Blod väcker känslor, både i modern tid och genom historien. Det har man tagit fasta på i utställningen En blodig historia, som snart öppnar på Medicinhistoriska museet i Göteborg. Här berättas blodets historia med allt från åderlåtning och experiment med djurblod, till dagens moderna blodgivning och transfusioner.
Bakom utställningen, som öppnar den 25 oktober, ligger ett års tätt samarbete mellan Medicinhistoriska museet, GeBlod och specialister inom transfusionsmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Det här är ett lite nytt sätt för oss att nå ut på. Ämnet är ständigt aktuellt och vi behöver skapa engagemang och sprida kunskap om att den egna insatsen har stor betydelse. Mycket av den moderna sjukvården är ju helt beroende av blodkomponenter och blodgivare, säger Ulrika Ljung, kommunikatör på GeBlod, Klinisk immunologi och transfusionsmedicin.
Värva fler blodgivare
Att specialister på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har varit involverade i arbetet med att ta fram utställningen, och bidragit med kunskap om dagens transfusionsmedicin, har varit en stor tillgång, säger utställningens producent och formgivare, Annika Engström.
– Vi på museet förvaltar och bidrar med historien och de gamla föremålen, medan Ulrika och GeBlod representerar den moderna sjukvården och vetenskapen, säger hon.
Förutom att sprida kunskap om blod, historia och blodgivning, är målet med utställningen också att värva fler blodgivare. I snitt används 1 200 påsar blod i Sveriges sjukvård varje dag, och fler givare behövs.
Nya metoder på 1920-talet
När den första blodtransfusionen genomfördes på Sahlgrenska vet man inte, men under 1920-talet kom många nya metoder för att ge blod och blodtransfusioner blev vanligare.
Det berättar museets pedagog Robert Wallsson, som står bakom utställningens manus:
– I samband med världskrigen var behoven stora och det hände mycket. Man lärde sig bland annat att tappa, lagra och transportera blod till de sårade. Sedan fortsatte utvecklingen snabbt. Under 1950-talet byggdes en stor blodbank upp på Sahlgrenska sjukhuset och man gick mot en mer modern blodgivning, säger han.
Blod från djur
Men bara hundra år tidigare experimenterade man fortfarande med att ge människor blod från djur.
– Vi har lånat ett lamm hit från Naturhistoriska museet som ska symbolisera tiden då man tappade blod från djur och gav till människor. Det gick inte så bra kan man konstatera i efterhand, de senaste hundra åren har det gått betydligt bättre i utvecklingen av blodtransfusioner, säger Robert Wallsson.
Utställningen öppnar den 25 oktober, i samband med Kulturnatta i Göteborg. Vid öppningen ska besökarna kunna ta reda på sin blodgrupp med hjälp av personal från GeBlod.
Under höstlovet är barn välkomna att ta med sitt gosedjur till museet för nalleblodgivning – barnen får leka att deras gosedjur lämnar blod.
Text: Karin Eurenius
vgrfokus@vgregion.se
Texten publicerades först i Sahlgrenskaliv, Sahlgrenska Universitetssjukhusets magasin.
Visas under ett år
- En blodig historia är en vandringsutställning och kommer även att kunna visas på andra platser i Sverige.
- Invigningen på Medicinhistoriska museet sker fredagen den 25 oktober, öppet mellan klockan 12 och 20, gratis inträde. Under höstlovet i Göteborg, vecka 44, är det också gratis inträde.
- Utställningen visas på Medicinhistoriska museet under perioden 25 oktober 2024–10 oktober 2025.
- Utställningen har producerats av Medicinhistoriska museet i samarbete med den transfusionsmedicinska verksamheten inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset och GeBlod.