Stefan Scott Johansson har återhämtat sig från psykossjukdom och är nu en av tio peer support som arbetar inom psykiatrin i Västra Götalandsregionen. I yrket använder han egna erfarenheter för att ge patienter hopp om att det finns en väg framåt.
Titeln peer support kan översättas till ”kamratstödjare”.
– Precis som patienterna här har jag suttit i en korridor på en psykiatriavdelning och sett hur personalen skyndat förbi. Jag känner igen hopplösheten i blicken som många patienter har, eftersom jag själv har haft den.
För 17 år sedan var Stefan Scott Johansson inskriven som patient i samma hus som han arbetar i dag. Den gången blev han tvångshämtad dit av polis en valborgsmässoafton.
– Inläggning på en låst avdelning är för många en chockartad upplevelse. Att dessutom ha insjuknat i en psykos kan upplevas som att du förlorat dig själv och inte kan lita på dina egna sinnen. Det skapar en väldigt stark rädsla.
Skräck, förvirring och kaos
Stefan Scott Johansson berättar att han upplevt både skräck, förvirring och kaos vid tillfällen när han lagts in på slutenpsykiatriska avdelningar.
– Behandlingen har nästan bara handlat om medicinering. Jag hade behövt en person, en peer support, som funnits till hands och kunnat lugna ner mig. Som sagt: ”jag har varit i din position och allt kommer att ordna sig”.
För Stefan Scott Johansson började psykossjukdomen i samband med att han blev pappa år 1989. Men redan som 17-åring hade han svårt att hantera känslor när hans egen far dog. Vid stressfyllda situationer i livet har han sedan haft en ökad sårbarhet, som triggat sjukdomen.
När han efter lång tid äntligen fick en medicin som fungerade bra, och som han fortsatt att ta, blev han symptomfri. Erfarenheterna av att ha ”kraschat flera gånger” – och tagit sig tillbaka till ett liv med en fungerande vardag, arbete och familj – använder han till att förmedla hopp hos psykiatripatienter.
”Känns stort när man hittar en öppning”
Under de senaste nio åren har han arbetat som peer support inom psykiatrin i Västra Götalandsregionen. I yrkesrollen rör sig Stefan Scott Johansson ute bland patienterna på avdelningen. En del kommer fram och vill samtala med honom, medan andra drar sig undan.
– Jag tycker att det är kämpigt när någon ligger helt avtrubbad i en säng och har slutit sig helt. Det gäller att känna av situationen och det känns stort när man hittar en öppning.
Utöver samtal ordnar han aktiviteter som gympa, måleri, morgonsamlingar, quiz och studiebesök på olika aktivitetshus, som Gyllenkroken och Fontänhuset i Göteborg. Han berättar att ensamhet är ett stort problem för många med psykisk sjukdom, och att studiebesöken kan bli ett sätt att knyta nya kontakter som patienterna kan söka sig till när de skrivs ut från avdelningen.
En gång i veckan är han med på avdelningens ”storrond”, då alla yrkeskategorier samlas för att prata om hur det går för patienterna och vilka insatser som behövs. Som peer support är han en del i arbetslaget, men utan att ha några medicinska uppgifter. Han delar till exempel inte ut läkemedel.
– Eftersom jag finns närmare till hands för patienterna pratar de ibland mer med mig än med andra yrkesgrupper och jag får deras förtroenden.
”Skammen var total”
I djupare samtal kan patienterna berätta om sina trauman eller vad som hänt innan de blev inlagda. Ofta handlar samtalen med Stefan Scott Johansson om att de känner skam för sjukdomen.
– Att få diagnosen schizofreni är väldigt laddat. Ordet förknippas med karaktärer som doktor Jekyll och mister Hyde och filmer från Hollywood. Men personlighetsklyvning är inget symptom i sjukdomen. Det är en missuppfattning som spridits.
Under sin sjukdomstid fick Stefan Scott Johansson inte mindre än tio olika psykiatriska diagnoser. En av dem var schizofreni, en diagnos som han inte längre har. Han berättade varken för vänner eller arbetskamrater om diagnoserna.
– Jag accepterade först inte att jag var psykiskt sjuk. Skammen var total.
Stefan Scott Johansson hoppas att hans erfarenheter ska bidra till att patienter börjar prata om sin sjukdom, i stället för att skammen leder till förnekelse av sjukdomen och undvikande av sociala kontakter.
– För mig tog det över 20 år innan jag kunde prata öppet om min sjukdom. Så jag förstår att det kan vara svårt. Men jag vill visa att det går och att det är ett bättre alternativ att dela sina tankar med någon än att vara ensam.
Text: Kristina Karlberg
Bilder: José Lagunas Vargas
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus!
Stefan Scott Johansson
Ålder: 63 år.
Arbete: Peer support på slutenvårdsavdelningen 242, för personer med psykossjukdomar, vid Mölndals sjukhus, som ingår i Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Det bästa med mitt yrke: ”Att nå fram till någon som varit helt innesluten i sig själv, och få förtroendet att vara med när den personen börjar öppna sig.”
Det sämsta med yrket: ”Ibland efter jobbet vill jag bara lägga mig på soffan och inte prata med någon. Det tar på krafterna att skapa relationer hela arbetsdagarna.”
Fritidsintressen: Titta på fotboll (favoritlag Elfsborg och Leeds United), lyssna på 70-talsmusik, resa och umgås med familjen.
Patientröster om Stefans arbete som peer support:
”Du stöttade alltid mig på ett sätt som många i personalen inte kunde, inte för att de inte gjorde sitt bästa utan just för att de inte varit i den situationen själva.”
”Att se någon som verkligen bryr sig och tänker lite out of the box i den annars väldigt upptagna sjukhusmiljön är glädjande.”
”Det var positivt att prata med dig i allt det mörka och hopplösa: det kan finnas en framtid, människor klarar svåra hopplösa tider inskrivna på psykiatriska kliniker för att sedan kunna ha ett bra liv. Fint med någon som kan och vet att bättre tider kan komma! Ett levande exempel på att aldrig ge upp!”
PEER SUPPORT
Vad är peer support? Ordet peer betyder jämlike. Yrket innebär att personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa eller funktionedsättning blir professionellt verksamma för att stötta patienter i deras återhämtning.
Arbetstillfällen: I dag arbetar tio personer som peer support på olika psykiatriska avdelningar inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, NU-sjukvården, Kungälvs sjukhus och Södra Älvsborgs Sjukhus.
Utbildning: Fem veckors utbildning hos NSPH VG (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Västra Götaland och Göteborg) och därefter kontinuerlig handledning. För att arbeta som peer support krävs också egen erfarenhet av att ha återhämtat sig från psykisk ohälsa. Antagning till utbildning sker genom djupintervjuer. För mer information mejla: info@nsphvastragotaland.se
Arbetsmarknad: Efterfrågan har ökat sedan starten 2016. Nu utbildas även peer support till olika kommunala verksamheter i Västra Götaland, exempelvis till skolor där de kan stötta elever som är hemmasittare.
Forskning visar på goda effekter när peer support används inom psykiatrin. Vårdtiderna blir kortare, patienternas tro på sig själva ökar och patienterna ser fler möjligheter att genomföra förändringar i sina liv.
Mer läsning finns på webbplatsen för Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa Västra Götaland och Göteborg.