Uppsättningen av den klassiska musikalen på GöteborgsOperan hyllas av både publik och recensenter. Under 90 föreställningar av The Phantom of the Opera delar Fred Johanson och Joa Helgesson på den mångbottnade titelrollen – som inte får bli en förenklad bad guy.
Att 140 miljoner människor världen över har sett The Phantom of the Opera kan varken Fred Johanson eller Joa Helgesson ta in. Det har ingen relevans för deras rolltolkningar. Båda två måste göra allt som om det var helt nytt.
De förklarar musikalens enorma dragningskraft på publiken i två punkter: musiken och storyn.
– Musiken är välskriven in i minsta detalj och hänger ihop dramaturgiskt, allt knyts ihop med vissa fraser. Och storyn är ju en klassisk skönheten-och odjuret-saga: den unga flickan, på väg att bli kvinna, som förälskar sig i en människa med goda och onda sidor, säger Fred Johanson som tillsammans med Joa Helgesson har grävt ner sig i titelrollens alla skikt för att få honom och hans agerande begripligt.
Narcissistisk och en rubbad emotionell botten
Att göra honom till ett monster som terroriserar ett operahus, som kidnappar en ung flicka och mördar människor vore enkelt. Men då dödar man samtidigt rollen och musikalens spänningsfält, menar Joa och Fred. Publiken måste få ledtrådar till varför han blivit den han blivit.
– Utmaningen är att få publiken att känna empati utan att spela på självömkan, publiken måste känna för Fantomen, säger Fred Johanson och Joa Helgesson nickar:
– Han är narcissistisk med en rubbad emotionell botten, säger Joa Helgesson
som drar parallellen till misshandlade och vanvårdade djur i bur: hur de är redo att bitas, saknar tillit till människor, hur de ryggar och fräser eftersom de aldrig väntar sig något gott.
– Hans värld brister vid varje mänskligt möte, för mig är det centralt: hur varje möte går fel för att han inte vet hur han ska reagera när han möts av vänlighet, säger Joa Helgesson.
Egentligen ett geni
Alla människor har goda och onda sidor, men Fantomen har hittat kontroll och trygghet som den dolda och farliga makthavaren på Operan, menar Fred Johanson, som tillsammans med Joa hittar nycklar i Fantomens uppväxt:
– Hans mamma stöter bort honom, hans vanställda ansikte visas upp på freak shows. En man som egentligen är ett geni, han är både arkitekt och kompositör, tar kontroll genom att bära mask och skrämma människor. Hans kärlek är musiken – och så dyker Christine upp och hans värld rubbas, säger Fred Johanson.
Stort sångarregister
Rollen är dessutom utmanande sångmässigt för båda: Den spänner över ett stort register, är ”tenormässig” på många ställen – och innehåller även väldigt låga partier, vilket gör att både Joa och Fred får jobba hårt.
– Men det är, tvärtemot vad man lätt kan tro, en fördel för den här rollen! Det ska inte låta enkelt, säger Fred Johanson.
Båda har en bakgrund i hårdrocken och har som tonåringar dykt ner i det svulstiga och dramatiska – som har beröringspunkter med musikteaterns uttryck. De vill att Göteborgspubliken ska lämna salongen emotionellt utmattade och omtumlade visuellt, musikaliskt och skådespelarmässigt.
– Musikalen har ett tydligt mollstråk, det är vackrast när det är som sorgligast. Jag vill att tid och rum upphör för publiken, att de glömmer att andas och sugs in i sagan, säger Joa Helgesson.
Text: Marie Branner
vgrfokus@vgregion.se
FAKTA: Fred Johanson och Joa Helgesson
Fred Johanson
Bor: London
Familj: Fru och dotter
Ålder: 48 år
Aktuell: Dubblerar som en av fantomerna i The Phantom of the Opera
Karriär i urval: Sjungit huvudroller i en mängd musikaler i Sverige, London och på Broadway. På GöteborgsOperan har han tidigare sjungit Odjuret i Skönheten och odjuret och Max i Sunset Boulevard. Känns också igen från flera säsonger av SVT:s Så ska det låta.
Och: Sa upp sig som 25-årig byggnadsingenjör för att satsa på musiken, skrev poplåtar och har gett ut två album.
Joa Helgesson
Bor: Berlin
Familj: Särbo, dotter och bonusdotter
Ålder: 36 år
Aktuell: Dubblerar som en av fantomerna i The Phantom of the Opera
Karriär i urval: Baryton som sjungit över 40 olika roller i en mängd stilar, bland annat titelrollerna i Barberaren i Sevilla, Onegin och Billy Budd. Som konsertsångare har han framträtt över hela världen.
Och: Är deltids-fakir. Hänger då och då upp sig på krokar i taket. ”Det tar mig tillbaka till hårdrockens värld, en autenticitet, jag gör egna performances och vill utforska mellanrummet mellan fin- och fulkultur”.
Fakta: The Phantom of the Opera
Musikal i två akter av Andrew Lloyd Webber. Sångtexter Charles Hart och Richard Stilgoe.
Sjungs på engelska med svensk text på textmaskin.
Spelas 23 sep 2017 – 20 maj 2018, Stora scenen.
Kommentarer är stängda.