En ny digital utbildning ska underlätta för regionens ambulanspersonal att hjälpa patienter med psykisk ohälsa till rätt vård. I dag transporteras många till psykiatrisk akutmottagning i onödan, när annan vård hade varit ett bättre alternativ.
− Att åka ambulans till en psykiatrisk akutmottagning och sedan få vända i dörren, upplevs ofta som dramatiskt och frustrerande. Det kan även skada tilliten för sjukvården, säger sjuksköterskan Anne Hamréus.
En del av de patienter som kommer till psykiatrisk akutmottagning hade i stället fått bättre hjälp av andra instanser, menar hon, till exempel inom öppenvården eller primärvården.
Nu har Anne Hamréus tillsammans med en arbetsgrupp knuten till SU Ambulans tagit fram en ny digital utbildning som vänder sig till ambulanssjukvården i Västra Götalandsregionen.
I takt med att psykisk ohälsa i samhället ökar, möter ambulanspersonalen patientgruppen allt oftare. Vart tolfte ambulansuppdrag i regionen handlar om psykisk ohälsa.
− Många som arbetar på ambulansen tycker att det är jätteintressant men svårt med uppdragen som handlar om psykisk ohälsa. De känner att de skulle behöva mer kunskaper.
Bemötande och hjälp
Anne Hamréus och hennes kollega Andreas Papagiannis, båda specialistsjuksköterskor i psykiatri, kopplar upp en dator till projektorn i konferensrummet på ambulansstationen i Gullbergsvass i Göteborg.
De visar olika avsnitt ur utbildningen, som handlar om till exempel psykiatriska diagnoser, beskrivningar av empatiska samtal och fallbeskrivningar.
− Det här är en utbildning gjord av oss och för oss. Den innehåller teori för att ge förståelse, men framför allt kunskaper om hur vi kan bemöta patienter med psykiska besvär och avgöra vilken hjälp de behöver, säger Andreas Papagiannis.
Vana vid att fatta snabba beslut
Ambulanserna som står i våningsplanet under konferensrummet är utrustade med medicinteknisk utrustning för att mäta och kontrollera kroppsliga funktioner. Anne Hamréus berättar att ambulanspersonalen har mycket goda kunskaper om kroppsliga symtom och är vana vid att fatta snabba beslut.
Vid ett larm där sökorsaken är psykisk ohälsa, görs alltid samma bedömning som vid andra uttryckningar. Patientens hälsotillstånd undersöks först, till exempel kontroll av andning, luftvägar och cirkulation.
− En panikångestattack kan ge liknande symtom som vid en hjärtinfarkt. Hallucinationer kan bero på hög feber. Vi måste tänka brett och ta höjd för att det kan vara något annat än en psykisk problematik.
Olika sätt att observera
Ambulanspersonalen gör som alltid också en observation av platsen och patienten. Men när de möter patienter som till exempel har vanföreställningar, panikångest, depressioner eller självskadebeteenden, lyfter den nya utbildningen fram olika sätt att observera och förhålla sig till patienten.
− Vi kan få mycket information om det psykiska måendet bara genom att kliva in i hemmet. Kan patienten komma och öppna ytterdörren för oss? Står det odiskad disk överallt? Vilken ansiktsmimik har personen? Förstår vi vad personen säger eller är talet osammanhängande?
Kunskaperna i den nya digitala utbildningen ska fungera som ett tillägg till de vanliga rutinerna. Ambulanspersonalen lär sig till exempel att bedöma funktionsnivån hos personer med psykiska symtom, för att inte behöva köra någon till psykiatrisk akutmottagning i onödan.
Klarar en deprimerad person av att ta kontakt med vårdcentralen på egen hand? Behöver en anhörig kontaktas för stöd? Ska öppenvården eller socialtjänsten kopplas in? Kan personen inte alls ta hand om sig själv och behöver akut psykiatrisk vård?
”Förmedla hopp om att det finns hjälp”
Utöver observationerna på plats, blir samtalet med patienten en viktig del för att avgöra vilken vård som behövs.
− Vi behöver gå ifrån de snabba besluten och ta oss tid att lyssna. Patienten ska känna sig trygg. Det kan handla om att bekräfta personens känslor av att kanske vara rädd eller nedstämd. Men också förmedla hopp om att det finns hjälp, säger Anne Hamréus.
Att utveckla ett empatiskt förhållningssätt lyfts fram i utbildningen. Andreas Papagiannis berättar att det är lätt att känna empati vid en olycksplats med blödande människor som behöver tas om hand. Det kan vara svårare att se att en person som uppträder aggressivt också bär på ett stort lidande.
−Jag hoppas att utbildningen ska göra oss bättre rustade att förstå och hjälpa människor som har ont på insidan, säger han.
Text: Kristina Karlberg
Bilder: Paul Björkman
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus!
Visste du att:
- Var tolfte ambulansuppdrag i Västra Götalandsregionen år 2024 hade psykisk ohälsa som sökorsak. Av 475 uppdrag i genomsnitt per dag handlade 40 om psykisk ohälsa.
- Under alla dagar mellan klockan 17 och 02 finns i Storgöteborg även en bedömningsbil bemannad med psykiatrisjuksköterska som kan rycka ut vid behov.
Källa: Verksamhetschef Elisabet Hammar, SU Ambulans.
FAKTA
Den digitala utbildningen ”Psykiatri i en prehospital kontext” vänder sig till ambulanspersonal i Västra Götalandsregionen och lanseras 22 april 2025. Den finansieras med statliga bidrag.
Arbetsgruppen som skapat utbildningen består av Anna Hamréus och Andreas Papagiannis vid SU Ambulans samt specialistläkarna i psykiatri Reband Ahmed och Merzia Dellepiane.
Utbildningen ligger i Lärportalen (för VGR-anställda).
HUR KÄNNS DET ATT VARA DEPRIMERAD?
”Det är som att vara fast i en mörk svart låda som du inte kan ta dig ur, och du är alldeles alldeles ensam, även när andra försöker hjälpa.”
”Det är lite som att vara trött och rädd på en och samma gång.”
”Folk tror att depression är att vara ledsen, att gråta. Depression är en konstant känsla av att vara fysiskt och psykiskt avtrubbad – inför både känslor och livet.”
Citat från utbildningen, för att belysa vad depression är.