Har du svårt att styra hur länge du spelar dataspel? Får spelandet negativa konsekvenser för ditt liv? I Göteborg finns regionens enda mottagning för dataspelsberoende. Här har nya behandlingsmetoder utvecklats som visar goda resultat – i genomsnitt har patienternas speltid minskat med trettio timmar i veckan.
– Vid dataspelsberoende tar själva spelandet upp alldeles för mycket tid. Många som kommer till oss spelar 50–70 timmar i veckan. De kan ha svårt att slutföra studier, söka jobb eller hålla kontakt med vänner utanför spelet, säger psykologen Annika Hofstedt som är enhetschef på Mottagningen för spelberoende och skärmhälsa.
Mottagningen ligger vid Järntorget i Göteborg. Besöksrummen har utsikt över fontänen på torget och körsbärsträdens kronor. Patienterna kan välja att komma hit på samtal eller ha videomöte med psykolog eller kurator.
– Eftersom vi är den enda mottagningen i regionen, är videomöten ett bra sätt att nå alla medborgare. Att behöva resa långt ska inte vara ett hinder för att få hjälp. Nu kan någon som bor i Strömstad erbjudas samma behandlingsmöjligheter som den som bor i Göteborg.
”Vi bryter ny mark”
Det fria vårdvalet gör det även möjligt för personer bosatta utanför Västra Götalandsregionen att få vård på mottagningen.
De allra flesta som söker hjälp för sitt dataspelsberoende på mottagningen är män och genomsnittsåldern är 27 år.
Annika Hofstedt berättar att det saknas nationell statistik på hur många och vilka som drabbas av dataspelsberoende och några riktlinjer för behandling finns ännu inte. Diagnosen dataspelberoende är ganska ny och en anpassning till svenska diagnoskriterier pågår.
– Vi bryter ny mark. Behandlingen som ges på mottagningen bygger bland annat på vår egen forskning.
Vill inte sluta helt
När mottagningen öppnade 2019 erbjöds först enbart behandling till personer som fastnat i spelberoende om pengar. Med tiden utvecklade personalen en ny behandlingsmodell för dataspelsberoende, med liknande metoder. Behandlingen bygger på kognitiv beteendeterapi.
För fem år sedan började mottagningen även kunna ta emot patienter med dataspelsberoende. De flesta som söker hjälp vill inte helt sluta med sitt dataspelande, men minska på det.
– Jag tycker att man ska undvika att moralisera kring dataspelande. För de allra flesta är det något positivt. Man får till exempel kontakt med andra i spelen och det kan vara ett bra sätt att koppla av. Det handlar om att kunna begränsa sitt dataspelande så att det inte går ut över andra viktiga saker i livet.
Flytta datorn till annat rum
Behandlingen brukar pågå en gång i veckan i två till tre månader. Under den tiden får patienten bland annat hjälp med att analysera sitt beteende och skapa handlingsplaner för att begränsa sitt dataspelande.
– Det kan handla om att införa spelfria dagar, avinstallera spel eller flytta bort datorn till ett annat rum.
Annika Hofstedt berättar att dataspelandet ofta sker av vana. Om personen i stället avstår från att spela är det vanligt att känslor som rastlöshet, oro och ilska kan komma fram.
– Vi jobbar med att patienterna ska lära sig att identifiera sina tankar och känslor och hitta nya strategier. Dataspelandet kan till exempel ha varit ett effektivt sätt att fly från jobbiga känslor och andra saker som man inte har orkat att ta tag i.
Umgås mer med vänner
Den del av behandlingen som ofta tar längst tid, är att hjälpa patienterna att hitta meningsfulla saker att fylla all den tid som inte längre används för spelande. Det kan handla om att ta upp kontakten med vänner, träna, vara mer med sina barn eller skaffa en ny hobby.
Annika Hofstedt och professor Anna Söderpalm Gordh har i en studie forskat om vad behandlingen på mottagningen ger för effekter. Före behandlingen ägnade de 28 deltagarna mer tid varje vecka åt dataspelande än ett heltidsarbete.
Forskning pågår
Under behandlingen lyckades de genomföra stora förändringar i sitt spelande. I genomsnitt halverade deltagarna i studien sin speltid och upplevde färre problem kopplat till sitt dataspelande.
Annika Hofstedt berättar att fler forskningsstudier knutna till mottagningen pågår.
– Det är spännande och roligt att kunna vara med och utveckla vården, säger hon.
Text: Kristina Karlberg
Bilder: José Lagunas Vargas
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus!
Vad är datapelsberoende?
Världshälsoorganisationen, WHO, benämner diagnosen gaming disorder. Problemen ska ha hållit på i ett år för att klassas som ett beroende. WHO pekar i sin beskrivning främst på fyra kriterier:
- Försämrad kontroll över spelandet. Personen spelar oftare och mer än vad som var tänkt.
- Spelandet tar över från andra intressen och aktiviteter.
- Personen fortsätter att spela trots att det får negativa konsekvenser för exempelvis socialt liv, jobb eller utbildning.
- Spelandet har lett till ett tydligt lidande eller betydande funktionsnedsättningar i andra delar av livet.
Behöver du söka hjälp för ditt dataspelande?
- Kontakta mottagningen för spelberoende och skärmhälsa: Mottagning för spelberoende och skärmhälsa – Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Du behöver vara 16 år, eller fylla 16 under året.
För personer under 16 år finns ingen specialiserad mottagning. Kontakta i stället:
- Ungas psykiska hälsa (finns på vårdcentraler med tilläggsuppdrag)
- Elevhälsan på skolan
- Barn- och ungdomspsykiatri (BUP)
- Socialtjänsten, om datorspelandet påverkar hemsituationen
- En väg in (1177.se) (kontaktcenter för barn och unga i Västra Götalandsregionen, som kan hjälpa till att hitta rätt vård)
TIPS! Vad kan du som förälder göra om du oroas för ditt barns dataspelande?
- Visa intresse och prata om spelandet! Ta reda vad barnet spelar, vad som är roligt med spelen, vilken eventuell rankning som barnet har, vilka fler som spelar, om det är kul hela tiden eller om det finns saker som barnet upplever som otrevliga under spelandet.
- Gör tillsammans upp en rimlig plan för spelandet. När får barnet spela? Hur lång tid? Ska spelandet avbrytas vid ett visst klockslag eller när en spelomgång är över? Ska saker göras före eller efter spelandet, till exempel läxor?
- Uppmuntra barnet att ha andra fritidsaktiviteter.
- Dataspelande i sig är inte farligt. Om barnet har ett fungerande liv med skola, kompisar, fritidsaktiviteter och tillräckligt med sömn, behöver föräldrar inte vara så oroliga för själva spelandet.
- Ta del av Folkhälsomyndighetens vägledning kring hälsosamma skärmvanor för barn och unga