigt tydlig. Antibiotikaanvändningen minskade med 25 procent i den grupp som använde koksaltlösning. Det gör resultaten mycket intressanta, säger Maria Hess-Wargbaner specialistläkare i allmänmedicin och ordförande för Strama i Västra Götaland.
Studien är gjord i Storbritannien och omfattar 14 000 personer. Samtliga deltagare hade antingen haft tre luftvägsinfektioner under ett år eller riskfaktorer som ökade risken att insjukna. Att studien är så stor gör resultaten särskilt intressanta, enligt Maria Hess-Wargbaner och specialistläkaren Karin Rystedt på Strama.
– Patientpopulationen i studien består av vanliga människor som valts ut eftersom de har riskfaktorer för luftvägsinfektioner. Det gör resultaten intressanta för de flesta av oss, eftersom det handlar om människor i allmänhet. Vår bedömning är att det är en mycket välgjord studie och att resultaten är pålitliga och robusta, säger Maria Hess-Wargbaner.
Fyra olika grupper i internationell studie
De som deltog i studien delades in i fyra olika grupper. En grupp använde nässpray med koksaltlösning vid första symtom på förkylning eller när de trodde att de kunde ha utsatts för smitta och fortsatte tills de varit symtomfria i två dagar. Nässpray med koksalt gav störst effekt jämfört med de andra grupperna i studien, där deltagarna använde annan nässpray, lindrade symtomen med andra preparat eller följde råd om fysisk aktivitet. Förutom att antalet sjukdagar var lägre minskade också användningen av antibiotika med 25 procent då förekomsten av luftvägsinfektion minskade.
– Det är fascinerande att det var så stor effekt på patienternas symtom och antalet sjukdagar av en så enkel behandling som saltvatten. Nässprayen är billig och lätt att använda, säger Karin Rystedt, specialistläkare i allmänmedicin och medicine doktor, och tillägger att man även kan blanda en koksaltlösning själv med vanligt bordssalt.
Resultaten väckte snabbt intresse inom Strama. Nu satsar Strama på att nå ut med de nya rönen och bidra till att öka kunskapen om antibiotikaresistens, och den 12 oktober kommer VGR att ansöka om att bli en antibiotikasmart region.
Koksalt fungera lika bra
De säger att det finns goda förutsättningar att minska vårdbelastningen och användningen av andra läkemedel, inklusive antibiotika, och att det därför är viktigt att lyfta fram och sprida resultaten från studien.
– Vi vill lyfta fram koksaltlösning som evidensbaserad egenvård vid förkylningsymtom och vänder oss både till allmänheten och vården. Vi arbetar sedan tidigare aktivt med resistensfrågan inom regionen på olika sätt. Vaccinationer, utbildning och förebyggande arbete mot smittspridning är också viktiga delar av att vara antibiotikasmart, säger Karin Rystedt.
Under hösten kommer Strama att ha kampanjer riktade till invånarna i regionen samt riktade insatser för primärvården. Det kommer att finnas affischer med QR-koder som leder till mer information och informationsfilmer för sociala medier. Informationen kommer också att finnas på 1177. Man har också etablerat kontakt med vårdcentralerna i Västra Götalandsregionen för att distribuera affischer så att de kan informera sina patienter. Den 6 oktober anordnar Strama ett lunchwebbinarie för primärvården.
Resistensen mot antibiotika ökar i Sverige
Maria Hess-Wargbaner och återkommer till sambandet mellan antibiotikaresistens och hur mycket antibiotika som används.
– Ju mer antibiotika som används, desto större är risken för resistensutveckling. Resistensen ökar även i Sverige, även om vi fortfarande har en bättre situation här än i de flesta andra länder. Därför är det inte säkert att vi skulle få exakt samma resultat på antibiotikaanvändningen som studien visar, eftersom våra förskrivningsmönster ser annorlunda ut, säger Maria Hess-Wargbaner.
Karin Rystedt förklarar vidare:
– Trots att vi förskriver mindre antibiotika i Sverige nu än tidigare så fortsätter resistensförekomsten att öka något för varje år. De flesta patienter som söker vård för en infektion vänder sig till primärvården och därför spelar det stor roll vad vi förskriver på vårdcentralerna, säger hon och förklarar att vissa bakterier tillverkar enzymet ESBL som oskadliggör antibiotikan och gör den verkningslös.
– Globalt ökar ESBL-bildande tarmbakterier på ett oroande sätt och är ett växande kliniskt problem. Situationen i Sverige och Västra Götaland speglar till stor del det som händer i övriga världen, även om vi fortfarande har en mycket bra situation jämfört med många andra länder.
Sjukvård förutsätter fungerande antibiotika
Maria Hess-Wargbaner säger att antibiotika påverkar bakteriefloran i kroppen och att resistenta bakterier kan få fäste och föröka sig när den normala bakteriefloran störs.
– Om resistensen fortsätter att öka är det ett mycket skrämmande scenario där antalet dödsfall kan stiga. En stor del av det vi gör inom sjukvården förutsätter fungerande antibiotika. Om resistensen ökar kommer det att innebära begränsningar i vården. Därför måste vi göra allt vi kan för att bromsa utvecklingen. När man dessutom hittar något så enkelt som koksalt som kan göra skillnad känner man att det här är något vi måste prata om.
Sjukvårdens och Stramas insatser för att motverka antibiotikaresistens har till stor del varit framgångsrika de senaste åren. Enligt Maria Hess-Wargbaner och Karin Rystedt märks det också i mötet med patienterna. Under de år som de arbetat som läkare har attityden till antibiotika förändrats bland patienterna. Kunskapen om antibiotikaresistens är mycket högre i dag och fler känner till nackdelarna med antibiotika och är inte lika angelägna om att få det utskrivet.
Fler patienter positiva
– Det märks tydligt att patienternas förväntningar har förändrats. Kunskapen har ökat. Tidigare ville patienter ofta ha antibiotika, men i dag accepterar de nästan alltid vår bedömning. Det är en tydlig skillnad, säger Karin Rystedt.
Maria Hess-Wargbaner har inte längre några egna patienter men säger att hennes erfarenhet är att de patienter hon mött reagerat positivt när de får information om hur antibiotika påverkar den normala bakteriefloran, att de får en ökad förståelse, lyssnar och tar till sig budskapet.
Karin Rystedt berättar att det tidigare hände att patienter blev arga när de inte fick antibiotika, men att läget i dag är helt annorlunda.
– I dag frågar patienter i stället om de verkligen behöver antibiotika. När svaret är nej reagerar många med lättnad och säger att det är skönt att slippa. Det är ett helt annat mottagande, och mycket lättare för oss som jobbar i vården.
Text: Mathias Pernheim, Foto: José Lagunas Vargas
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus
Det här är Strama
Strama är ett nationellt nätverk som arbetar för en klok användning av antibiotika och för att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens.
I Västra Götalandsregionen samordnar Strama arbetet med att förebygga antibiotikaresistens genom utbildning, sprida kunskap och ge stöd till vården. Arbetet riktar sig både till hälso- och sjukvården och till invånarna.
Stramas mål är att antibiotika ska användas när den verkligen behövs, så att läkemedlen och behandlingar fortsätter att fungera även i framtiden.