Varje år anställs nästan 4 000 nya medarbetare i Västra Götalandsregionen, VGR. Majoriteten börjar jobba inom sjukvården. Men vägen till VGR varierar stort. Biomedicinska analytikern Michaela Bergstedt Hederström fick anställning på Sahlgrenska universitetssjukhuset, där hon haft praktik under studierna. Strategiska inköparen Sulejman Alibegovic tog steget från fordonsindustrin till offentlig upphandling på koncernkontoret.
Att börja på ett nytt jobb innebär ofta en blandning av förväntan och nervositet. En spännande men bitvis tuff tid då du ska lära känna nya kollegor och samtidigt sätta dig in i nya system och arbetssätt. I en stor organisation som Västra Götalandsregionen, med vitt skilda verksamheter, ser första tiden som nyanställd olika ut. Men många erfarenheter är ändå samma.
När Sulejman Alibegovic började som strategisk inköpare på koncerninköp hade han lång erfarenhet bakom sig från Volvo Cars, där han jobbade i tolv år.
– Först arbetade jag inom logistiken och lärde mig hur hela flödet fungerade, från att materialet kom in i fabriken tills bilen lämnade fabriken. Efter några år blev jag intresserad av hur materialet kom dit, och fick upp ögonen för inköp och supply chain, berättar han.
Parallellt med kvällsjobb utbildade han sig därför och fick så småningom möjlighet att gå över till inköp. Där utvecklades han under flera år från inköpare till senior strategisk inköpare med ansvar för leverantörer i Europa, USA och Kina. Trots att han trivdes började tankarna på att testa något nytt växa fram.
– Jag hade kommit långt inom den privata sektorn och kunde jobbet utan och innan. Att arbeta med skattemedel och lagen om offentlig upphandling är lite annorlunda. Jag kände att det skulle kunna vara en utmaning, säger Sulejman.
Så när tjänsten på koncerninköp i VGR dök upp sökte han och fick jobbet.
– Här handlar det om medicintekniska produkter som smärtpumpar, förlossningssängar och annan utrustning som används i vården. Det är en helt annan bransch än fordonsindustrin och det är spännande, säger Sulejman.
Fått chansen att vara ny
Även om Sulejman hade många års erfarenhet av inköp innebar övergången till VGR en stor omställning.
– Det spelar ingen roll hur länge man har jobbat inom sitt yrke, det är ändå mycket nytt och mycket information att ta in. Man går många utbildningar i början och är ganska trött i huvudet i slutet av dagen. Men det har varit väldigt spännande, utmanande och tiden har gått fort.
Han berättar att introduktionen varit mycket bra strukturerad. Det var tydligt redan från början vad som skulle hända första veckorna och månaderna och vilka förväntningar som fanns. Särskilt uppskattar han att det funnits utrymme att lära sig i sin egen takt.
– Jag har fått chansen att vara ny. Det är nog den bästa beskrivningen av min onboarding. Jag har fått tid att förstå systemen, processerna och organisationen utan att känna stress över att prestera direkt.
Att komma utifrån innebär ofta att många saker som andra tar för givna är helt nya berättar Sulejman. Som hur man söker ledighet i lönesystemet Heroma. Han märkte också snabbt att VGR har sin egen jargong. Till exempel sjukhusförvaltningarnas förkortningar som alla verkade känna till.
– Jag fick göra en lista för att hålla reda på alla begrepp, säger Sulejman.
Behjälpliga arbetskamrater har betytt mycket. Han berättar att kollegorna har varit inkluderande från början, både när det gäller lunch och fikapauser och i arbetet.
Våga ställa frågor
Ett råd från Sulejman till andra nyanställda är att inte ha för bråttom.
– Ta vara på att vara ny. Många vill visa vad de går för, men det är bättre att lägga tid på att lära sig ordentligt från början. Om man hoppar över steg måste man ändå gå tillbaka senare.
Han lyfter också vikten av att våga fråga.
– Om du inte förstår något, på ett möte exempelvis, ska du fråga. Det är nästan alltid fler som inte heller har förstått men som inte vågar säga något.
Från djurvård till biomedicin
För Michaela Bergstedt Hederström såg vägen till VGR annorlunda ut. Direkt efter examen i våras fick hon anställning som biomedicinsk analytiker inom klinisk fysiologi på nuklearmedicin på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Men yrkesvalet var inte helt självklart från början.
– Jag har alltid varit intresserad av biologi. På gymnasiet utbildade jag mig till djurvårdare. Men efter gymnasiet insåg jag att jag inte ville arbeta med djur för det är väldigt tufft, säger Michaela.
