I maj genomför Botaniska trädgården i Göteborg en unik flytt. I stället för kartonger transporterar medarbetarna tusentals växter som ska slå rot i nybyggda växthus.
– Bygget är det största som har hänt i Botaniska trädgårdens drygt hundraåriga historia, säger Åsa Krüger, projektchef och botanist.
En gulsvart truck rullar mot ett av de nya växthusen. Det bullrar när trucken kör över en ishög och Åsa Krüger, projektchef och botanist, höjer rösten och fortsätter att berätta.
– Där inne kommer vi att ha öken och brand. Närmast oss kommer det att vara regnskogsmiljö och längst bort i huset placerar vi förökningsavdelningarna. Förökningsavdelningarna är häftiga, de är Botaniskas barnkammare, alla växter som besökare ser någonstans i trädgården har börjat sitt liv där säger hon.
Åsa lyfter armen och beskriver hur besökare via trappor ska ta sig upp i det, på sina ställen, 18 meter höga växthuset och få en minnesvärd upplevelse. I evolutionshuset ska besökaren få känna sig liten.
– Vi ska försöka vända på perspektiven med stora ormbunkar och lummerväxter, säger Åsa Krüger.
Växthusen omfattar nästan 3 000 kvadratmeter
Trots detaljrika planer återstår det fortfarande ett tag innan besökarna kan uppleva de känslor som Åsa beskriver. Först år 2030 ska hela projektet i Botaniska med nya växthus, som består av 13 så kallade skepp och omfattar 2 800 kvadratmeter, och ett nytt besökscentrum stå redo för att ta emot besökare.
I besökscentrumet planerar man bland annat ett utställningsrum, en butik och en filmvisningslokal, en anpassad yta för undervisning. Dessutom ska besökare kunna köpa en enklare fika samt hänga av sig ytterkläder och väskor.
– Jag hoppas att besökare efteråt pratar om sitt besök kring fikabordet på jobbet. Kanske lärde de sig något nytt om växter eller upplevde en stark känsla?
I genomsnitt är det 600 000 personer som besöker Botaniska per år. Åsa är övertygad om att fler kommer att hitta till de nya växthusen, som byggs på precis samma plats som de äldre husen stod.
Breda gångar gör det bättre för besökare
– Växthusen kommer att vara mer tillgängliga med breda gångar. Det kommer att vara möjligt att stå och läsa om en växt samtidigt som någon annan passerar. Arbetsmiljön för de som arbetar i växthusen blir också bättre, säger Åsa.
Fortfarande återstår en hel del interiört byggarbete i växthusen men det mesta är på plats exteriört. Växthusen har en bas av rött tegel och kompletteras av glasväggar och glastak i olika nivåer. Personalen kan släppa in frisk luft både lågt och högt i husen, antingen manuellt eller automatiskt, för att skapa optimal cirkulation för växterna.
Växtlampor, befuktningssprinklers, fläktsystem och växthusvävar gör det möjligt att placera olika klimatzoner tätt intill varandra. Totalt är det närmare 10 000 unika växtarter som kommer att fylla växthuset. Det är inte fler växter än tidigare men de kommer att presenteras på ett mer tilltalande sätt.
Återbrukat material
Ett så lågt klimatavtryck som möjligt präglar byggprojektet. Ur miljö och klimatsynpunkt är det oftast bättre att renovera än att bygga nytt.
– Därför gjorde vi grundliga utredningar för att undersöka om vi kunde bygga om de gamla växthusen, men det gick inte. De hade vuxit fram i etapper med olika material. De var som ett stort legobygge där kloss efter kloss hade lagts till. Elcentralen liknade ett getingbo, säger Åsa.
Inför bygget murades det upp exempel där andelen återbrukat tegel varierade från 100 procent ner till noll procent eftersom det var oklart hur mycket tegel som skulle kunna återanvändas.
Återbruk spelar en central roll i arbetet med att minska byggprojektets klimatavtryck. Murarna har bland annat använt över 100 år gammalt tegel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, teglet kommer från byggnader som har rivits på Per Dubbsgatan i Göteborg.
Eftersom ingen visste hur mycket tegel som gick att återanvända murade man upp små exempelväggar i Botaniska. Där varierade andelen återbrukat tegel från 100 procent ner till noll procent.
Historiskt tegel har murats upp
I dag går det att se flera tegelväggar i växthusen som helt består av tegel från Per Dubbsgatan. Färgrester på vissa av tegelstenarna skvallrar om stenarnas hundraåriga historia.
– Vi använder också återbrukat tegel till golvet i besökscentrumet och vår ambition är att träpanelen till innerväggarna ska vara av virke från träd som vi har fällt i vårt arboretum inom den ordinarie skötseln, säger Åsa.
