Foto: Evil Erin, CC BY 2.0

För elva år sedan uppmanade Strålsäkerhetsmyndigheten kommunerna att upphöra med solarieverksamhet. Trots det finns det flera kommuner i Västra Götaland och Halland som har solarieverksamhet i egen regi eller i kommunala lokaler.

I fjorton utav totalt femtiofem kommuner i Västra Götaland och Halland finns det solarier som antingen drivs av kommunerna eller i lokaler som de äger. Det visar en ny kartläggning av Regionalt cancercentrum Väst.

Läs rapporten ”Finns solarierna kvar?”

– Det är beklagligt att denna verksamhet inte stängts ner, trots att det gått 11 år sedan Strålsäkerhetsmyndigheten föreslog att kommunerna skulle upphöra med solarieverksamhet. Jämfört med mycket inom cancerprevention borde stängning av solarier vara en ganska enkel åtgärd att genomdriva säger Johan Dahlén Gyllencreautz, verksamhetsöverläkare hudkliniken, Frölunda specialistsjukhus, Göteborg och Regional processägare för malignt melanom i Västra sjukvårdsregionen.

Kartläggningen är en uppföljning på en tidigare genomgång 2017. Då fanns sju kommunalt drivna solarier, nu 2021 är siffran sex. Utöver det finns åtta kommuner som upplåter lokaler till solarieverksamhet, en kommun färre än för fem år sedan. Solarierna är placerade på badhus och friskvårdsanläggningar.

Kommunerna följer strålskyddslagen

Första september 2018 uppdaterades strålskyddslagen och det blev förbjudet att låta en minderårig person använda en solariebädd. Samtliga kommuner som bedriver solarieverksamheter eller hyr ut lokaler till privat drift uppfyller Strålsäkerhetsmyndighetens krav på till exempel skyltar som informerar om åldersgräns, tidsintervall och information om säker solning visar RCC Västs kartläggning.

Många verksamheter har även slutat sälja så kallade ”Solkort” samt introducerat verifiering av ålder via BankID. Några av kommunerna har valt att agera för att motverka nya hyreskontrakt och därmed bidragit till avveckling av solarieverksamheter.

– Att strålskyddslagen har bidragit till bättre kontroll över minderårigas solarieanvändning, det vet vi. Att kommunerna inte agerar mer aktivt i samarbetet mot en förbättrad folkhälsa är dock oroväckande och tråkigt, det borde ligga i allas intresse säger Hannah Andersson, utvecklingsledare på Regionalt cancercentrum.

Cancerogena strålar

Världshälsoorganisationen har klassat både UVA och UVB- strålar som cancerogena. Båda bedöms bidra till det ökande insjuknandet i de olika formerna av hudcancer. I Sverige är ökningen av hudcancer större än för de flesta andra cancerformer.

Skillnaden mellan UV-exponering och till exempel rökning är att UV-exponeringen ofta kan kopplas till sådant vi värderar eller som har andra positiva aspekter. Det kan röra sig om utomhusvistelse, motion, fritidsintressen och resor. Detta gäller dock bara UV-bestrålning från det naturliga solljuset. När det gäller solariesolande saknas denna positiva koppling i stort sett helt.

Kartläggningen lyfter hållbarhetsaspekter som enligt RCC Väst borde motivera kommunerna till ett mer aktivt agerande. Svenskarnas solvanor och normer har ändrats och forskning tyder på att risken för hudcancer ökar med den ökade exponeringen för UV strålar. Rapporten bidrar till en diskussion i samhället kring solarievanor, användning och kommunens roll i denna fråga.

Text: Emelie Ljunggren
vgrfokus@vgregion.se