I dag är det internationella komma ut-dagen. Att våga berätta vem man är kan vara svårt, men det finns initiativ som vill göra det enklare. Till exempel i Vänersborg där kommunen har rivstartat sitt hbtqi-arbete med hjälp av regionala medel.
– Under året har intresset för de här frågorna gått från noll till hundra, säger Malin Haglund, enhetschef på kultur- och fritidsförvaltningen.
Att ”komma ut” är när en person väljer att berätta om sin sexuella läggning eller könsidentitet för sin omgivning. Oftast handlar det inte bara om ett tillfälle, utan många.
– Att komma ut är för de allra flesta något man gör hela tiden, varje dag. Varje gång jag träffar en person inom vården, på bussen, i en presentation. Som transperson måste jag komma ut hela tiden, säger Oliver Jähnke.
Han sitter i Västra Götalandsregionens samråd för hbtqi-frågor som representant för föreningen Reclaim Prides Vänner. Enligt Oliver Jähnke är det viktigt att problematisera komma ut-begreppet.
– Alla kan inte komma ut på ett säkert sätt. Lever man under flera olika förtryck går det inte alltid. Vi vill absolut att alla ska kunna vara stolta över sin identitet. Men ingen ska behöva bli pressad till att komma ut.
Olaga hot och psykisk ohälsa
Han tror inte heller att det alltid är lättare att komma ut som ung i dag. Det handlar snarare om omständigheterna för varje individ.
– Många unga kan vara jätteöppna i skolan och har stöttande lärare och vänner. Och i många klassrum kastas det fortfarande runt bögskämt och folk vågar inte alls visa vilka de är.
Därför är det viktigt att fortsätta rättighetsarbetet, menar han – och statistiken ger honom rätt. Enligt Brottsförebyggande rådet utsätts många hbtqi-personer för bland annat ofredande, ärekränkning, misshandel och olaga hot. Dessutom tros mörkertalet vara stort.
Personer som identifierar sig inom hbtqi-begreppet är också överrepresenterade i statistik för psykisk ohälsa.
Satsningar på mer inkluderande samhälle
Men runt om i länet finns det satsningar och initiativ för att skapa ett mer inkluderande samhälle. I Vänersborg började det med en fråga från en invånare om en mötesplats för unga hbtqi-personer.
Det ledde till att två enheter på kommunens kultur- och fritidsförvaltning hbtqi-certifierade sig, och därefter gick samman med andra förvaltningar för att söka folkhälsomedel från Västra Götalandsregionens delregionala nämnd norra. Medlen gick bland annat till en uppmärksamhetsmånad kring hbtqi-frågor som fick mycket positiv respons.
Enligt Anne Ekstedt, folkhälsosamordnare i Vänersborg, hjälpte det ekonomiska stödet till att rivstarta kommunens rättighetsarbete.
– Även om det inte är jättemycket pengar är de otroligt viktiga. Det här arbetet ger effekter på den psykiska hälsan, på inkludering och mänskliga rättigheter, säger hon.
Representation och förebilder
I Vänersborgs kommun finns numera ett stort engagemang för hbtqi-frågor, menar Malin Haglund, enhetschef på kultur- och fritidsförvaltningen.
I dag finns regnbågsflaggor på flera platser i kommunen, fler förvaltningar vill hbtqi-certifiera sig, olika verksamheter tar upp frågorna regelbundet och diskuterar hur den fysiska miljön ska kunna bli mer inkluderande.
– Hbtqi-personer finns i varje rum i Vänersborg och vi måste jobba med synliggörandet. Det kan handla om flaggor och symboler eller om representation och förebilder, säger Malin Haglund.
”Inte känner sig ensam”
En annan viktig fråga för arbetsgruppen är kompetenshöjning. Målet är att särskilda initiativ för att uppmärksamma området så småningom inte ska behövas.
– Det är normsamhället som kan göra den stora skillnaden genom att lära sig, och genom bemötande.
Tror ni att det är lättare att leva som HBTQI-person i Vänersborg nu, än innan ni startade ert arbete?
– Jag tror att det kan ha inverkan på att man i alla fall inte känner sig ensam. Vi har synliggjort att HBTQI-personer finns i Vänersborg, att de har en röst och att vi är många som står bakom att ha rätt till sin sexualitet eller könsidentitet, säger Malin Haglund.
Oliver Jähnke håller med om att Vänersborgs arbete är viktigt, inte minst för unga.
– Att vuxna tydligt berättar att man är inkluderade, pratar om hbtqi på ett inkluderande sätt, eller till exempel har en asexuell flagga på sitt arbetsrum. Att ha en trygg vuxen, det kan betyda väldigt mycket för en ung person.
Text: Evelina Westergren
vgrfokus@vgregion.se
HBTQI
- Hbtqi är ett är enligt RFSL paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter och intersexpersoner.
- 328 anmälningar om hatbrott med hbtqi-brottsmotiv registrerades av Brottsförebyggande rådet år 2022.
- Hbtqi-personers överrepresentation i statistiken för psykisk ohälsa bekräftas bland annat av Västra Götalandsregionens (VGR:s) rapport Hälsa på lika villkor? från 2021.
- De fem delregionala nämnderna i Västra Götalandsregionen ansvarar för att realisera VGR:s måldokument och strategiska planer när det gäller hälso- och sjukvård och folkhälsa i sitt geografiska ansvarsområde.
- I reglementet för nämnderna står bland annat att de ska verka för en förbättring av befolkningens livsvillkor och levnadsvanor i samverkan med andra aktörer.
Lokalt folkhälsoarbete
- De delregionala nämnderna har avtal med varje kommun i VGR om att bedriva lokalt folkhälsoarbete.
- Avtalen finansieras till hälften av VGR och till hälften av respektive kommun.
- Det lokala folkhälsorådet med politiker från kommun och delregional nämnd beslutar detaljbudgeten för de gemensamma insatserna och fattar beslut om lokala folkhälsoinsatser.
- I varje kommun finns minst en folkhälsostrateg som planerar och följer upp det lokala folkhälsoarbetet. I huvuddelen av VGR:s kommuner finansierar de delregionala nämnderna hälften av den tjänsten.