Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll
Förtroendet för sjukvårdsrådgivning per telefon är grundmurat. Kärnan är medicinskt säkra bedömningar. Distriktssköterskan Kerstin Larsson har svarat i telefon i decennier. Foto: Monica Bengtson

Ring 1177 – ett samtal som kan förenkla livet

Den samhällsviktiga funktionen 1177 på telefon måste klara toppar på tidigare oanade nivåer. Det har inte minst belastningen under Covid-19 visat. Och verksamheten är under ständig utveckling.
– Det har hänt mer på ett år än tio tidigare, säger Eva-Lena Rosqvist som suttit i telefonjour sen sjuttiotalet.

Invånarna lotsas rätt i vården av barnmorskor, distriktssjuksköterskor och sjuksköterskor med vidareutbildning i barnsjukvård, psykiatri, ögonsjukvård, anestesi, operation, intensivvård och palliativ vård. På flera platser innefattar uppdraget kontakt med primärvårdens beredskapsjourer, tolk och sjuksköterska i ambulans, mobila team/hemsjukvård.

– Det viktigaste är patientsäkerheten och den har jag fått förmånen att jobba med. Varje samtal måste ta den tid som behövs för att bli medicinskt säkert, säger distriktssköterskan Kerstin Larsson.

Hon har jobbat med regionala patientsäkerhetsfrågor och som biträdande verksamhetschef men började med att svara i telefon i Uddevalla 2002.

Använde uppslagsböcker

Distriktssköterskan Susanne Ohlin som varit med sen starten i Skövde 2011 berättar att reklam i teve och broschyrer med texten ”Rrrrring först” medverkade till att folk ändrade beteende och började ringa för att få råd, innan de åkte in till akuten eller jourcentralen.

– Från att patienterna kunde ringa fyra jourcentraler tog Skövde så småningom över bemanningen på telefon dygnet runt.

Ett gammalt tidningsurklipp
1177 på telefon hette från början Sjukvårdsupplysningen. Foto: Monica Bengtson

 

 

 

 

 

Ett gammalt tidningsurklipp.
Foto: Monica Bengtson

På den tiden slog man i jourläkarboken och uppslagsböcker, förutom att sjuksköterskorna rådfrågade varandra, den tjänstgörande läkaren eller akutsköterskan på akuten.

I gamla Televerkets byggnad på Kungshöjd finns en av två göteborgsenheter. Här sitter Eva-Lena Rosenqvist, som nu är inhoppande pensionär, men har jobbat med sjukvårdsrådgivning på telefon sen slutet av 1970-talet.

En gammal tv och annan äldre utrustning som 1177 har använt tidigare
Den tekniska utvecklingen är stor sedan starten av 1177 på telefon. Foto: Monica Bengtson

En backelittelefon

Från bakelittelefon till datastöd

– Redan på den tiden var Sahlgrenskas akut överhopad av patienter med lättare besvär. Men så hörde några politiker talas om ett system i Japan, där patientens symptom bedömdes av sjuksköterska först, erinrar sig Eva-Lena.

Ett litet museum är inrymt i lokalerna och visar exempel på den tekniska utveckling som förändrat arbetsredskapen, fram till dagens databaserade beslutsstöd. De svarta fasta telefonerna av bakelit var tunga. För att hålla reda på vem som hade vilket samtal snurrades handmålade träskivor.

Sjukvårdsrådgivningen har varit nedläggningshotad flera gånger, senast på 1990-talet. Men 1995 flyttade de samman med räddningstjänsten och SOS Alarm i området Gårda i Göteborg.

Eva-Lena Rosenqvist med lurar på öronen sitter framför sin datorutrustning och svarar i telefon på 1177.
Eva-Lena Rosenqvist är sjuksköterska och har ända sedan 1970-talet hjälpt dem som ringer in med svar och stöd.

Det viktiga är att utröna hur bråttom det är med vård. En utmaning kan vara att sålla i all information. Men nu ser man över hur stödet kan bli ännu mer funktionsdugligt.

Hänt mer på ett år än tio

– Det har hänt mer på ett år än på tio tidigare, säger Eva-Lena som nu utformar utbildningsmaterial för att klargöra vilken information som finns var.

John Pahlm som är sjuksköterska med ambulansbakgrund är chef på Kungshöjd sen 2019. Han berättar att det finns stor hjälpsamhet i gruppen. Och att bedömning och rådgivning med dagens samordnade system ska vara likvärdigt oavsett varifrån samtalet kommer.

– Samspelet mellan sjuksköterskan och den vårdsökande är den viktigaste aspekten i ett rådgivningssamtal.

Akutsjuksköterskan Christina Isaksson har efter många år som chef för Alingsåsenheten haft pension några år men är nu tillbaka på timmar, som chefsstöd och mentor.

Stort förtroende

– Det är viktigt att ge nyanställda gedigen utbildning i system, teknik och beslutstöd samt återkommande fortbildning och samtalshandledning. Sjuksköterskorna måste känna sig säkra i sin roll och patienterna ska vara nöjd och väl omhändertagna.

Under pandemin har det tagit mycket tid att snabbt anpassa uppdaterade instruktioner från Smittskydd Västra Götaland och Folkhälsomyndigheten.

– Visst är det långa köer ibland även om jag skulle önska att alla kom fram direkt, säger Christina..

Trots detta är förtroendet för sjukvårdsrådgivning per telefon är fortsatt mycket stort.

– Det visar även de regelbundna utvärderingar i enkäten Nöjd kundindex som invånarna svarar på, säger Jill Johansson som är verksamhetschef för 1177 på telefon.

Text: Monica Bengtson
vgrfokus@vgregion.se


FAKTA

2022 firar 1177 på telefon tio år som regional verksamhet, men redan på 1930-talet kunde stockholmarna ringa och prata med en sjuksköterska. För att råda bot på den läkarbrist en expanderande primärvård skapat satsar sen i slutet av sextiotalet fler orter i landet på telefonrådgivning, och 1973 kom servicen till Göteborg.

I början av 2000-talet var det dags för Skaraborg, Alingsås, Uddevalla och Skövde att sätta igång och 2009 ansluter enheterna till ett utvecklat nationellt koncept. När sen Närhälsan bildades 2012 blev 1177 Vårdguiden på telefon en regional verksamhet, som från 2014 hetat 1177 Vårdguiden.

Sedan Regionhälsan för några år sedan blev huvudman har både chatbot med förprogrammerade svar, bild- och videoverktyg införts.

Nyheter från Västra Götalandsregionen.