Det finns två personer i Västra Götalandsregionen med yrkestiteln processledare i biologisk mångfald. Anders Stålhand är en av de två.
– Jag får arbeta med hela skalan, från den övergripande nivån om hur vi ska samhällsplanera för att det ska bli bra för naturen, ner till en superkonkret fråga om vilka växtarter vi ska sätta ut i en naturrestaurering, säger han.
Den korta beskrivningen av Anders Stålhands yrke lyder: Han handlägger projekt som är relaterade till biologisk mångfald och är intern VGR-expert på biologisk mångfald.
För att ge en mer förklarande beskrivning av yrket och vad som menas med begreppet biologisk mångfald går det att snegla på ett projekt som heter DivGrass och som VGR stödjer ekonomiskt. Det övergripande målet med projektet är att främja både biologisk mångfald och resiliens mot klimatförändringar på gårdar med mjölkproduktion. Genom att öka den biologiska mångfalden i vall- och betesmarker, med olika arter som tål både torka och riklig nederbörd, stärks gräsmarkernas uthållighet och därmed deras motståndskraft mot klimatförändringar.
Tar fram underlag till politiker
Det är Anders och hans kollega som tar fram underlag till politikerna, som i sin tur avgör vilka projekt som ska få ekonomiskt stöd.
– Vi är den enda regionen i Sverige som i en plan har pekat ut att vi ska arbeta aktivt med att främja biologisk mångfald inom regional utveckling, säger Anders.
Den unika situationen gör att Anders Stålhand medverkar i flera nationella nätverk och delar med sig av hur Västra Götalandsregionen arbetar med biologiska mångfald. Många vill veta.
– Jag ser det som en superviktig uppgift att sprida vårt arbetssätt. När det gäller biologisk mångfald är vi fortfarande långt ifrån att nå dit vi behöver. Kunskapen och förståelsen i samhället i stort är inte tillräcklig. Jämfört med klimatområdet har frågan om biologisk mångfald inte kommit lika långt, trots att den är avgörande för att vi ska kunna leva här över tid på ett sätt som liknar det vi gör i dag.
Drömde den 12-årige Anders om att arbeta med underlag till politiska beslut kopplade till biologisk mångfald?
– Nej, men det var som tolvåring min dröm om att bli trädgårdsmästare tog form. Jag var på invigningen av de nyöppnade växthusen på Bergianska trädgården i Stockholm. En trädgårdsmästare i molnväxthuset berättade att de odlade bananer där. Jag tyckte det var fantastiskt att man kunde odla bananer i Sverige. Några år senare skolade min mamma om sig till trädgårdsmästare. De två händelserna inspirerade mig att vilja bli trädgårdsmästare.
Var elev på naturbruksgymnasium
Efter naturbruksgymnasium med inriktning trädgård och senare universitetsstudier till landskapsingenjör blev drömmen verklighet. På meritförteckningen finns bland annat rollen som chefsträdgårdsmästare vid Botaniska trädgården i Göteborg.
– Det var så jag kom in på VGR-spåret, säger han.
Spåret ledde vidare till en tjänst som lärare på Naturbruksskolan i Uddetorp och i dag arbetar Anders som processledare i biologisk mångfald.
Vilka egenskaper är viktigast för att lyckas i ditt yrke?
– En stor dos nyfikenhet, eftersom området är under snabb utveckling. Man behöver också vara diplomatisk, då det finns inbyggda målkonflikter. Som när mängden naturbetesmarker behöver öka för att kunna behålla de arter som är beroende av markerna. Ökningen av de betesmarkerna sker det i många fall på bekostnad av planterad granskog, som binder in koldioxid, och samtidigt som man av klimat- och hälsoskäl behöver minska konsumtion av nötkött, kan det av biologisk mångfaldsskäl finnas anledning att öka konsumtionen av naturbeteskött från Sverige. Att det heter naturbeteskött är särskilt viktigt eftersom mycket av vårt nötkött idag kommer från djur som fötts upp till stor del inomhus eller har betat på åkermark där de inte har samma värde för biologisk mångfald.
Tigerhonan krävde min uppmärksamhet
Kan du berätta om en händelse i jobbet som du minns särskilt väl?
– Den gången jag föreläste om invasiva arter för företag och kommuner på Nordens ark, i en föreläsningssal som angränsade till en tigerinhägnad, det var lite svårt att behålla fokus när den stora honan gick förbi!
Vilket råd skulle du ge till någon som funderar på att välja samma yrkesbana?
– Något som många underskattar är att verkligen lära känna arter. Lär dig namnen på växter, fåglar och djur och lär dig känna igen dem och vad de behöver. Artkunskap är en grundförutsättning. I dag finns det bra appar som stöd.
Text: Carina Karlsson, Foto: José Lagunas Vargas
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus
Tidigare chefsträdgårdsmästare
Namn: Anders Stålhand.
Ålder: 41.
Yrkestitel: Processledare i biologisk mångfald.
Antal år i yrket: 2 år.
Soundtrack till min arbetsdag: Ålen – Amason.
Andra yrken jag har haft: Drivit plantskola, varit chefsträdgårdsmästare på Botaniska trädgården i Göteborg.
Om jag fick prova på ett annat jobb inom VGR för en dag: Hemslöjdskonsulent.
Unika yrken i VGR – serie i VGRfokus
Det arbetar ungefär 57 000 personer i Västra Götalandsregionen. Bland alla medarbetare finns de som har roller som är ovanliga – yrken som få känner till. I serien Unika yrken i VGR möter vi några av dem: specialister och doldisar. Hur ser deras arbetsdag ut? Vad kräver deras yrkesroll? Varför behövs just deras kompetens? Häng med i serien där du får möta ovanliga yrkesuppdrag och värdefull expertis.
