Vänersborgs Museum har fotograferat av sin stora insektssamling, som nu finns tillgänglig på Digitalt museum. Och samlingen består inte bara av en massa läskiga kryp:
– Den kan innehålla kunskap som vi inte ännu har – eller ens vet att vi behöver, säger Ann-Charlott Öberg som är föremålsansvarig.
Skalbaggar kan vara läskigt stora. Men de kan också vara så yttepytte att man knappt tror det är möjligt.
I de vackra inglasade lådorna från 1800-talet sitter skalbaggar från Afrika i storleksordning. Hur man ens lyckats nåla fast insekter som bara är tre millimeter stora är ett mysterium. För att inte tala om hur mikroskopisk den förklarande bläcktexten är.
– De här insekterna samlades ju in i syfte att vara så komplett samling över olika insekter som möjligt. Däremot hade man inte alltid med information om plats och datum, som är centrala uppgifter i dag, berättar Ann-Charlott Öberg som är föremålsansvarig på Vänersborgs museum.
Från fjärilar till skorpioner
Just den här samlingen, som innehåller skalbaggar, fjärilar och andra insekter, har tillhört Gustaf von Hackwitz, adjunkt på läroverket i Vänersborg med stort intresse och stor kunskap inom entomologi.
En ganska tillbakadragen och försynt man, sägs det. Men betydelsefull, både för Vänersborg liksom för ämnet entomologi: läran om insekter.
Vänersborgs museum har en omfattande insektssamling, och det mesta förvaras i det som kallas samlingarna, eller arkiven. Det är alltifrån fjärilar och skalbaggar till flugor och skorpioner, från hela världen.
Det mesta är insamlat av von Hackwitz, och nu är hela museets entomologiska samling färdigdigitaliserad och finns att upptäcka på Digitalt museum.
– Men bilderna är mer översiktliga. Önskar man en mer detaljerad bild kan vi ordna det, mot en kostnad. Då lägger vi ut även den bilden på Digitalt museum. Vill man i stället komma hit och titta på samlingarna rent fysiskt är man varmt välkommen, och det kostar ingenting.
På topplistan över antalet digitala besök
Alla museer har inte tid att ta emot sådana besök, och Ann-Charlott Öberg är väldigt glad över att just Vänersborgs museum kan erbjuda den möjligheten.
– Vi som jobbar här vet ju inte allt! Det finns så många människor ute i landet med stora kunskaper, och det är av vår gemensamma kunskap som vi på museet lär oss nya saker, både inom naturhistoria och kulturhistoria.
Vänersborgs museum är bra på att digitalisera och tillgängliggöra sina föremål och fotografier, vilket gör att det ligger på topplistan över antalet digitala besök i samlingarna bland Sveriges alla museer.
Genom att digitalisera får vi tillgång till viktiga bitar av vår historia och förståelse för vår omvärld, menar Ann-Charlott Öberg:
– Därför försöker vi också binda ihop personer med samlingarna, och även föremål med varandra. Då får man ett sammanhang som blir intressant. Om vi till exempel lägger ut ett sigillavtryck i Digitalt museum, så kan det vara roligt för besökaren att veta var själva sigillstampen finns. Då länkar vi till just den posten även om det kan vara på ett annat museum.
Kulturhistoria
I fallet med insektssamlingarna hänger de också ihop med kulturhistoria kring både Vänersborg och världen. Med trådar till läroverket, andra upptäcktsresande och tillbaka till läroverket. Trådar som tar oss till den sydvästafrikanska fågelsamlingen, som är en anledning till att Vänersborgs museum ens byggdes.
– Och det är ju intressant i sig. Till exempel finns inte så mycket från Vänersborg utställt i vårt museum, men varför föremålen är där utgör ju i dag en del av Vänersborgs historia. Däremot har vi stora samlingar från framför allt Vänersborg och Dalsland i våra magasin.
Över huvud taget har synen på museisamlingar förändrats, menar Ann-Charlott Öberg. Inte bara när det gäller digitaliseringen av dem, utan även vikten av att bevara dem rent fysiskt.
”Högintressanta ur ett klimatperspektiv”
För de kan innehålla kunskap som vi inte ännu har eller ens vet att vi behöver. Som exempel tar Ann-Charlott Öberg museets 1 300 fröprover från kulturväxter i 1880-talets Sverige, insamlade för att utveckla dåtidens jordbruk.
– Nu kan de vara högintressanta ur ett klimatperspektiv: Vad växte i Sverige och vilka grödor överlevde när torkan under 1860-talet var som värst, och vi hade hungersnöd här? På samma vis kan insektssamlingarna bli viktiga, eftersom klimatförändringar påverkar insekter relativt snabbt när växtligheten på plats förändras.
Text: Pernilla Fredholm
Bilder: Kent Eng
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus!
FAKTA:
- Vänersborgs museum har i sina samlingar omkring 300 000 föremål och 1,5 miljoner fotografier och negativ.
- Insektssamlingarna omfattar 25 146 insekter som blivit 9 210 poster på Digitalt museum, där en post kan innehålla flera objekt.
- Alla insekter artbestämdes av Torulf Greek på 90-talet. Han förde också in informationen i dåvarande digitala systemet Access.
- Under 2023–2025 har museiassistent Niklas Franke fört över Torulfs digitalisering till databasen Primus samt fotograferat alla insekter.
- Digitaliseringen bestod av två delar: Vänersborgs museum sökte medel via ett statligt projekt för att anställa en entomolog och en geolog som gick igenom insektssamlingarna liksom museets samlingar av mineraler. Fotograferingen av insekterna och mineralerna finansierades av Västra Götalandsregionen och Vänersborgs kommun.
- Vänersborgs museum är en del Västra Götalandsregionens kulturförvaltning.
Är du nyfiken på insektssamlingen? Besök https://digitaltmuseum.org/search/?q=insekter…
