Utveckling är viktigt för att en plats ska leva – det förstod redan hennes pappas farmor, när guld hittades på hennes mark. Hundra år senare jobbar regionutvecklingsdirektör Helena Lundberg Nilsson för att Västra Götaland ska blomstra. Just nu ligger fokus på att få fram mer el.
Regional utveckling – vad är det egentligen?
Enkelt uttryckt handlar det om att se till att ett område är attraktivt, så att människor vill bo och verka där. Då behövs stimulerande jobb, välfungerande kollektivtrafik, bra utbildningar, ett rikt kulturliv och välmående natur.
– För mig handlar det om att skapa förutsättningar för att Västsverige ska vara en bra plats att bo, jobba, studera och leva i. Och det klarar inte en aktör på egen hand, utan det bygger på samarbete mellan kommuner, regionen, staten, näringsliv och det civila samhället, för att nämna några, säger Helena Lundberg Nilsson.
Hon har varit regionutvecklingsdirektör i sju år, och den senaste tiden har uppdraget kommit att handla mycket om el. Om Västra Götaland ska kunna fortsätta vara en viktig industriregion även i framtiden är det absolut nödvändigt att ställa om: från fossila drivmedel till grön energi, menar Helena Lundberg Nilsson.
Det gäller inte bara fordonsindustrin utan även till exempel kemiindustrin, livsmedelsindustrin och den maritima industrin.
– Annars kommer de produkter som tillverkas här snart inte längre att vara efterfrågade. Och om jobben är hotade tappar vi skatteintäkter och basen för vår välfärd.
Kan bli något som liknar varvskrisen
På så sätt hänger de två huvuduppdragen inom regionen ihop, menar Helena Lundberg Nilsson: hälso- och sjukvård och regional utveckling.
– Om vi inte tar det här på allvar nu och tänker på att det är bråttom, kommer vi att tappa i de ambitioner vi har att sänka utsläppen – och vi kommer också att tappa i jobbmöjligheter. Antingen kan vi satsa på innovation och grön, klimatneutral industri, eller så går vi in i något som liknar en varvskris.
Enligt Västra Götalandsregionens beräkningar riskerar 25 000 jobb i Västsverige att försvinna inom tio år om inte den gröna omställningen snabbas upp. På längre sikt handlar det om 70 000 arbetstillfällen.
Den stora knäckfrågan är elen: det behövs mer egen elproduktion och en utbyggd effekt – ett bättre elnät – för att elen ska kunna flöda dit där den behövs.
– Industrin driver på väldigt mycket och har fattat stora beslut om etableringar – de mest kända är batterifabrikerna i Mariestad och Göteborg – och där är spaden redan i marken, de behöver den här elen nu. Om vi inte vill förlora de här investeringarna, och om vi vill få fler investeringar, behöver vi klara de här sakerna de närmaste åren.
”Blev ett Klondike”
Att få vara med och påverka samhällsutvecklingen är en drivkraft för Helena Lundberg Nilsson. Det har hon med sig från uppväxten.
För exakt hundra år sedan, i december 1924, hittades guld på hennes pappas farmors mark utanför Skellefteå. Snart var platsen Boliden känd i hela Sverige.
– Jag har varit med i det här som blev ett Klondike. Min pappas farmor Margareta Lundberg var en änka ute i skogen när de började exploatera där, och hela samhället växte fram.
Som barn tillbringade Helena Lundberg Nilsson alla somrar i Boliden och blev präglad av att höra berättelserna om pappas farmor och den industri som uppstod runtomkring hennes hus.
Med guldet och malmbrytningen kom investeringarna, och bygden blev plötsligt välmående; människor flyttade dit, skolan fick mer resurser och det blev viktigt att diskutera arbetsmiljö.
Jobben det viktiga
Margareta Lundberg, som i dag finns som pappfigur på bygdens museum, sålde marken med guldet för omkring 20 000 kronor, en relativt låg summa redan då. Men hon var jättenöjd, hon fick precis vad hon ville: en väg från sitt hus in till samhället och jobb till byborna.
Hon skrev även in i kontraktet att hennes barn och barnbarn skulle få jobb i gruvan om de ville.
– För henne var inte pengarna det viktiga, hon såg att jobben är det som ger inkomster att kunna försörja sin familj och vara en del av samhället, säger Helena Lundberg Nilsson.
Sedan dess har livet i den lilla orten förändrats gång på gång, i takt med att lönsamheten i gruvorna har gått upp och ner, de stora miljökonsekvenserna av malmbrytning blivit uppenbara, och flyttlass på flyttlass lämnat orten.
Kapprustning om gröna investeringar
Och sedan några år är Västerbotten inne i nästa stora omställning, även om det har skakat kring Northvolt och deras batterifabrik under hösten.
– Den svenska industrins gröna omställning har blivit vår tids guldrusch. Efter hundra år sker det här igen, vilken samhällsomvandling är vi inne i den här gången? Jag tycker att det är fascinerande och även utmanande att se hur samhällen kan klara av utvecklingen när det går fort, såväl i positiv som i negativ riktning.
Samtidigt som Västerbottens industri ställer om gör Västra Götaland detsamma en bit söderut. Både nationellt och internationellt pågår en kapprustning om de gröna investeringarna, och där är det viktigt att hänga i trots att det då och då kommer bakslag, menar Helena Lundberg Nilsson.
