Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll
Bilden är ett montage. Foton:Pixabay

Läkemedelsrester i avloppsvatten går rakt ut i sjön – nu vill VGR att något görs

Läkemedelsrester som släpps ut i sjöar och vattendrag påverkar vattenlevande organismer och kan vara giftiga för vissa arter. En ny rapport som VGR tagit fram visar på stora brister i rening av läkemedel i avloppsvatten.
–I praktiken innebär det att läkemedelsrester går rakt ut i sjön, säger Per Rosander, miljöstrateg i Västra Götalandsregionen (VGR). 

I Västra Götaland med cirka 1,7 miljoner invånare används varje år cirka en miljard dygnsdoser av receptbelagda läkemedel.  Lägg där till alla receptfria läkemedel och det blir oräkneliga mängder läkemedelsrester som kissas ut via både allmänna och enskilda avlopp.   

Hur stora mängder läkemedelsrester som hamnar i naturen är oklart eftersom ingen myndighet har ett helhetsansvar för frågan. Prover som Länsstyrelsen tagit i exempelvis Göteborgs stads avloppssystem visar på höga halter av bland annat diklofenak som är den aktiva substansen i till exempel Voltaren. 

Ingen driver frågan 

Förutom det som kissas ut i toaletter i hem, på arbetsplatser och inom sjukvården finns det läkemedelstillverkare som orsakar utsläpp. Varken kommunala reningsverk eller läkemedelstillverkare har idag något enhetligt eller tydligt regelverk att förhålla sig till. Det gör också att tillsynen över hur lagar och regelverk följs försvåras. 

–  Det finns en förvirring i vem som ansvarar för vad och det finns ingen som driver frågan varken nationellt eller regionalt. Som stor aktör när det gäller läkemedel så vill vi försöka reda ut hur vi kan jobba bättre tillsammans, säger Per Rosander. 

I början av april bjuder VGR därför in till möte med andra myndigheter som ett steg i att försöka göra något åt situationen. 

Stora brister i rening

I Västra Götaland finns ingen tillverkning av läkemedel och därmed inga utsläpp från läkemedelsindustri lokalt. Utsläppen kommer huvudsakligen från hushållen och endast en mindre del från sjukvården. Däremot skrivs läkemedlen ut av sjukvården vilket gör att VGR känner ett ansvar för att agera i frågan. 

Per Rosander, miljöstrateg, VGR.
Per Rosander, miljöstrateg, VGR.

I de miljömål som regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen har beslutat om ska halterna av miljöbelastande läkemedel i sjöar och vattendrag tydligt ha minskat år 2030. Miljönämnden har nyligen låtit ta fram en kartläggning av läkemedelsföroreningar för att få en bild av nuläget.  

Sammanställningen visar på stora brister i rening av läkemedelsrester i avloppsvatten. Regelverket kring utsläppen är snårigt och det saknas utpekat ansvar, tydlig lagstiftning och relevanta verktyg för analys och uppföljning. I rapporten finns en mängd förslag på åtgärder och hur myndigheter och samhälle gemensamt skulle kunna jobba för en förbättring. I rapporten konstateras också att det finns väldigt lite mätdata och att det saknas en plan för systematisk mätning och kartläggning av utsläppen. 

Miljöriskbedömning utan betydelse

Det finns några huvudsakliga sätt att jobba för att minska läkemedlens miljöpåverkan. Första stegen är i tillverkning och i godkännande innan läkemedel släpps ut på marknaden och i regionernas upphandling av läkemedel.  Därefter kommer teknisk rening av utsläpp, mätning och analys. 

Sedan 2006 finns det krav på att det ska finnas en miljöriskbedömning vid godkännandet av ett nytt läkemedel. Miljöriskbedömningen som den är utformad idag har dock ingen reell betydelse för godkännandet av läkemedel till människor. De läkemedel som godkändes före 2006 omfattas inte alls. 

