Invånarna i Västra Götaland tycker att regionen sköter sjukvården bra, och tillgången till vård upplevs ha blivit bättre på bara några år. Ändå vill många förstatliga sjukvården. Men det som skapar mest oro hos invånarna är organiserad brottslighet, visar en ny rapport från Göteborgs universitet.
Den västsvenska SOM-rapporten bygger på en enkätundersökning där invånare i Västra Götaland varje år får svara på frågor om bland annat demokrati och politik, hälsa och sjukvård, kultur, infrastruktur och delaktighet i samhället.
Rapporten för 2021 visar att den största gruppen numera är positiv till hur Västra Götalandsregionen sköter hälso- och sjukvården. 45 procent tycker att regionen sköter sin uppgift ganska eller mycket bra, 25 procent svarar ganska eller mycket dåligt och 24 procent svarar ”varken eller”.
Regionala skillnader
Även bilden av sjukhusvård och vårdcentraler i den egna kommunen är relativt positiv. Men det finns en del regionala skillnader, där boende i Sjuhärad är mer positiva till hälso- och sjukvården än till exempel invånare i Fyrbodal, som är minst nöjda.
Generellt är det personer som faktiskt har uppsökt sjukvården det senaste året som är mer positivt inställda till den.
Svaren skiljer sig också mycket åt när det gäller olika delar av sjukvården: personalens bemötande och den medicinska kvaliteten får höga betyg, medan många är negativt inställda till organisationens effektivitet. Tillgången till vård bedöms av 47 procent som ganska eller mycket bra, vilket är ett kliv uppåt jämfört med 2018 när det området under flera år hade dalat.
Låg kännedom om regionpolitikerna
Trots att Västra Götalandsregionen av många anses sköta sjukvården relativt bra, tycker majoriteten att staten ska ta över ansvaret för hälso- och sjukvården.
– Samtidigt är det en komplex fråga, det är svårt att veta vad man svarar på. Vad är motpolen – är det privat vård? Det är få som vet att det är regionen som ansvarar för sjukvården, det visade bland annat SVT i en granskning i våras. Det finns en ganska låg kännedom om framför allt regionpolitikerna, säger Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet och ansvarig för den västsvenska SOM-undersökningen.
Han och hans forskarkolleger kan också se att det är personer som ideologiskt är mer åt vänster som i högre utsträckning håller med om att förstatliga sjukvården, vilket egentligen inte stämmer sett till vilka partier som drev frågan i valrörelsen.
– En alternativ förklaring skulle därför kunna vara att det snarare är nyckelordet ”staten” som påverkar opinionen. Vi ser också att det finns ett starkt stöd för att förstatliga skolan exempelvis.
”Ingen annan fråga har klättrat så mycket”
Sifforna i den västsvenska SOM-undersökningen ligger relativt stabila över tid, men ett område som har rört på sig de senaste åren är vad invånarna oroar sig för. Den senaste rapporten visar att organiserad brottslighet numera är den fråga som oroar flest människor.
– Där har det hänt något i opinionen, och det följer samma mönster som i riket i stort. Vi ser att den frågan från och med 2019 har börjat stiga ordentligt, det är ingen annan fråga som har klättrat så mycket, säger Anders Carlander.
Västsvenskarna oroar sig också för frågor som rör miljö, klimat och energi. Där syns en stabil, svagt stigande trend.
– Det började med Al Gore-filmen för drygt 15 år sen, det var sannolikt då de här frågorna började väckas på allvar hos allmänheten. I dag är över hälften av de svarande mycket oroade över de här frågorna. I frågeställningen finns det också ett framåtblickande tidsperspektiv, hur det ser ut om 10–20 år och hur det ser ut globalt. Det är därför inte konstigt att oron är hög.
De flesta kan inte arbeta på distans
För första gången mättes i vilken grad västsvenskarna arbetar på distans. Svaren visar att de flesta, sex av tio, inte har möjlighet att arbeta på distans. Anders Carlander tror att just den siffran i praktiken är högre, då det generellt sett är svårare att nå yngre samt personer som i lägre grad är etablerade på arbetsmarknaden med den här typen av undersökningar.
– Frågan om distansarbete är väldigt intressant, inte minst om man kopplar den till jämlik hälsa. Om man leker med tanken att vi får en ny pandemi som är mer allvarlig och dödligare, kan brist på möjlighet till distansarbete slå betydligt hårdare mot vissa grupper, vilket potentiellt sett är ett ganska stort samhällsproblem sett ur ett jämlikhetsperspektiv.
Text: Elin Widfeldt
vgrfokus@vgregion.se
Visionsrapporten
Varje år genomför SOM-institutet vid Göteborgs universitet en stor enkätundersökning med medborgarna i Västra Götaland, och ställer frågor om bland annat demokrati och politik, hälsa, kultur, infrastruktur och delaktighet i samhället. Svaren i undersökningen sammanfattas i Visionsrapporten.
2022 års rapport presenterades onsdagen den 14 december och bygger på svar från hösten 2021. Undersökningen gjordes därmed före kriget i Ukraina och efterföljande konjunkturnedgång.
Undersökningen görs i samverkan med Västra Götalandsregionen för att undersöka hur utvecklingen i regionen knyter an till ”Vision Västra Götaland – det goda livet” (2005), som beskriver hur Västra Götaland ska vara en attraktiv region att leva och arbeta i. Visionen ligger till grund för bland annat den regionala utvecklingsstrategin (2021–2031).
Tema för Visionsrapporten 2021 var demokrati och delaktighet.