I år firar 1177 på telefon i Göteborg 50 år. En som var med i ett tidigt skede, och som fortfarande jobbar, är 71-åriga Eva-Lena Rosenquist.
– Den genomgående känslan är den tacksamhet man får i jobbet, det kan räcka att man bara lyssnar, säger hon.
Året är 1974. Abbas låt Waterloo vinner Eurovision Song Contest. Samma år är det oljekris. Rösträtten sänks till 18 år. Riksdagen antar en ny abortlag och det kommer en föräldraförsäkring så att även pappor kan vara hemma med sina barn. Bland uppfinningar detta år märks bland annat rubiks kub och post it-lappen.
1974 är också året då dåvarande Sjukvårdsupplysningen startar i Göteborg. Inspirationen kom från ett telefonbaserat rådgivningssystem i Japan.
– Här hemma var Sahlgrenskas akutmottagning väldigt överbelastad. Många sökte dit även för banala åkommor som nageltrång och liknande. Man ville få patienterna att i stället söka sig till en vårdcentral eller annan mottagning, berättar Eva-Lena Rosenquist och fortsätter:
– Året efter att Sjukvårdsupplysningen startade öppnades en jourcentral i botten på Annedalskliniken där vi satt. Vi kunde då boka in patienter till jourcentralen. Och så fanns det jourhavande läkare som gjorde hembesök.
Medicinsk litteratur och uppslagsböcker
För 50 år sedan fick de 40 sjuksköterskorna vara kreativa för att samla på sig behövlig kunskap. På arbetsplatsen samlades medicinsk litteratur, uppslagsböcker och en bok med frågescheman.
– Alla sjuksköterskor hade under en månads tid fått utbildning inom en rad medicinska områden av olika läkare. Var av en av de nya sjuksköterskorna sparade anteckningar från föreläsningar. De hittade också information från olika ställen, det kunde exempelvis vara från frågespalter i tidningar, berättar Eva-Lena Rosenquist.
Använde ”ICA-datorn”
Det fanns också något som sjuksköterskorna kallade för ICA-datorn, ett bläddersystem som kassörskor brukar använda sig av för att kolla priser. Därav smeknamnet.
– På alla frågor vi hade tog vår chef reda på svaren och sedan fördes de in i ”ICA-datorn”, säger Eva-Lena Rosenquist med ett leende.
För att kunna hänvisa patienterna till rätt vårdenhet fanns en adressbok som visade vilken vårdcentral eller mottagning patienten skulle uppsöka. Detta var långt innan det fria vårdvalet.
Dokumentation från samtal med patienter skrevs ned med penna och papper. En sekreterare renskrev sedan journalanteckningarna.
Digitalt rådgivningsstöd
Även i dagens sjukvårdsrådgivning är kunskap den viktigaste pusselbiten. Till sin hjälp har sjuksköterskorna förvisso ett digitalt rådgivningsstöd, men den personliga kunskapen är lika viktig. Rådgivningsstödet hjälper dock sjuksköterskan att inte glömma ställa viktiga frågor – även under ett stressigt och långt arbetspass.
En annan möjlighet i dag är att sjuksköterskan kan fråga inringaren efter bild eller video för att på så sätt göra en bättre bedömning.
Det ställs hårda krav på en 1177-sjuksköterska och vissa egenskaper är bra att ha:
– Man ska vara noggrann. Det är också viktigt att man kan lyssna och att man inte rädd för att fråga kollegor. Även om det är hård press och långa köer är kvaliteten i samtalet viktigare än kvantiteten. Man ska inte stressa så att man inte blir säker i sin bedömning, poängterar Eva-Lena Rosenquist.
Kompletterar varandra
Blandningen av olika kompetenser och åldrar i personalgruppen är en styrka.
– Vi äldre har vår kunskap med rutiner och har svaren på olika frågor som vi har stött på under åren. De nyanställda kommer i sin tur med nya kunskaper, säger Eva-Lena Rosenquist.
Det sämsta med jobbet tycker Eva-Lena Rosenquist kan vara känslan av otillräcklighet, hon vill så gärna hjälpa men det är inte alltid möjligt.
– Det bästa med jobbet är att ständigt få lära sig något nytt. Jag får fortfarande frågor som jag inte hört förut. Sedan har vi en sådan bra sammanhållning och arbetsgemenskap.
”Ska jag gifta mig?”
Eva-Lena Rosenquist visar en pärm fylld med tidningsurklipp och mängder med brev, insändare, dikter, dagens ros med mera. De speglar en djup tacksamhet.
1177 på telefon har dessutom genom åren fyllt en psykologisk och social funktion. Många av inringarna brukar dock hänvisas till andra instanser som jobbar med själsliga problem.
En period ringde en kvinna några gånger i veckan för att läsa en dikt. Hon lade därefter snabbt på.
Sjuksköterskorna får ta emot samtal från ensamma, deprimerade, de som inte vill leva längre eller de som hamnat i en livskris.
Invånarna kan också ställa frågor som inte riktigt är sjuksköterskornas roll att besvara.
– Jag hade en dam en gång som ringde och var förtvivlad. Hon var en bit över 80. Nu hade hon träffat en ny man som hon trivdes mycket bra med och de ville gifta sig. Hon var lycklig men hennes barn ville absolut inte veta av något giftermål. När hon ringde frågade hon: Tycker du att jag ska gifta mig?
Text: Jan Kallenberg
vgrfokus@vgregion.se
Om telefonrådgivning
Det har varit möjligt att kontakta sjukvården via telefon sedan 1930-talet men det var inte förrän 30 år senare som den första telefonrådgivningen kom i gång. Bakgrunden var att telefonen hade blivit tillgänglig och billig. Sverige befann sig efter andra världskriget dessutom i en högkonjunktur där sjukvården byggdes ut.
Andra faktorer var att samhället urbaniserades och antal ensamhushåll ökade och därmed minskade möjligheten att få hälsoråd från den egna familjen.
När primärvården byggdes ut under 1970-talet blev det stor brist på läkare. Telefonrådgivning blev då ett sätt att öka sjukvårdens tillgänglighet.
Varje region driver i dag egen sjukvårdsrådgivning men den ingår i ett nationellt nätverk som tillsammans besvarar drygt 5 miljoner samtal per år. I Västra Götalandsregionen finns 1177 på telefon i Göteborg, Alingsås, Skövde och Uddevalla.
1177 i Göteborg har totalt 36 medarbetare på dag/kväll och 27 på natten. Ett dagskift brukar bestå av ungefär 10 sjuksköterskor. Dagpersonalen i Göteborg besvarade drygt 130 000 samtal år 2023. Tillkommer gör alla samtal med mer administrativa frågor. Nattpersonalen i Göteborg som tar emot samtal från hela regionen besvarade 76 000 samtal år 2023.
Läs också: När du ringer 1177