En ”stegräknare” för ord och tidigt stöd till föräldrarna – det kan göra stor skillnad för barn med hörselnedsättning. Språkutvecklingen gynnas av att föräldrar pratar mycket med sina barn, menar specialpedagog Carina Johansson som med sitt arbete bidrar till forskning på området.
En föräldragrupp som hon tillsammans med logopeden Hanna Forslund leder hos Hörselteam Barn och Ungdom i Göteborg, ska träffas för en av de sista gångerna.
I en av familjerna har en stor förändring precis skett.
Deras åtta månader gamla dotter har fått cochleaimplantat, vilket möjliggör hörsel för personer med svår hörselnedsättning genom direkt stimulering av hörselnerven. De yttre delarna av implantaten hålls på plats med ett litet pannband runt flickans huvud.
– Det är så häftigt att man märker att hon hör oss nu, säger föräldrarna.
Utbildning och stöd
Gruppen är en del av programmet PEPP, Preventive Education Program for Parents. Det ingår i forskningsprojektet Ord gör skillnad, och vänder sig till föräldrar med barn mellan 0 och 6 månader som nyligen har diagnosticerats med måttlig till grav hörselnedsättning.
En målgrupp som tidigare fått individuell handledning, får i det här fallet ses vid fysiska träffar en gång i veckan tillsammans med andra föräldrar. Här får de råd, utbildning och stöd i hur de ska hjälpa barnens språkutveckling framåt.
Genom sitt deltagande får familjerna även chans att testa det som kallas LENA-utrustning (Language ENvironment Analysis). Det kan jämföras med en stegräknare för ord som mäter barns talspråksmiljö i hemmet.
Spelar in prat och ljud
Specialpedagogen Carina Johansson, som till vardags arbetar i Hörselteam Borås, håller upp en väst i baby-storlek och visar:
– Här lägger man LENA-dosan i en ficka, det är en liten inspelningsapparat. Föräldrarna slår på den på morgonen och sen ska den vara på hela dagen. Det ska vara en vanlig dag och man ska inte tänka på att prata extra mycket bara för att man spelar in. Den mäter ljudmiljön, verbala turtagningar, vuxenord och barnyttranden, berättar hon.
Skriver dagbok
Parallellt med inspelningen skriver föräldrarna en aktivitetsdagbok. På A4-papper har de noterat med blyerts hur dagen sett ut från morgon till kväll med mat, sömn, lek och andra aktiviteter.
Inspelningen skickas till Karolinska för analys, och kommer tillbaka till familjerna som kan jämföra med sin dagbok. En pappa i gruppen konstaterar, efter att ha läst sina papper, att det blivit fler yttranden och turtagningar med dottern under en gemensam lekstund.
Väldigt positivt, säger Carina Johansson.
– När man kan jämföra dagboksbladet med LENA-inspelningen ser man tydligt när det blir många turtagningar, alltså små dialoger mellan barnet och föräldern. Då kan man göra mer av det som man gjorde den timmen, säger hon.
Hörhjälpmedel all vaken tid
I forskningsprojektet Ord gör skillnad testas en kombination av LENA-inspelningar och tidig föräldraintervention. Allt för att ge barn med hörselnedsättning en så bra språkutveckling som möjligt.
– En sak som vi handleder föräldrarna i är avstånd, att det är lättare att höra för barnen när man pratar nära dem. Inspelningen mäter hur mycket prat som är nära och på avstånd. Vi pratar också om vikten av ljudmiljö, att man ska minimera onödigt brus och skärmljud som bara står på, säger Carina Johansson.
Hon understryker också vikten av att barnen redan från mycket tidig ålder ska använda sina hörhjälpmedel all vaken tid, vilket ger hjärnan chans att utveckla de nervbanor och förbindelser som gör det möjligt att höra.
”Barnen ska bada i språk”
Hörseln är avgörande för talspråksutvecklingen, och det är i vardagen som grunden läggs. Ju fler ord barnen faktiskt hör, desto fler lär de sig.
– Barnen ska bada i språk. Man utvecklar språket i vardagsrutinerna, i allt vi gör. Att använda ett rikt språk där är viktigt. Vi coachar föräldrarna att tidigt läsa böcker och att prata mycket med sina barn. Till exempel brukar jag säga att orden den och där är “förbjudna”. Säg inte ”lägg den där”, utan säg i stället ”lägg nallen i lådan”.
Vad är viktigt att tänka på när man har barn med hörselnedsättning?
– Det som är nästan det viktigaste är turtagning och föräldrars följsamhet för sina barns uttryck, vilket vi samtalar mycket om i föräldragruppen. Ju fler turtagningar barnet har med föräldrar, desto bättre språkutveckling får barnet. Det utvecklar inte bara språket, utan även barnets sociala, känslomässiga och kognitiva förmåga.
Text och bilder: Karin Eurenius
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus!
Språkutveckling hos barn med hörselnedsättning
- Hjärnan formas och utvecklas som mest under barnets första tre år, och speciellt det första levnadsåret. Forskning visar att tidiga insatser spelar stor roll för den tidiga språkutvecklingen hos barn med hörselnedsättning. Läs mer om nedsatt hörsel på 1177.se.
- PEPP (Preventive Education Program for Parents) är en del av forskningsprojektet Ord gör skillnad. Det utgår från Karolinska institutet och Uppsala universitet, och drivs i samarbete med yrkesverksamma från olika regioner i Sverige.
- Ett långsiktigt mål med PEPP är att utforma en nationell, evidensbaserad metod för yrkespersoner inom svensk hörselvård, för att man ska kunna ge likvärdiga och evidensbaserade stödinsatser, oavsett familjers bostadsort.