”Det känns coolt att få vara med”. Gymnasieeleverna på Naturbruksskolan Sötåsen tar hand om paddor som nästan försvann från jorden.
Förra året flyttade små paddor in på Naturbruksskolan Sötåsen i Töreboda. Arten Atelopus balios som tidigare ansågs utdöd, är nu en del av ett internationellt bevarandeprojekt, där Sötåsen medverkar som enda skola.
För gymnasieeleverna Signe Wendin och Alvira Loft, som går andra året på djurvård, har projektet blivit en naturlig del av undervisningen där de får lära sig om skötsel och bevarande av amfibier och reptiler.
– Det kändes speciellt att se dem första gången, särskilt när man vet att de nästan försvann från naturen, säger Signe.
Från hemlig plats i Ecuador till naturbruksskola i Töreboda
De gröngula paddorna med sitt karakteristiska prickiga mönster sågs senast 1995 och trots omfattande sökinsatser förblev de spårlöst borta. Under många år betraktades arten som troligen utdöd. Först 2010 kom det oväntade beskedet: några individer hade överlevt. De återfanns på tre platser i regnskogen.
De sista individerna samlades in till ett bevarandecenter i Quito, Ecuador och när de hade lyckats att föda upp dem i fångenskap placerades på anläggningar i främst Europa och USA, bland annat på ett zoo i Karlsruhe och i Basel.
Därifrån har Naturbruksskolan Sötåsen tagit emot ett trettiotal paddor som nu ingår i skolans undervisning och i det internationella bevarandearbetet lett av organisationen Citizen Conservation. Här får eleverna arbeta praktiskt med en art som världen försöker rädda, samtidigt som skolan bidrar till att bygga upp en stabil population som på sikt skulle kunna återintroduceras i det vilda.
– Vad vi vet är vi den enda skolan som deltar i ett bevarandeprojekt på det här viset. Vi tror att det kommer öka kunskap och engagemang kring bevarandearbete och utrotade arter hos både lärare och elever, berättar Fredrik Tegnér lärare i djurhuset på Sötåsen.
Han berättar också att paddorna redan nu finns i det vilda, på en hemlig plats i Ecuador, för att skydda den akut hotade arten.
När bevarandearbete blev en del av skoldagen
– Man lär sig på ett helt annat sätt än om man bara läser om det, säger Signe. Jag tycker det är jättecoolt att vi får vara med i ett så stort sammanhang. Det vi gör spelar roll.
I undervisningen får eleverna lära sig om paddornas naturliga miljöer, hur terrarier utformas med arttypiska biotoper för att förstå ekologiska samband och om lagar och regler kring djurhållning och bevarande. Det handlar bland annat om daglig skötsel av terrariet, att se till att luftfuktigheten är rätt, mata paddorna och såklart också föda upp maten!
– De äter bananflugor, hoppstjärtar och gråsuggor. Att föda upp de här insekterna är också en del av att sköta om dem, säger Alvira.
Alvira visar hur det går till när paddorna blir matade med det pyttelilla krypet hoppstjärt. De föds upp i en separat låda och när det är matdags blåser hon försiktigt ut hoppstjärtarna i paddornas terrarium. Här blir det liv på de annars ganska långsamma paddorna som genast börjar mumsa i sig av den levande födan.
Oväntat många överlevande paddor
Signe och Alvira var med och flyttade paddorna till ett större terrarium och upptäckte då att det var 32 grodor, fler överlevande än vad projektledare på Citizen Conservation förväntat sig.
– När vi hade räknat alla och flyttat dem till det nya terrariet upptäckte jag att det var en kvar, säger Alvira.
Vad har ni gjort rätt för att få paddorna att överleva?
– Det går inte säga exakt varför så många överlevt, men vi har haft ett förhållandevis stort terrarium med naturtrogen inredning, med ett bra klimat och vi har gett dem generöst med mat, säger Fredrik.
Intresset för groddjur har vuxit
Signe har alltid gillat reptiler och groddjur. För Alvira har intresset ökat under gymnasietiden och det praktiska arbetet i reptilrummet. Gemensamt för de båda är att de gillar att titta på dem.
– Det är roligt att bara stå och titta på dem. På deras fina färger och hur de rör sig i terrariet, säger Alvira. Signe instämmer.
Som ett nästa steg planeras också att komma igång med uppfödning av orange-prickig daggecko, Phelsuma guimbeaui, någon gång under året.
Förhoppningar om förökning och drömmar om Ecuador
Nästa steg i projektet är att skapa ännu en naturtrogen miljö för paddorna. Ett nytt terrarium med rinnande vatten och ett vattenfall håller på att planeras, något som ska efterlikna de strömmande vattendrag där arten lägger sina ägg i det vilda.
– Vi bygger ett terrarium med en liten fors eftersom arten lägger sina ägg i strömmande vatten. Målet är att de ska trivas så bra här att de börjar föröka sig, säger Fredrik.
I takt med att paddorna växer, växer också en dröm i djurhuset på Sötåsen. Kanske kan deras arbete en dag leda hela vägen tillbaka till regnskogen.
– Det vore en dröm om att en dag få vara med att återinföra paddorna till det vilda, säger Fredrik.
Text och foto: Josefin Lantz
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus
Paddorna
Paddorna tillhör arten Atelopus balios, en liten och färgstark groddjursart som internationellt kallas harlequin toad på grund av sina tydliga och kontrasterande färger, gröna med svarta prickar och röda tår. De blir bara några centimeter långa. Arten kommer ursprungligen från Ecuador och är akut hotad. Många arter inom släktet Atelopus har drabbats hårt av en svampsjukdom och över 70 procent av dem är i dag utrotningshotade eller redan försvunna.
Bevarandeprojektet
Naturbrukskolan Sötåsen deltar i ett internationellt bevarandeprojekt där målet är att föda upp Atelopus balios i fångenskap för att bygga upp en stabil population som på sikt kan återintroduceras i det vilda. Projektet drivs i samarbete med Citizen Conservation, en organisation som samlar djurparker, forskare och specialiserade aktörer för att rädda hotade arter genom koordinerad uppfödning. Paddorna på Sötåsen härstammar från de sista individer som samlades in i Ecuador och placerades på säkra anläggningar i Europa, bland annat i Hannover och Basel, innan de kom vidare till skolan som nu ansvarar för en del av den globala populationen.
Läs mer om projektet: Bevarande av hotade arter – internationell samverkan för biologisk mångfald – Naturbruksförvaltningen