När körsbärsträden slår ut firas vårens ankomst med Hanami – årets största event i Botaniska trädgården. Den 19 april fylls trädgården fylls till brädden av japansk kultur. Det unika bandet mellan Botaniska och Japan går över 70 år tillbaka i tiden.
I Botaniska trädgården i Göteborg blommar azaleor, julrosor och mängder av vackra träd och lökväxter – våren är i full gång. Det är svårt att tänka sig en bättre plats för att få vårkänslor!
Nu väntar man spänt på att plusgraderna ska hjälpa körsbärsträden att slå ut lagom till på söndag. Då firas nämligen vårens ankomst med den japanska högtiden Hanami – där alla är välkomna.
– Det handlar om att välkomna våren och att njuta av den tillsammans med familj och vänner, säger Maria Sjöstedt, trädgårdsmästare och evenemangsledare på Botaniska trädgården.
En uppsjö av japansk kultur
I högtidens hemland Japan är Hanami en av de äldsta och viktigaste årliga traditionerna. Den kortlivade körsbärsblomman ses som en symbol för det korta, vackra och förgängliga med livet. Under blomningstiden samlas japanska familjer, vänner och arbetskamrater under träden och har picknick.
Botaniska trädgården använder tillfället till att uppmärksamma och hylla japansk kultur på bred front. Utöver det klassiska picknickfirandet erbjuds en uppsjö aktiviteter och trädgården fylls till brädden med japansk kultur. Mellan 10 000 – 20 000 besökare brukar delta i firandet.
Dagen inleds med en högtidlig ceremoni då koi-karparna traditionsenligt släpps ut i Spegeldammen.
– Det är väldigt tydligt att japansk kultur är populär bland unga och det är många som bidrar till den festliga stämningen när de kommer uppklädda i allt ifrån kimono till fantasifulla dräkter såsom cosplay med japanska animekaraktärer, säger Maria Sjöstedt.
Under dagen kan besökarna prova på bland annat manga, haiku och naturlig textilfärgning. För de minsta erbjuds japanska sagor. Under dagen görs också flera visningar av Japandalen. Något som inte får missas är den traditionsenliga sakuradansen där alla som vill kan dansa in våren på japansk vis.
– Det finns något för alla och man kan besöka evenemanget utan ett öre på fickan. Nästan alla aktiviteter är gratis och man kan ta med sig egen picknickmat, säger Maria Sjöstedt.
Relationen med Japan började 1952
Botaniska trädgårdens firande av Hanami är en årlig tradition sedan 2014. Det första arrangemanget var del av ett helt år med japanskt tema i trädgården.
Mats Havström, i dag forskningschef på Botaniska trädgården, var den som tog med sig hanamikonceptet hem till Sverige.
– Jag hade besökt tre japanska Hanamifiranden under 2013 och blivit helt tagen. Så vi tog med idén hem till Botaniska och gjorde en svensk variant. Sen blev vi tagna på sängen av gensvaret. Det kom 12 000 personer första året. Det var chockartat, berättar han.
Att just Japan hamnade i fokus var knappast en slump – Botaniska trädgårdens band till landet sträcker sig betydligt längre tillbaka än Hanamifirandet.
Japanrelationen tog sin början redan 1952. Då genomförde trädgårdens dåvarande prefekt Bertil Lindquist och botanist Tor Nitzelius en första forskningsresa till Japan. Inriktningen var att söka efter nya potentiella skogsträd att testa i det svenska klimatet.
– Man ville hitta japanska arter som kunde föras ut till den svenska skogsodlingsnäringen. Jämfört med Sverige har Japan en överlägsen mångfald när det gäller vilda träd. Många har fantastiska egenskaper som virke – till exempel hållfasthet och beständighet mot röta. Samtidigt kan det vara lite kontroversiellt med forskningsresor i syfte att odla träd för kommersiellt bruk, säger Mats Havström.
Efter 1952 gick utvecklingen snabbt. Den första resan utvecklades till ett nära samarbete med japanska skogsforskare och botanister. Och redan samma år började den särskilda Japandalen i Botaniska trädgården anläggas för att lyfta fram japansk artrikedom, topografi och formspråk.
Under decennierna som gått sedan dess har Botaniska byggt upp samarbeten med flera botaniska trädgårdar i Japan och kontinuerligt planterat och forskat på nya så kallade provenienser, fröer från vissa geografiska områden. 1976 genomfördes också en viktig insamlingsresa till Korea som så småningom skulle resultera i den närbelägna Koreadalen.
Vilka träd står pall för framtidens väder?
I dag har Botaniska en av de bästa samlingarna av träd från kalltempererade klimat på norra halvklotet och ståtar med nära 160 olika japanska trädarter och minst lika många buskar.
– Vi har en gynnsam topografi och många olika sorters klimat inom trädgården, vilket bland annat gör att vi kan odla arter från Japan och andra monsunklimat. Det är faktiskt ofta arterna från de varmare delarna av Japan som klarar sig bäst, säger Mats Havström.
Än i dag görs insamlingsresor till Japan på jakt efter nya trädarter att odla och förädla. Efter Tor Nitzelius har arvet burits vidare av bland andra tidigare botanist Björn Aldén och nuvarande botanist Henrik Sjöman.
– Vi har globala samarbeten med forskare och dendrologer över hela världen. Men bandet mellan Botaniska och Japan har fortsätter att vara speciellt. Där har vi också stor hjälp av föreningen Botaniskas Vänner och den japanska ambassaden, säger Mats Havström.
Den forskning som Botaniska trädgården bedriver i dag är till stor del inriktad på att hitta livskraftiga arter som tål framtidens väder och klimat. Det handlar om att hitta de bästa provenienserna av olika arter för att plantera i till exempel parker och trädgårdar.
– Träd som planteras nu ska leverera ekosystemtjänster i minst 50–100 år framöver, vad har vi för klimat då? Det är en högaktuell fråga för alla städer som planterar träd längs gator och torg. Vädret kommer att bli alltmer extremt – längre torkperioder, värre störtregn. Då behövs livskraftiga, tåliga sorter. Så vi lever väldigt mycket i framtiden här, säger Mats Havström.
Text: Anders Sandahl
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus
Fakta: Hanami i Botaniska trädgården 2026
19 april kl. 11.00–16.00
Dagen inleds med invigningstal, Koi-släpp och trumshow
Exempel på andra aktiviteter: Guidade visningar, kampsportsuppvisning, kalligrafi och bonsaiskulptering
Programmet i sin helhet hittar du här.
Evenemanget är kostnadsfritt med undantag av ett fåtal aktiviteter. Lämna gärna bilen hemma då det är ont om parkeringar.
