Ungefär 200 000 personer i Sverige har i dag en diagnostiserad ätstörning och många får hjälp först när problemen blivit allvarliga. Nu satsar Ungdomsmottagningen på ett projekt som ska göra det lättare att upptäcka ätstörningar tidigt.
För många är ätstörningar förknippat med skam, oro och en stark vilja att behålla kontrollen. Samtidigt är anorexi idag den dödligaste psykiatriska diagnosen.
– Vi behöver öka kunskapen från första instans till specialistvård. Tidiga tecken ska kunna hittas snabbt, oavsett om ungdomen först söker hos elevhälsan eller på ungdomsmottagning, säger Turid Sundvall, psykolog och projektledare för projektet ätstörningsprevention.
Projektet ätstörningsprevention bygger på en behovsanalys med intervjuer av ungdomar, elevhälsa, specialistvård, forskare, ideella organisationer och andra aktörer.
– Det blev tydligt att många ser samma utmaning: vi behöver upptäcka problemen tidigare och skapa en mer sammanhållen väg till stöd och vård, säger Tove Berle, psykolog och projektledare för projektet ätstörningsprevention.
Sociala medier påverkar hur ungdomar ser på sina kroppar.
– Ungdomarnas beskriver hur sociala medier påverkar synen på den egna kroppen. Och de har lyft behovet av trygga samtal om kropp och självkänsla, större variation i hur kroppar representeras och möjligheten att få stöd innan problemen blivit allvarliga, fortsätter Tove.
”Vår uppgift är att märka när en ätstörningsutveckling börjar”
Ungdomsmottagningen är en så kallad lågtröskelverksamhet dit ungdomar enkelt kan ta kontakt på egen hand, utan remiss.
– Det är väldigt lätt för ungdomar att själva höra av sig till oss. Det upplevs inte som så stort stigma att komma hit, och det gör att fler vågar söka hjälp. Vår uppgift är att märka när en ätstörningsutveckling börjar, säger Turid.
Ofta är det inte ätstörningen som tas upp först.
– Det kan vara väldigt känsligt att prata om mat och kropp. I stället berättar patienten kanske om ångest eller annan problematik. En viktig del i projektet är att vi som jobbar här ska bli bättre på att se när ätstörningen finns i bakgrunden, även om den inte uttalas, fortsätter Turid.
Personer som söker hjälp har ökat
Målet med satsningen är att få till en tydligare och mer sammanhållen struktur för hur hälso- och sjukvården arbetar förebyggande mot ätstörningar.
– Vi vill kunna jobba bättre förebyggande, mer samordnat och med högre kunskapsnivå. Generellt har kunskapen om ätstörningar varit alldeles för låg i vården, säger Turid.
Behovet märks inte minst i vardagen. Inflödet av personer som söker hjälp för ätstörningar ökar men det förebyggande arbetet har varit för svagt, samtidigt som tillgången till vård varierar stort över landet.
Tove Berle och Turid Sundvall berättar att problemet har ökat.
– Diagnostiserade ätstörningar har ökat i Västra Götaland. Särskilt tydlig är ökningen bland barn och unga, vilket gör att behovet av förebyggande insatser är omfattande, säger Tove.
Projektet har tre tydliga delar
I projektet ingår tidig upptäckt, insatser mot riskfaktorer och gemensamma arbetssätt mellan olika aktörer.
En central del är att bli bättre på att se tecken tidigt. Både tecken på att en ätstörning håller på att utvecklas och tecken på riskfaktorer.
– Vi jobbar både med att förebygga att en ätstörning uppstår och med att erbjuda tidig behandling när vi ser tecken. Det gör att fler kan få rätt stöd innan sjukdomen blir allvarlig, säger Turid.
För att minska riskerna arbetar projektet med riktade insatser. En av dem är Body Project – en särskild gruppintervention som riktar sig mot kroppsmissnöje. För den som inte vill delta i grupp finns även individuella behandlingsupplägg med samma fokus.
– Vi vet att kroppsmissnöje är en av de starkaste riskfaktorerna för att utveckla en ätstörning. Målet är att stärka ungas motståndskraft mot orealistiska kroppsideal, social jämförelse och press kopplad till utseende, säger Tove.
Samverkan mellan elevhälsa och ungdomsmottagning
I dag riskerar ungdomar att möta olika budskap beroende på vart de vänder sig. Projektet vill ändra på det.
– Det är viktigt att vi inte upplevs som två separata världar. Elevhälsan och ungdomsmottagningen ska prata med personen på samma sätt och ge samma typ av stöd. Därför utvecklar vi gemensamma rutiner och ett gemensamt språk, säger Turid.
Tove fyller i:
– Ingen verksamhet kan lösa den här frågan ensam. Ätstörningsprevention kräver att elevhälsa, ungdomsmottagning, primärvård, specialistvård, civilsamhälle och forskare arbetar tillsammans. Det är också en viktig lärdom av projektet hittills.
Samma stöd – oavsett var patienten vänder sig
För patienter kommer projektet att märkas i form av att få fler frågor om sin relation till kroppen. Det kan handla om fler frågor om kropp, mat och känslor, tydligare information och vart det går att vända sig vid oro och mer samstämmiga budskap mellan elevhälsa, ungdomsmottagning och övrig vård.
– Om några år hoppas vi att en ungdom ska få samma stöd och mötas av samma kunskap oavsett om den första kontakten sker i skolan, på ungdomsmottagningen eller inom hälso- och sjukvården. Att bygga den röda tråden är en viktig vision som bär det här projektet, säger Tove Berle.
Prevention är billig – vården är dyr
Det finns starka hälsoekonomiska argument för att satsa på ätstörningsprevention. En svensk hälsoekonomisk studie visar att för varje krona samhället investerar i ätstörningsprevention får vi tillbaka 110–160 kronor.
– Prevention är billig, medan vården av svår ätstörning är väldigt dyr – både i mänskligt lidande och i samhällskostnader. Det gör det här arbetet extra angeläget, avslutar Turid.
Text: Olle Berntson
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus
Vill du komma i kontakt med en ungdomsmottagning i Västra Götaland?
Du hittar mottagningar, öppettider och mer information på vgregion.se.