Ljugarbänken, Sagobänken, Hej på alla minoritetsspråk och Det goda samtalet. Det är namnen på de fyra vänskapsbänkar som på tisdagen placeras i Tibro, med stöd från Västra Götalandsregionen (VGR). Bänkarna ska främja möten och minska ofrivillig ensamhet – och är en del i en global rörelse.
Ljugarbänken, med ryggstöd av en massiv ekplanka, pryds av en stor gädda med en krona och ett antal inskurna silverfärgade fiskar, tillverkade i tenn.
– Vi ville skapa ett mytiskt sagoväsen som kan väcka fantasin till liv hos dem som sätter sig på bänken. Det blev en drottninggädda som jagar efter fiskar, säger Steven Cook.
Han går andra året på yrkeshögskoleutbildningen till träbildhuggare på Tibro Hantverksakademi, och har tillsammans med sina klasskamrater tagit fram de fyra vänskapsbänkar som ska placeras ut runt om i centrala Tibro tisdagen den 8 april.
Bänkarna har olika teman och förutom Ljugarbänken finns Det goda samtalet, Sagobänken och en bänk med ordet Hej inhugget på alla Sveriges minoritetsspråk och engelska.
Vill gynna det goda samtalet
Bänkarna är en del av folkhälsoarbetet i Tibro som är riktat mot att stärka den psykiska hälsan och för suicidprevention. VGR:s delregionala nämnd Skaraborg är med och delfinansierar projektet.
Tanken med vänskapsbänkar är att människor ska våga prata med varandra, och de finns i många kommuner i Västra Götaland.
Ofta är bänkarna målade i gult, men för Tibro, som har en lång historia av trähantverk och möbeltillverkning, var det inte aktuellt med gula bänkar. I stället startades ett samarbete med kommunen och Hantverksakademin där eleverna har tagit fram bänkarna.
– Vi ville ha det som ett sätt att öka det goda samtalet. Det innebär också flera mötesplatser och att vi får ett signum som säger att här är det okej att prata om psykisk ohälsa, eller möta en annan individ utan att vi behöver känna varandra, säger Marina Timm, folkhälsostrateg i Tibro, och fortsätter:
– Men man behöver inte må psykiskt dåligt för att sätta sig på bänken. Vi kan mötas och samtala om vad som helst. Det goda samtalet kan innefatta många saker.
Kan bidra till viktiga möten
Kristina Aurelius, psykolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset och forskare på Göteborgs universitet, håller med om vikten av det goda samtalet och tycker att initiativet med vänskapsbänkar i Tibro är bra.
– En viktig del av suicidprevention är att våga prata. Suicidprevention är något som måste ske på många olika nivåer. Men en del i detta är ju att faktiskt kunna mötas i ett samtal. Våga fråga och våga lyssna. Ett sådant här initiativ som uppmuntrar till ett möte och också lyfter frågan, tycker jag låter väldigt positivt.
Även om mycket har förbättrats i samhället när det gäller attityder kring psykisk ohälsa, är det fortfarande viktigt att frågan uppmärksammas, menar Kristina Aurelius. På vissa arenor finns stigmat kring psykisk ohälsa kvar.
– Vi vet att män söker mindre hjälp för psykisk ohälsa till exempel. Man kanske inte pratar med sina kompisar på samma sätt, så där tror jag tror jag absolut att det fortfarande finns ett problem kring att lyfta de här frågorna.
Psykisk ohälsa är en del av livet
Folkhälsostrateg Marina Timm hoppas att vänskapsbänkarna kan bidra till att den psykiska hälsan stärks.
– Det är en social interaktion, det kostar inget för någon, det är jämlikt för alla. Alla kan vara där, ung som gammal och du kan mötas över generationsgränserna.
Text: Evelina Westergren och Christina Froh
Bilder: Christina Froh
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus!
Vänskapsbänkar
- Startade ursprungligen i Kanada 2015, som ett initiativ för att främja möten och samtal för att motverka psykisk ohälsa.
- Finns i många kommuner i Sverige och är ofta gula efter kampanjen #yellowisforhello.
- Syftar till att bryta stigman och synliggöra frågor om psykisk ohälsa.
- En annan typ av vänskapsbänkar – som inkluderar en samtalspartner – startade i Zimbabwe redan 2006.
Delregionala nämnder
- De fem delregionala nämnderna i Västra Götalandsregionen ansvarar för att realisera VGR:s måldokument och strategiska planer när det gäller hälso- och sjukvård och folkhälsa.
- Det praktiska folkhälsoarbetet i VGR sker till stor del genom samverkan med kommunerna. De delregionala nämnderna har avtal med varje kommun i regionen om att bedriva lokalt folkhälsoarbete. Avtalen finansieras till hälften av VGR och till hälften av respektive kommun.
- I varje kommun finns minst en folkhälsostrateg som planerar och följer upp det lokala folkhälsoarbetet. I huvuddelen av VGR:s kommuner finansierar de delregionala nämnderna hälften av den tjänsten.