–  När det kommer till upphandling av läkemedel har VGR jobbat med miljöreglerande upphandling länge. Men det är en komplicerad fråga där det också finns kryphål som försvårar arbetet, säger Per Rosander. 

 Någon miljömärkning av läkemedel som kan vara till stöd för vårdpersonal och konsumenter finns inte. När läkemedel skrivs ut finns viss information om miljöaspekter att läsa i FASS. Det gäller även receptfria läkemedel. Men uppgifterna är varken jämförbara eller heltäckande. 

Antibiotika i avloppsvatten 

Västra Götalandsregionen bedriver sedan många år ett aktivt arbete för att minska antalet onödiga recept på antibiotika. Detta för att minska risken för resistenta bakterier, en risk som också finns då antibiotikarester släpps ut i avloppsvatten. 

 – Till slut blir det ändå så att läkemedlen som vi äter eller smörjer in oss med hamnar i avloppet och då är det den tekniska avloppsreningen som blir avgörande, säger Per Rosander. 

Det är kommunerna som ansvarar för tillsyn av enskilda avlopp och reningsverk. I Sverige finns i dagsläget inte något formellt krav att rena bort läkemedelssubstanser. De tekniker som används vid dagens avloppsreningsverk är främst anpassade för att minska övergödning och klarar därmed inte att rena bort vissa läkemedel.  

– Pengar till teknisk rening går att söka från Naturvårdsverket, men vilken teknik ska man välja och var ska pengarna satsas? Utan en samlad bild eller en övergripande strategi blir det lite vilda västern, säger Per Rosander. 

Genom VGR:s initiativ hoppas Per Rosander på ökat samarbete mellan kommuner, länsstyrelse, forskare med flera.  

– Många intressanta försöksprojekt pågår redan i Västra Götaland och vi har därför mycket att lära av varandra, säger han. 

Text: Bettina Axelsson
vgrfokus@vgregion.se


 Fakta: 

När läkemedel hamnar i miljön kan det påverka organismer på olika sätt. Läkemedel kan påverka faktorer som beteende, fertilitet och hormonstörning hos fiskar, groddjur och andra vattenlevande organismer. 

Det finns flera exempel på hur den vanliga substansen diklofenak påverkat djurliv. I Indien hotas gamar av storskalig utrotning. Anledningen är att de dör av njurskador  efter att ha ätit död boskap som behandlats med diklofenak. Det har också konstaterats att diklofenak är skadligt för fiskar och bland annat orsakar förändringar i gälarna, njurar och lever. 

Det syntetiska hormonet EE2, ett östrogenämne som är en vanlig aktiv substans i p-piller kan påverka organismer vid mycket låga halter. EE2 orsakar feminisering av hanfiskar som lever i vattendrag nedströms vattenreningsverk, vilket leder till att fiskarna får svårare att reproducera sig. 

 I experiment med antidepressiva läkemedel har man observerat beteendeförändringar hos de exponerade fiskarna. De blir orädda och ändrar sitt ätbeteende, de tar större risker och faller lättare offer för rovfiskar. En rad andra labbstudier har visat att antidepressiva läkemedel förändrar reproduktionsbeteendet hos musslor, snäckors förflyttningsbeteende, beteende hos kräftor och inlärning hos bläckfiskar. 

Antibiotika i miljön kan leda till att antibiotikaresistenta (motståndskraftiga) bakteriestammar utvecklas. Dessa kan sedan spridas till sjukdomsalstrande bakterier som blir svåra att bekämpa. De kan då vara ett direkt hot mot vår hälsa. Dessutom riskerar den naturliga sammansättningen av bakterier ute i miljön att förändras. Det kan ha effekter på hela ekosystem  

Generellt är bedömningen ofta att de nivåer vi finner i miljön i Sverige inte är akut giftiga för vattenlevande organismer. Hur långtidsexponering påverkar organismerna är till stor del okänt men det finns studier som visar att låga halter av läkemedel kan ge effekter efter längre tids exponering.  

Källa: Naturvårdsverket 

Nyheter från Västra Götalandsregionen.