Antibiotikaresistenta bakterier är en utmaning för sjukvård i hela världen. Västra Götalandsregionen, VGR, arbetar hårt för att bromsa den tilltagande antibiotikaresistensen och nyligen blev VGR diplomerad för sina insatser.
– Det är ett erkännande av det arbete som alla medarbetare i regionen bedrivit under många år, säger Maria Hess-Wargbaner, allmänläkare och ordförande i gruppen Strama Västra Götaland.
Maria Hess-Wargbaner klickar fram diplomet i sin dator. I motiveringen står det att regionen blivit diplomerad som “Antibiotikasmart” av Folkhälsomyndigheten för att man gett “verksamheterna förutsättning att arbeta systematiskt med antibiotika- och vårdhygienfrågor”.
– Detta har varit en del av vårt patientsäkerhetsarbete under lång tid, säger hon. På så sätt har vi kunnat prioritera det i alla verksamheter och på alla nivåer.
– VGR är först i landet med att få den här utmärkelsen och naturligtvis är vi stolta, säger Tinna Åhrén, infektionsläkare, mikrobiolog och även hon verksam i Strama.
En ond cirkel
Antibiotikaresistens kallas ibland för den tysta pandemin och orsakar varje år miljontals dödsfall världen över. I vissa länder är över hälften av de bakterier som ger vårdrelaterade infektioner multiresistenta och prognosen ser inte god ut.
– Det blir en ond cirkel, förklarar Tinna Åhrén. I kampen mot resistenta bakterier måste man använda kraftfulla antibiotika vilket i sig driver på utvecklingen av ännu mer resistenta bakterier.
Det handlar dock om mycket mer än förskrivningen av antibiotika i sjukvården. WHO har lanserat uttrycket One Health Perspective, där innebörden är att vår hälsa hänger samman med såväl djurhållning och veterinärmedicin som livsmedelsproduktion och miljön där bakterierna sprids.
En viktig orsak till att antibiotikaresistensen ökar globalt är bristande sanitära förhållanden. En annan är köttproduktionen. Det är inte ovanligt att kycklingar, grisar och kor som föds upp utanför EU får antibiotika i fodret för att växa snabbare.
I Sverige förbjöds detta redan 1986.
– Vi har på många sätt varit ett föregångsland, och regeringen har varit pådrivande internationellt för att bromsa den globala resistensutvecklingen, säger Maria Hess-Wargbaner. I ett internationellt perspektiv har Sverige låg förekomst av antibiotikaresistens, men det är ett växande bekymmer också här.
Behandlingsriktlinjer om när antibiotika gör nytta
Västra Götalandsregionens har länge bedrivit ett systematiskt arbete för att motverka antibiotikaresistens. 2012 låg den årliga förskrivningen på över 400 recept per 1000 invånare medan det nationella målet var 250 recept. Det målet har nu regionen nått med råge, i fjol låg förskrivningen på 237 recept.
– Vi har tydliga behandlingsriktlinjer för när antibiotika gör nytta och när det inte gör det. Minskningen har skett genom att följsamheten till riktlinjerna har ökat, berättar Maria Hess-Wargbaner.
Vårdpersonalen har fått ökade kunskaper och förskriver inte längre antibiotika när det inte gör nytta. Samma kunskap har även allmänheten, numera.
– Här har det skett en attitydförändring, påpekar Tinna Åhrén. Patienterna vill inte ha antibiotika om det inte behövs.
VGR har även spridit information till allmänheten, vilket var ett av kriterierna för att få utmärkelsen “antibiotikasmart”. Informationsmaterialet har bland annat berättat att antibiotika inte biter på virusinfektioner och förklarat att onödiga antibiotikakurer inte bara ökar risken för antibiotikaresistens utan också skadar den egna tarmfloran, vilket i sin tur minskar kroppens skydd mot resistenta bakterier.
– Vi svenskar är faktiskt bäst i världen på att känna till att antibiotika inte hjälper vid en virusinfektion, säger Maria Hess-Wargbaner stolt.
Ledningens stöd
I kampen mot antibiotikaresistens är det många insatser som är viktiga, inte minst god vårdhygien, vilket minskar risken för spridning av smitta på våra sjukhus. Vaccinationer är också viktiga. De motverkar att infektioner och eventuella följdsjukdomar uppstår som kan behöva behandlas med antibiotika.
– Det har bedrivits ett strukturerat arbete på många fronter, förklarar Maria Hess-Wargbaner. Inget av detta hade dock varit möjligt om vi inte haft politikerna och regionledningen med oss.
– De har stöttat oss fullt ut, säger Tinna Åhrén. Vi har fått med oss alla, från ledningen och ner på golvet, så utmärkelsen är ett erkännande till alla medarbetare.
Text: Benedikta Cavallin
Foto: José Lagunas Vargas
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus
Antibiotic Awareness Week 18 – 24 november
Initiativet kommer från WHO och syftet är att sätta fokus på det växande problemet med multiresistenta bakterier. Veckan arrangeras i samarbete med lokala aktörer. Den europeiska kommissionen har exempelvis tagit fram dataspelet Beat the bug där barn och ungdomar jagar resistenta bakterier.
Utmärkelsen “Antibiotikasmart regionledning”
Antibiotikasmart Sverige var till en början ett innovationsprojekt, finansierat av Vinnova. Numera består kärnteamet av Folkhälsomyndigheten, Nationell arbetsgrupp Strama, ReAct – Action on Antibiotic Resistance, Nationell arbetsgrupp Vårdhygien och RISE Research Institutes of Sweden. Västra Götalandsregionen blev diplomerad 30 oktober och Folkhälsomyndigheten administrerade utnämningen.
Strama i Västra Götaland är den grupp som har det övergripande ansvaret för arbetet mot antibiotikaresistens i länet. Motsvarande grupperingar finns i alla regioner.
Läs också:
Ny studie om antibiotikaresistens i sjukhusavlopp – VGR söker lösningar
Koksalt i näsan kan minska behovet av antibiotika

