Hur ser sjukvården ut i fronten när resurserna är knappa, besluten måste tas på sekunder och varje insats kan vara avgörande? På många sätt annorlunda mot hur vården bedrivs i vanliga fall. Det blev tydligt när ukrainsk sjukvårdspersonal delade sina erfarenheter från fronten med medarbetare i Västra Götalandsregionen och gav nya perspektiv på beredskap och prioriteringar i krig.
– I den här typen av situationer måste vi vara flexibla och vi måste använda det viktigaste vapnet vi har, vår hjärna, säger Ihor, chefsinstruktör i stridssjukvård. Alla, inte bara sjukvårdare, måste ha lite sjukvårdande kunskaper, kunskaper om första hjälpen. Inte minst för att kunna hjälpa sig själva.
Under de drygt fyra år som kriget har pågått har det förändrats, berättar ukrainarna. Det har blivit ett drönarkrig där vikten av att inte synas har blivit avgörande. Där synliga tecken på att vara sjukvårdare är en risk. Antonina Vasyltsova är instruktör i taktisk medicin, och evakuerar sårade.
– Vi vårdar och förflyttar sårade med de fordon som finns till hands. Det kan vara bilar omgjorda till ambulanser. Allt du behöver för att utföra ditt arbete måste finnas i en väska, säger hon.
De cirka 100 ukrainarna besökte Västra Götaland i början av juni genom organisationen Repower, för att få återhämtning och erfarenhetsutbyte. En av dagarna fick medarbetare och politiker i VGR, representanter från Försvarsmakten och lärosäten, möjlighet att ta del av ukrainarnas erfarenheter av sjukvård i krig.
Vård under extrema förutsättningar
Deltagarna fick en aktuell bild av läget i Ukraina och arbetet nära frontlinjen. Ukrainarnas erfarenheter vittnar om en verklighet där resurserna är begränsade, besluten måste fattas snabbt och improvisation är en nödvändig del av vardagen. De berättar om en vårdkedja där skadade så snart som möjligt ska transporteras längre bort från fronten för vidare vård. I ett första led där vägarna kan vara obefintliga, med de fordon som möjligen går att uppbringa, där åtskilliga kilometer kan behöva göras till fots. Ukrainarna poängterade att arbetssätt som görs på sjukhus i fredstid inte fungerar vid fronten. Det går inte att göra alla de insatser som görs i vardagen, då logistiken är stabil och tillgång till utrustning oftast är given. De ukrainska sjukvårdarna återkom till vikten av att alla behöver vara förberedda, både mentalt och fysiskt, på krig och vad det kan innebära.
– Det är viktig för oss ta dra lärdomar av ukrainarnas erfarenheter. Den här dagen är ett tillfälle att dela kunskap, stärka förståelsen för vård i extrema situationer och skapa kontakter över landsgränserna. Det är också ett tillfälle för oss att visa ukrainarna att vi inte glömmer vilken kamp de för. Det är också en möjlighet för ukrainarna som är här att få lite återhämtning i en svår tid, säger Sara Andersson, regionutvecklare, avdelning patientsäkerhet och medicinsk krisberedskap, koncernkontoret VGR.
Text och bild: Åsa Thulin
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus
Fakta Repower
Repower är en ukrainsk välgörenhetsstiftelse som är inriktad på psykologisk återhämtning för sjukvårdspersonal och läkare vid frontlinjen. Repower har sedan 2022 arbetar för att ge ukrainsk sjukvårdspersonal möjlighet till återhämtning och rehabilitering utanför krigszonen.
VGR:s ukrainaaktiviteter i urval
Biståndsinsatser
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina bistår Västra Götalandsregionens med material till Ukraina. Mottagare har primärt varit lokala sjukhus och hälsovårdsinstitutioner.
Mottagning av ukrainska patienter
Medicinska evakueringar samordnas av Emergency Response Coordination Centre och är en del av EU:s civilskyddsmekanism. Insatsen koordineras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och katastrofmedicinskt centrum vid Linköpings universitetssjukhus. Patienter fördelas efter kapacitet till svenska universitetssjukhus, varav SU i Göteborg är ett, där patienter bland annat fått ortopedisk kirurgi.