Återbruket fungerar också i motsatt riktning. Botaniska har skänkt dörrar, bänkar och inventarier från de gamla växthusen till andra verksamheter inom Västra Götalandsregionen.
– Vi har haft ett bra samarbete med VGR Fastigheter. De har haft full koll på cirkulära materialflöden och hjälpt oss både att hitta material att återbruka och nya användare till det vi inte behåller.
Närmare 10 000 växter ska flyttas
Viktigast att bevara under byggprojektet är förstås växthusens huvudrollsinnehavare så som köttätande orkidéer, risplantor och wollemia. De ungefär 10 000 växterna (några har under byggperioden skickats på inackordering hos Trädgårdsföreningen) har just nu en något undanskymd roll, de står i hoptryckta i ett tillfälligt boende. På en bänk står en madagaskarstjärna. Åsa berättar historien om hur växten har blivit känd för att Charles Darwin förutspådde att dess pollinatör måste vara en fjäril med en lång sugsnabel för att nå ner i botten av orkidéns sporre.
Efter Darwins död upptäckte forskare pollinatören, en nattaktiv fjäril med 26 centimeter lång sugsnabel. Fjärilen hade dittills varit okänd för vetenskapen och fick namnet Xanthopan morganii subsp. praedicta, där praedicta betyder ”den förutsagda”.
Växtarter som har dött ut i naturlig miljö
I de omfattande samlingarna finns unika växtarter, en del har dött ut i naturlig miljö, och därmed ingår de i botaniskas bevarande uppdrag och är ovärderliga för forskare.
”Epifyt, Dionysia och suckulenter” facktermerna flödar från Åsa när hon guidar runt bland växterna i deras tillfälliga hem. Det här är hennes habitat. Åsa är disputerad biolog och ansvarig för de tropiska växtsamlingarna. Åsa känner både förväntan och nervositet inför växtflytten i maj.
Prio ett är att växterna ska överleva och trivas i sin nya miljö. Därför kräver flytten minutiös planering. Projektgruppen har skapat ett omfattande Excel-dokument för att hålla ordning på processen. De räknar med att flytten ska pågå i fyra månader.
Bland annat ska man riva en gavel för att kunna flytta den nära 7 meter höga flaskliljan, Beaucarnea recurvata, utan att skada den. Dessutom har man konstruerat en av väggarna i de nya växthusen så att den går att montera ner, just för att möjliggöra flytten av de unika växterna.
Tillgång på fordon styr delvis växtflytten
– Vi har till exempel ett begränsat antal fordon, vilket gör att vi måste schemalägga exakt i vilken ordning vi flyttar vissa växter.
Utöver planeringen påverkar även sådant som ingen rår över. Vädret. Mulet, runt 17 grader och inget regn, så ser drömförhållanden ut för växtflytten.
Varje växt har dessutom en egen ”journal”. I den framgår var växten kommer ifrån, när den kom till trädgården och vilken familj, släkte och art den tillhör. Alla ”journaler” måste hamna rätt.
Text: Carina Karlsson, Foto: José Lagunas Vargas
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus
Åsa Krügers topp tre-lista över växter att spana in växthusen
- Jadevin, Strongylodon macrobotrys.En tropisk klätterväxt från Filippinerna. Har spektakulära, turkosa, nedhängande blomklasar. Blommar under våren. Växten är hotad i vilt tillstånd på grund av avskogning.
- Påsköträdet, Sophora toromiro. På 1950-talet var den norske upptäcktsresanden Thor Heyerdahl på Påskön. Han plockade fröer från det sista vilda påsköträdet, som dog några år senare. Men tack vare de insamlade fröerna lever arten vidare i Botaniska. Målet är att återplantera arten vilt på Påskön.
- Dionysia, Dionysia esfandiarii. De pågående klimatförändringarna gör Dionysia extremt sårbara – stigande temperaturer och torrare klimat stressar de högspecialiserade dionysosvivorna. De kan i princip bara fly uppåt och där berget tar slut utplånas de. Bevarandeprojekt i form av odling är enda möjliga sättet att bevara arten. Botaniskas samling omfattar 35-40 arter
Göteborgs Botaniska trädgårds uppdrag
Botaniska trädgården ska vara en verksamhet med internationell lyskraft som syns och engagerar. Trädgården ska stärka och öka den biologiska mångfalden, samt driva framstående forskning, utbildning och folkbildning. I Botaniska ska besökare få en unik skönhetsupplevelse som inspirerar till god hälsa och hållbar utveckling. Västra Götalandsregionen är sedan 1999 Botaniskas huvudman.