Sedan några år tillbaka har Västra Götalandsregionens förlossningsverksamheter arbetat för att minska förlossningsskadorna. Med hjälp av bland annat ett finskt grepp, bättre riskbedömningar och krystningssamtal är de allvarliga förlossningsskadorna på väg mot rekordlåga nivåer.
Bristningar i samband med förlossning är både fysiskt och psykiskt traumatiskt för den som föder barn och kan påverka vardagslivet lång tid efteråt. Bristningarna mellan slidan och ändtarmen, så kallade sfinkterskador, delas in i fyra grader, där 1 är lindrigast och grad 3 och 4 räknas som allvarliga förlossningsskador.
Förra året drabbades 1,9 procent av födande kvinnor i Västra Götalandsregion av grad tre eller grad fyra-skador. Snittet i hela landet var 2,4 procent och i såväl Västra Götaland som i riket blir det allt färre som skadas.
– Under åren runt millenniumskiftet var det en hög andel skador, år 2004 skadades 4,2 procent av de födande kvinnorna i Sverige. Orsaken var delvis att man under en period hade ett annat förhållningssätt till behovet och nyttan av att aktivt skydda bäckenbotten vid förlossning. Sedan dess har man återigen fokuserat på att minimera andelen skadade, säger Lars Ladfors, docent, överläkare och medicinsk rådgivare vid Enheten för kvalitetsdriven verksamhetsutveckling i Västra Götalandsregionen.
Förbättringsarbete som ger resultat
2018 påbörjades ett regionalt förbättringsarbete med fokus på att minska skadorna. På alla regionens förlossningssjukhus har barnmorskor och läkare utbildats i arbetssätt och teknik för att undvika skador. Första steget var en utbildning som gavs av läkaren Jouko Pirhonen och barnmorskan Tiina Pirhonen, de lärde ut det så kallade ”finska greppet”. Tekniken bygger på ett långsamt framfödande där barnmorskan på olika sätt håller emot, bromsar farten och stöttar mellangården i ett försök att undvika större skador.
– Finska greppet introducerades på alla sjukhus i Norge 2005 i samarbete med Pirhonen. Man minskade där andelen skador från 4 procent till 1,2 procent. Med det som bakgrund var det naturligt att engagera Pirhonen i arbetet som ett komplement till det stora engagemang som redan fanns på regionens förlossningsavdelningar, säger Lars Ladfors.
Borås först ut – och har kommit längst
Först ut att utbildas i greppen var personalen på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. Här hittar man även regionens lägsta siffror, både när det gäller de allvarligare skadorna vid förlossningar där sugklocka använts, och där det inte använts.
Finska greppet är en av flera metoder Borås jobbar med för att få ner förlossningsskadorna. Förutom utbildning i handgreppen för det långsamma framfödandet så finns två barnmorskor på rummet när barnet föds och riskbedömningar görs av patienterna för att identifiera kvinnor som löper större risk att drabbas. Barnmorskan håller även dokumenterade krystningsamtal med alla kvinnor inför förlossningen.
– Vi pratar igenom krystningsfasen i lugn och ro innan. Det underlättar i kommunikationen mellan kvinnan och barnmorskan under krystfasen. Om man har en partner eller anhörig med sig är även den med, då vet de att det inte är meningen att de ska stå och heja på – utan barnmorskan bestämmer tempot, säger Corina Lindström, sektionsledare på förlossningen i Borås.
Målet noll bristningsskador
I Västra Götalandsregionen finns ett nätverk med läkare och barnmorskor från regionens fyra förlossningssjukhus som träffas regelbundet och arbetar med sfinxterprofylax, det vill säga att förebygga förlossningsskador.
– Gruppen finns för att vi ska ha samma tänk i hela regionen. På så sätt får vi mer kvalitet på alla sjukhus, alla har samma riktlinjer, utbildning, rutiner och dokumentation, säger Erica Cedervret Nilsson.
– Regionen har en 0-vison då det gäller sfinkterskador, vi är helt övertygade att med den starka motivationen och kunskap som finns i verksamheterna och med det starka stöd som cheferna visar så har alla kliniker i regionen mycket bra förutsättningar att kontinuerligt förbättra sina resultat, säger Lars Ladfors.
Text: Lisa Stevik
vgrfokus@vgregion.se
Fakta
Bristningar i samband med förlossning indelas i fyra olika huvudgrupper:
- Grad 1: Bristningar i slidans slemhinna, mynning eller i mellangården, vilka läker realtivt snabbt.
- Grad 2: Bristningar i slidans slemhinna och mynning samt i hud och muskler i mellangården och behöver ofta sys för att läka ordentligt.
- Grad 3: Omfattar muskler i bäckenbotten och i ändtarmens slutmuskel.
- Grad 4: Totalruptur – omfattar både ändtarmens slutmuskel och slemhinna.