Naturbruksskolan Sötåsen tar ett nytt steg in i framtidens hållbara livsmedelsproduktion och etablerar en landbaserad fiskodling mitt i lantbruksmiljön. Här samsas mjölkkor med biogasanläggning, grön bioraffinering och biokolproduktion, och snart även fiskodling som stärker och kompletterar gårdens cirkulära system.
– Vi vill visa hur lantbruket kopplas samman med vattenbruk och samtidigt bidra till nya produkter, livsmedelsproduktion och beredskap, säger Karolina Bergström, Naturbruksförvaltningen Västra Götalandsregionen.
Just nu pågår planeringen för att den landbaserade fiskodlingen ska stå klar på Naturbruksskolan Sötåsen någon gång under hösten. Det handlar om att hitta leverantör, välja fiskart och bestämma den mest lämpade platsen på gården. Den nya anläggningen planeras som ett så kallat RAS-system, recirkulerande akvakultursystem, vilket innebär att vattnet renas och återanvänds i ett slutet kretslopp. Det är en teknik som både minskar resursförbrukningen och gör odlingen lätt att integrera i Sötåsens befintliga cirkulära system.
I dagsläget diskuteras två möjliga fiskarter: abborre, en välkänd svensk sötvattensfisk med stor anpassningsförmåga, och tilapia, en av världens mest odlade arter, känd för sin robusthet och snabba tillväxt. Kombinationen gör att båda arterna är intressanta alternativ för en cirkulär, pedagogisk och framtidsinriktad odlingsmiljö.
Eleverna blir fiskodlare
Gymnasieeleverna som går naturbruksprogrammet kommer få arbeta praktiskt med fiskodlingen i sin utbildning, lära sig om vattenbruk och cirkulära system. Kunskap som kommer vara viktiga att ha med på framtidens arbetsmarknad där hållbar produktion och nya livsmedelssystem får allt större betydelse.
Den nya anläggningen blir både utbildningsmiljö och testbädd. Ambitionen är att fisken som odlas ska kunna serveras i skolrestaurangen i framtiden.
Fisk på skolmenyn – odlad i ett cirkulärt system
– För oss i köket är det väldigt inspirerande att kunna laga mat på råvaror som produceras här på gården. Fisk från den egna odlingen visar hur lokal och hållbar matproduktion kan fungera i praktiken. Samtidigt vet vi att vi behöver äta mer fisk, och då blir det extra värdefullt att eleverna får se hur den kan produceras på ett hållbart sätt, säger Cecilia, arbetslagsledare i köket på Sötåsen.
Fiskodlingen kopplas direkt till Sötåsens befintliga kretslopp:
- Vattnet renas med biokol som produceras på gården.
- Näringsämnen från fiskodlingen kan återföras till marken.
- Restströmmar kan rötas i skolans biogasanläggning och bli ny energi och biogödsel.
Hållbart fiskfoder utvecklas i nordiskt samarbete
Satsningen sker inom ramen för det EU-finansierade projektet Land2Value, där aktörer i Sverige, Danmark och Norge samarbetar för att utveckla cirkulära lösningar baserade på jordbrukets biomassa.
Att utveckla ett nytt hållbart fiskfoder är ett av projektets centrala mål. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Aarhus Universitet testar om gräs och klöver kan bli basen i ett framtida fiskfoder, genom att utvinna protein via grön bioraffinering. På Sötåsen finns redan en anläggning där bioraffinering, biogas och biokol samordnas i ett cirkulärt system.
Den nya fiskodlingen kommer senare i projektet att användas för ett mindre test där det framtagna fodret utvärderas i verklig drift. På så sätt kopplas forskning och utbildning samman i verklig produktion.
– För att kunna utveckla hållbar fiskproduktion behöver vi förstå hur nya foderråvaror påverkar fisken, både tillväxt, hälsa och välfärd. Anläggningen på Sötåsen ger en unik möjlighet att följa fisken i en verklig odlingsmiljö och samtidigt utveckla framtidens mer hållbara fodersystem, säger Aleksandar Vidakovic, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Text: Josefin Lantz
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus