Sara Tornberg började arbeta som teckenspråkstolk för 25 år sedan och har inte ångrat sitt yrkesval en enda gång. Nu har hon vidareutbildat sig och blev i juni den första i Västra Götalandsregionen att ta kandidatexamen i teckenspråkstolkning.
I dag arbetar Sara Tornberg som teckenspråks- och dövblindtolk, med särskild kompetens i skrivtolkning. Hennes uppdrag är att hjälpa personer med det som kallas vardagstolkning, till exempel vara med vid besök i vården, fritidsaktiviteter, möten eller vid händelser som rör tolkanvändaren eller dess familj.
Att stanna kvar i yrket har varit enkelt.
– Jag valde detta för många år sedan och är fortfarande kvar. Det säger en hel del. Jag får använda allt från språk- och ämneskunskap, flexibilitet, stresstålighet och social förmåga och mycket mer. Det är ett otroligt roligt, omväxlande och utmanande yrke. Ett jobb fyllt av spännande möten, säger hon.
Teckenspråkstolkning är något som tidigare bara lärts ut vid folkhögskolor. Sedan 2013 finns en akademisk utbildning vid Stockholms universitet, där man också kan få möjlighet att validera reell kompetens, alltså kunskap och erfarenhet från folkbildningen, så som folkhögskolor, och yrkesverksamhet som teckenspråkstolk.
Stärker yrkets status
Efter en lång process med att komplettera de kurser hon behövde, tog Sara Tornberg i juni i år sin kandidatexamen. Hon är därmed den första teckenspråkstolken i Västra Götalandsregionen med en kandidatexamen i teckenspråk och tolkning.
– Det är fint att det uppmärksammas och att yrket tolk lyfts. Det här gjorde jag för att ge mig själv ny kunskap och inspiration, och bekräfta och bygga vidare på min professionella roll. Men att fullfölja hela kandidatprogrammet bidrar också till att stärka yrkets status, säger hon.
Djupare förståelse
Att kombinera livet som yrkesverksam tolk, universitetsstudier och vardagslogistik har bitvis varit utmanande. Dygnets timmar har periodvis varit för få, men samtidigt är hon glad för den djupare förståelse för yrket som utbildningen gett.
– Jag ser nu tydligare att tolkning inte bara handlar om språk, utan också om relationer, tillit och samspel. Det är ett akademiskt fält med både avancerade teorier och praktiska moment, något som bidrar till att stärka yrkets status och legitimitet. Det ökar också förståelsen för tolkens viktiga roll i samhället.
Hur kan VGR, och samhället i stort, stötta för tolkar och tolkanvändare?
– En del i kandidatuppsatsen jag skrev snuddade vid detta. Den visar tydligt att tillgången till kvalificerade tolkar är betydelsefullt. Jag tycker det är viktigt att VGR avsätter resurser till tolkarnas fortbildning och kompetensväxling. Eftersom vi är en liten yrkesgrupp är det utbyte som sker vid konferenser, kurser och i andra sammanhang där tolkar träffas viktiga.
Text: Karin Eurenius
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus
Tolkmetoder
Teckenspråkstolk
En teckenspråkstolk tolkar på teckenspråk och talad svenska mellan hörande och döva.
Dövblindtolk
En dövblindtolk tolkar för en person som har en kombinerad syn- och hörselnedsättning. Tolkningen kan då se ut på olika sätt, beroende på hur personen hör eller ser.
Skrivtolk
En skrivtolk tolkar genom att skriva vad som sägs till en person med en hörselskada eller dövhet, som sen själv pratar och har svenska som sitt språk.
TSS-tolk
I TSS-tolkning, tecken som stöd, lånar man tecken från teckenspråket och använder det som stöd för läppavläsning. Till skillnad från teckenspråk följer TSS-tolken den svensk grammatiken.
Taltjänsttolk
En taltjänsttolk tolkar för personer som har ett otydligt tal, svårigheter att hitta ord eller har läs- och skrivsvårigheter.