Avdelning 9 på Alingsås lasarett har utsetts till Årets Strokeenhet 2025. Det nationella registret Riksstroke delar ut omnämnandet ”God strokevård” utifrån data insamlat under helåret 2025. Förutom Alingsås lasarett har också Akademiska sjukhuset, Uppsala, uppmärksammats med omnämnandet ”God strokevård”.
Eva-Lena Andersson, enhetschef, Alingsås lasarett, Sjukhusen i väster, ger svar på fyra frågor.
1. Vad tror du är de viktigaste förklaringarna till att ni har nått så goda resultat?
– En av de viktigaste framgångsfaktorerna är att vi arbetar multiprofessionellt och träffas i dagliga teamkonferenser varje vardag. Där samlas alla yrkesgrupper kring patienterna och kan gemensamt planera vården och rehabiliteringen.
Varje vecka har vi också kunskapsträffar och utbildningstillfällen som vi kallar Kura, vilket står för kompetens, utbildning, reflektion och ansvar. Där lyfter vi regelbundet frågor som rör strokevården och arbetar med områden som vi vill utveckla. För att stärka kompetensen ytterligare går medarbetare som varit anställda i ett år den årliga strokekompetensutbildningen på webben.
Dessutom har vi också tydliga rutiner och checklistor som vi följer, vilket skapar en trygg och strukturerad vård. Stroke är dessutom ett område som vi pratar mycket om i vardagen. Det finns ständigt med i dialogen mellan olika professioner på avdelningen.
2. Vad innebär den goda kvaliteten konkret för patienterna som vårdas hos er?
– Framför allt innebär det att patienterna får en vård som följer de nationella riktlinjerna och rekommendationerna för strokevård i Sverige. Vi arbetar aktivt för att upprätthålla den vård som rekommenderas och som ger patienterna bästa möjliga förutsättningar. Utmärkelsen betyder också mycket för medarbetarna. Den skapar stolthet och motivation att fortsätta utvecklas och hålla en hög kvalitet i arbetet.
3. Vilka yrkesgrupper är involverade i strokevården, och hur samarbetar ni kring patienten?
– Strokevården bygger på ett nära samarbete mellan många olika professioner. Här ingår läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, logopeder, dietister, koordinatorer och kuratorer.
Varje vardag träffas alla yrkesgrupper i teamkonferenser där patienternas situation gås igenom. Samtalen handlar inte bara om den medicinska vården och omvårdnaden utan också om rehabilitering, uppföljning och patientens egna mål med sin vård. På så sätt blir alla delaktiga och arbetar mot samma mål, samtidigt som varje profession bidrar med sin särskilda kompetens.
4. Vad är nästa steg för strokevården i Alingsås, finns det något ni vill utveckla ytterligare trots de fina resultaten?
– Det finns alltid saker att utveckla. Just nu har vi många nya medarbetare och därför arbetar vi mycket med att bevara det som redan fungerar bra. Vi lägger stor vikt vid att förklara varför vi arbetar som vi gör, för att skapa förståelse och delaktighet i arbetsgruppen.
Vi har också en utvecklingsgrupp som träffas varje månad, med uppehåll under sommaren. Där följer vi upp verksamheten, diskuterar var det finns brister och identifierar områden som kan förbättras. Arbetet utgår både från medarbetarnas erfarenheter och från statistik i Riksstroke. Även om resultaten är väldigt goda fortsätter vi att söka förbättringar för att utveckla strokevården ytterligare.
Text: Carina Karlsson
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus

