Machonormerna på högstadiet i Färgelanda var starka och skapade reaktioner. Samtidigt klassade tjejerna sitt psykiska mående lägre än killarna. Det fick skolan att agera. Med stöd av folkhälsomedel från VGR utbildade skolan 20 vuxna för att motverka machokultur och negativa normer.
– Jag tycker att det är jättebra, säger eleven Ahmed Bakdalieh.
Han går i klass 9B på Valboskolan, en högstadieskola med 210 elever i Färgelanda. År 2023 ansökte skolan om folkhälsomedel för att utbilda lärare och personal i ett metodmaterial för att motverka machokultur och negativa normer, som eleverna sedan fick ta del av under 2024.
– Det är viktigt att få med sig det här i tidig ålder så att man förstår sig själv och lär sig vad man är för person. Och hur man kan hantera folk som är på en bara för att man kanske sticker ut, säger Ahmed Bakdalieh.
Han och klasskamraten Hilda Camacho Andersson har båda märkt av normer på skolan kring hur man ”ska” vara, något som kan skapa både osäkerhet och grupptryck.
– Alla är olika. Vi är alla människor, vi gör alla misstag och har våra brister. Men vi lever ändå tillsammans och behöver lära oss att respektera varandra, säger Hilda Camacho Andersson.
Kontroversiell influencer påverkade
Det var när den kontroversiella influencern, före detta kickboxaren och debattören Andrew Tate blev populär bland killarna som gick i nian under vårterminen, som rektor Mattias Wetterwik kände att skolan måste agera.
Andrew Tate har kallat sig själv misogyn, anklagats för våldtäkt och trafficking, och beskrivit kvinnor som lata och osjälvständiga. Brittiska myndigheter har lyft risken för hur hans åsikter kan spridas till pojkar och radikalisera deras åsikter.
– Han var en förebild för många grabbar i nian i våras. De hade ett sätt att tala, resonera och värdera mellan sig som killar, men också mot tjejer och mot personal. Killarna skulle hävda sig i korridoren, någon kunde till exempel befalla en annan att göra tio armhävningar och så gjorde de det. När det blev mer extremt än innan kände vi att det här behöver vi jobba med, säger Mattias Wetterwik.
Han beskriver en allmänt negativ stämning, med en kultur av hård syn på människor runt omkring, och ett behov av att hävda sig. Eleverna tittade på klipp och filmer av Andrew Tate och många av hans citat var i omlopp.
Tv-profiler föreläste
Med stöd av folkhälsomedel, delfinansierat av Västra Götalandsregionens (VGR:s) delregionala nämnd norra, utbildade skolan därför 18 lärare och 2 ungdomsbehandlare i ett metodmaterial om normer och normmedvetenhet som heter Machofabriken.
Därefter fick alla elever fyra lektioner med olika teman och även två föreläsningar. En var med före detta kampsportaren och tv-profilen Musse Hasselwall, som pratade om machokultur, och en var med dansaren Tobias Karlsson från Let´s Dance, som pratade om sin resa som hbtqi-person.
– Vi ville kicka igång arbetet ordentligt, men också se till att det stannar kvar. Det var därför vi valde att utbilda så många vuxna, säger Marcus Larsson, folkhälsostrateg i Färgelanda kommun, och fortsätter:
– Strax efter att vi hade satt igång det arbetet gjorde vi också LUPP-enkäten och den bekräftade vad vi trodde, tjejer klassade sin psykiska hälsa mycket lägre.
LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en undersökning för kommuner och regioner som vill veta hur unga trivs och mår.
När tjejerna i Färgelanda bedömde sitt mående de sex senaste månaderna svarade 26,9 procent att de mått dåligt eller mycket dåligt. För killarna var siffran 8,6 procent. Det gav skolan ytterligare motivation till arbetet med normer.
Långsiktigt arbete
Personalen på Valboskolan har nyligen fått en andra utbildningsdag i metodmaterialet och kommer att fortsätta att jobba med det i sina klasser. Det är viktigt att se det som ett långsiktigt arbete och att arbeta kontinuerligt med frågorna, säger Mattias Wetterwik.
– Så att det inte blir en engångsgrej att checka av, utan att detta ingår i någon form av årshjul. Att alla känner att det här är något vi jobbar med på skolan.
Han poängterar att arbetet fortfarande är ganska nytt, och att det är svårt att se resultat och effekter redan nu.
– Men den stora skillnaden är att innan jobbade vi när det hade hänt någonting. Vi släckte bränder. Nu försöker vi tänka tvärtom och arbeta förebyggande. Det är inget man gör över en dag och vi jobbar på många olika sätt. Men nu har vi startat och det känns som att på sikt kommer det här kunna bli jättebra.
Text: Evelina Westergren
vgrfokus@vgregion.se
Delregionala nämnder
- De fem delregionala nämnderna i Västra Götalandsregionen (VGR) ansvarar för att realisera VGR:s måldokument och strategiska planer när det gäller hälso- och sjukvård och folkhälsa.
- Det praktiska folkhälsoarbetet i VGR sker till stor del genom samverkan med kommunerna. De delregionala nämnderna har avtal med varje kommun i regionen om att bedriva lokalt folkhälsoarbete. Avtalen finansieras till hälften av VGR och till hälften av respektive kommun.
- I varje kommun finns minst en folkhälsostrateg som planerar och följer upp det lokala folkhälsoarbetet. I huvuddelen av VGR:s kommuner finansierar de delregionala nämnderna hälften av den tjänsten.