– Just nu när det är lite skakigt med Northvolt, och man börjar fråga sig om den gröna omställningen bara är en bubbla, tror jag att det är viktigt att man är uthållig och verkligen ser potentialen.
Krävs satsningar från alla håll
För att lösa den kritiska frågan om mer el i Västsverige krävs satsningar från alla håll – staten, regionen, kommunerna och näringslivet, menar Helena Lundberg Nilsson. Alla behöver bidra, korta tillståndsprocesser och samplanera för vindkraftsutbyggnad eller elnätsdragningar.
Viktigast just nu är kanske att de som påverkas av förändringarna känner en delaktighet i utvecklingen, tror hon. Det kan å ena sidan finnas en enighet om att mer el behövs, å andra sidan vill ingen ha vindkraft utanför fönstret.
– Hela vårt uppdrag handlar om att vi ska skapa bra förutsättningar för invånarna och då kan det uppstå olika målkonflikter. Men det är just det som regional utveckling handlar om, att väga intressen mot varandra och hitta vägen framåt tillsammans.
Text: Elin Widfeldt
Bilder: Camilla Lindberg
vgrfokus@vgregion.se
Helena Lundberg Nilsson
Ålder: 59 år.
Familj: gift med författaren och psykologen Ulf Karl Olov Nilsson, två utflugna barn.
Gör på fritiden: Stort musikintresse – går gärna på konserter. Spelar i ett popband som har varit förband åt Håkan Hellström i ett mycket tidigt skede av hans karriär. Läser.
Om jag inte hade jobbat med regional utveckling hade jag: Gärna varit forskare/lärare i franska och engelska på anrikt lärosäte.
Bakgrund: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet med inriktning ekonomisk geografi, utlandsstudier i Frankrike och Spanien. Har bland annat jobbat på forskningsinstitut och med verksamhets- och organisationsutveckling i privat och offentlig sektor. Har i VGR varit miljöchef samt forsknings- och utvecklingschef inom regional utveckling.
Helena Lundberg Nilsson om…
- Kulturens roll
”Vi kan vara stolta över det rika kulturliv vi har i Västsverige inom till exempel scenkonst, litteratur och musik. Inte minst är det viktigt för våra barn och unga. Sambandet mellan kultur och hälsa är ett område som vi borde arbeta ännu mer med.
Just nu lyfter näringslivet och kommunerna också kulturens betydelse för attraktiva samhällen i högre grad än tidigare. Det handlar inte bara om vad man ska göra åtta till fem, utan också om vad man ska göra mellan fem och åtta, var det någon som sa.”
- Entreprenörer och innovatörer
”När man pratar om industrin i Västsverige ser man de stora bolagen framför sig, men vi har också arbetat mycket för att nya entreprenörer ska kunna växa fram. Vi har till exempel jobbat med Boråsregionen för att bygga upp miljöer för hållbart mode och textilier, och med att skapa förutsättningar för en ny spelindustri i Skövde – det som kallas ’spelundret i Skövde’.
Det finns också mycket spännande inom de maritima näringarna kopplat till framtidens mat och den västsvenska besöksnäringen, som utmärker sig genom sin hållbarhetsprofil. Det är viktigt att Västsverige inte är beroende av ett fåtal branscher utan att vi har ett diversifierat näringsliv där entreprenörer och små företag kan växa.”
- Energiöverenskommelsen
”Regionen och de 49 kommunerna har gjort en energiöverenskommelse där det tydligt framgår vilket elbehov som finns i länet för att klara industrins omställning. VGR har till exempel medfinansierat något som kallas Elektrifieringsresan. Där erbjuds kommuner 50 procents finansiering om de själva går in med lika mycket, för att göra energiplaner. Var skulle man kunna bygga vindkraftverk, var skulle man kunna dra elnätsförstärkningar?
Satsningen har pågått i ett drygt år och nu finns en karta över nästan hela Västsverige där det går att se var det finns potential att bygga. Sedan är det upp till andra aktörer att besluta var det ska byggas och hur snabbt.”
VGR:s regionala utvecklingsuppdrag
VGR har fyra samhällsuppdrag: hälso- och sjukvård, regional utveckling, kultur och kollektivtrafik. Visionen om det goda livet för invånarna är vägledande för de fyra uppdragen.
Det regionala utvecklingsansvaret innebär bland annat att ta fram en strategi för länets utveckling tillsammans med kommuner, statliga myndigheter, näringsliv, lärosäten och civila samhället, och driva genomförandet.
Den nuvarande strategin gäller för åren 2021–2030 med målet att Västra Götaland ska vara ett föredöme för omställning till ett hållbart och konkurrenskraftigt samhälle. Strategin har fyra långsiktiga prioriteringar för att nå målet:
- Stärka innovationskraften
- Bygga kompetens
- Öka inkluderingen
- Knyta samman Västra Götaland
Dessutom pekar strategin ut fyra så kallade kraftsamlingar där aktörerna i länets enats om att lägga extra kraft och resurser för att ställa om. Dessa är:
- Elektrifiering
- Digitalisering
- Cirkulära affärsmodeller
- Fullföljda studier
Just nu ses strategin över, och om du vill veta mer hur du kan bidra hittar du information här: Dags att se över regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2021–2030 – Västra Götalandsregionen