I stället började hon arbeta inom hotell- och servicebranschen. Efter några år väcktes tankarna på att studera vidare.
– Jag hörde talas om yrket biomedicinsk analytiker genom en vän till familjen. Jag läste på och tyckte att det verkade passa mig väldigt bra.
Under en tid pluggade hon in vissa ämnen på Komvux samtidigt som hon arbetade, för att bli behörig till biomedicinska analytikerprogrammet. Under utbildningen upptäckte hon att inriktningen klinisk fysiologi passade henne bättre än laboratoriearbete.
– Jag trodde först att jag ville arbeta på labb, men insåg jag att jag trivdes bra med patientkontakten som är väldigt stor skillnad gentemot serviceyrken.
Praktiken blev vägen in
Michaela fick möjlighet att lära känna verksamheten på nuklearmedicin redan under studietiden.
– Jag gjorde min praktik här och blev väldigt förtjust i arbetet. Sedan gjorde jag också min fördjupning och mitt examensarbete på nuklearmedicin. När det senare kom ut tjänster sökte jag självklart, säger hon.
Vid det laget kände både hon och verksamheten varandra väl.
– De visste vem jag var och jag visste vad arbetet innebar. Man kan nästa säga att praktikperioden var en del av intervjuprocessen.
Skillnad mellan att vara student och medarbetare
Eftersom Michaela redan varit på arbetsplatsen under sin utbildning blev övergången till arbetslivet smidigare än vad den annars kanske hade varit.
– Jag visste var lunchrummet låg, var väldigt bekväm i miljön och kände många. Det gjorde jättestor skillnad, säger Michaela.
Samtidigt blev det snabbt tydligt att rollen som anställd skiljer sig från rollen som student.
– Som student finns det inga förväntningar på att man ska kunna allt eller ta fullt ansvar. Som anställd ska man börja göra saker självständigt och det känns ju nervöst i början.
Introduktionen har skett stegvis. Under sommaren fokuserade hon på att lära sig arbetet med att injicera radioaktiva spårämnen. Därefter gick hon vidare till arbete med gammakamera och senare andra delar av verksamheten.
– Man lär sig olika delar steg för steg och blir successivt mer självständig. Det finns ingen strikt upplärning eller onboarding, men det finns alltid någon att fråga.
När Michaela beskriver vad som känns bäst med jobbet handlar det om mötet med patienterna.
– När jag funderade över vad jag ville arbeta med var det viktigt för mig att göra skillnad. Det känner jag verkligen att jag gör här. Man spelar roll för patienterna. Många är tacksamma och glada, det är det som känns bäst i jobbet.
Michaela säger att det som har varit mest utmanande som nyanställd är att bli självgående och lita på att man gör rätt. Men hon tycker det har blivit enklare och enklare.
Ett osynligt men viktigt yrke
Michaela hoppas att fler ska få upp ögonen för hennes yrke. Hon nämner att biomedicinska analytiker uppmärksammades en del under pandemin, men då låg ofta fokus på laboratorieverksamheten.
– Vi inom klinisk fysiologi gör ju också väldigt viktiga undersökningar, säger hon.
Trots sina olika roller delar Sulejman och Michaela flera erfarenheter. Båda beskriver betydelsen av stöd från kollegor och vikten av att få tid att lära sig. Deras främsta råd är att man inte ska vara rädd för att fråga.
– Det farligaste man kan göra som ny är att anta saker. Man ska alltid fråga om man är osäker, säger Michaela.
– Ställ hellre frågan två gånger än att inte veta, säger Sulejman.
Text: Charlotte Wärnå
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus
Nyanställda i VGR
Varje år tillsvidareanställs strax under 4 000 personer genom extern rekrytering, dvs. att de inte redan arbetar inom VGR. Majoriteten av dem anställs inom hälso- och sjukvården.
De fem förvaltningar som haft flest nyanställningar det senaste året är Sahlgrenska Universitetssjukhuset (33%), Närhälsan (11%), NU-sjukvården och Skaraborgs sjukhus (9% respektive), följt av Folktandvården och Södra Älvsborgs sjukhus (7% respektive).
Åldersmässigt är de flesta nyanställda 30–39 år (34 %), nära följt av 20–29 år (33 %), 40–49 år (19 %) och 50–59 år (11 %).
Yrkesgruppen med flest nyanställningar varje år är gruppen sjuksköterskor, som också är VGR:s största yrkeskategori med nära 12 000 medarbetare.
Bland de nyanställda i VGR senaste året är 77 % kvinnor och 23 % män.