Kultur är rena rama friskvården. Kultur kan också ha en stor betydelse för rehabilitering efter stroke. Allt bygger på att hjärnan kan reparera sig själv om den får stimulans.
– Hjärnan är ett högst levande organ med bortåt 100 miljarder nervceller som alla har en fantastisk förmåga att ta kontakt med varandra, säger neurologen och forskaren Christian Blomstrand.
Stroke tillhör en av de stora folksjukdomarna. Ungefär var 20:e minut får någon i Sverige stroke. Mer än 25 000 personer drabbas varje år. Stroke är också den vanligaste orsaken till svåra fysiska funktionsnedsättningar hos vuxna.
Förr sa läkarvetenskapen att det inte var något att göra vid hjärnskador. Det var liksom kört. I dag vet man att hjärnan är plastisk, att den har förmågan att förändras och förbättras många år efter en stroke.
Det är avgörande för att människan ska kunna lära sig nya saker, återfå förlorade färdigheter och anpassa sig till nya förhållanden.
– Hjärnan är ett extremt plastiskt organ. Nervceller kan ta nya kontakter med varandra. Det kan även födas nya nervceller. En hjärncell kan också förändra sig så att den tar emot nya impulser. Det skapar en nästan oändlig variationsmöjlighet, påpekar Christian Blomstrand.
Viktigt med fysisk aktivitet
Rehabilitering är avgörande för att återfå förlorade funktioner och förbättra livskvaliteten. Fysisk aktivitet och att ha sociala kontakter är viktiga faktorer för återhämtning.
Forskning har visat att även kulturaktiviteter kan spela en betydande roll i denna process.
Kultur väcker känslor. Vi kan uppleva glädje och skönhet. Det påverkar vår högra hjärnhalva, som kan betecknas som den konstnärliga, upplevande och helhetstänkande delen av hjärnan.
– Den som har drabbats av stroke kan ha stor hjälp av stimuli från kultur. Det kan exempelvis vara musik, dans, litteratur, bilder, arkitektur och scenkonst, men även vardagliga saker som man kan uppleva i naturen, berättar Christian Blomstrand.
Hjärnans funktioner kan förbättras
Kultur har i sig inte som ändamål att göra människor friskare, men det kan bli en bieffekt, menar han.
En berikad miljö med olika slags stimuli kan stärka hjärnans struktur så att olika funktioner förbättras. Att det verkligen blir förändringar i hjärnan kan man bland annat se med hjälp av magnetkamera.
Men det är inte bara hjärnan som mår bra av kultur. Christian Blomstrand berättar att även andra organ påverkas. Musik kan till exempel påverka ett hjärtats rytm i samspel mellan hjärta och hjärna.
Vilka mekanismer som ligger bakom en läkningsprocess är inte helt klarlagt.
– En bidragande orsak kan vara hjärnans gliaceller, som är viktiga stödjeceller. De har en enormt viktig funktion för att hålla hjärnan intakt. Deras nätverk är som tvättsvampar som gör rent från skadliga produkter om natten. De har betydelse för återhämtningen under vår viktiga nattsömn, förklarar Christian Blomstrand.
Vanligt med depression
Många som fått stroke får också depression. Där har Christian Blomstrand sett att kultur kan mildra sjukdomseffekterna. Kultur kan ge glädje, skönhet, stimulans och en känsla av meningsfullhet, och kan även bryta en social isolering.
Han tycker att rehabilitering ska inbegripa kroppsliga, själsliga, sociala och andliga behov. En sjuk människa består ju inte bara av mätvärden. Det gäller att också ta vara på det friska, att möta och lyssna på människan bakom patienten.
Christian Blomstrand har också deltagit i forskning om rehabilitering med hjälp av Ronnie Gardiners musik- och rytmterapi samt hästunderstödd terapi. Resultaten var mycket lovande.
– Det var spännande att se hur patienterna levde upp på hästarnas ryggar. Den typen av upplevelser kan även kulturen ge. Man kan som patient känna att livet inte är slut. Själv kan jag uppleva känslor som jag hade tidigare, till exempel i den musik som jag älskar, säger Christian Blomstrand.
Text och bilder: Jan Kallenberg
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus!
LÄS MER PÅ 1177.se:
Christian Blomstrand
- Professor emeritus. Disputerade 1971 på en avhandling om proteinsyntes och transport av aminosyror i nervceller och gliaceller.
- I en tid då hjärnan inte ansågs kunna förnyas tillhörde Christian Blomstrand den lilla forskarskara som trodde på hjärnans förmåga att omforma sig.
- Han har också varit med och grundat StrokeCentrum Väst och Stroke Invest.
Ålder: 82 år.
Familj: Hustru (också före detta läkare och forskare), två barn, fem barnbarn och ett barnbarnsbarn.
Beskriv dig själv med tre ord: Målinriktad, uppskattar social samvaro, engagerad.
Fritidsintressen: Naturen, havet, segling, kulturupplevelser.
Egenskaper du uppskattar: Pålitlighet, tillit, positivt tänkande.
Viktigaste i livet: Familjen, humanism och framtidstro.
Det här vill jag med min forskning: Öka kunskapen om stroke, främja hälsa hos drabbade, förstå dolda svårigheter, få fram effektiv akutbehandling och rehabilitering. Mer jämlik vård.
En berikad miljö kan bestå av en kulturell upplevelse i form av musik …
… men enligt Christian Blomstrand behöver det inte vara människoskapad musik för att man ska må bättre. Det kan också vara den musik som naturen själv spelar.