Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll
Medicinteknisk utrustning i NU-sjukvården. Foto: Kevin Nirs.

Uppdrag medicinteknik: ingenjörer och tekniker oumbärliga yrken i vården

Från små hörapparater till it-system och högteknologisk utrustning – medicintekniska produkter används i princip inom all hälso- och sjukvård. De används för diagnostik och behandling, och kommer att bli allt viktigare för att möta ökande vårdbehov. Möt några av de ingenjörer och tekniker som bidrar till vården genom medicintekniken.

Medicinteknik (MT) används bland annat för att ställa diagnos, ge behandling, övervaka hälsotillstånd eller kompensera för en skada eller funktionsnedsättning. Medicintekniska produkter används inom i princip alla delar av vården.

Det är allt från sterilt förbrukningsmaterial som kompresser och katetrar och till högteknologisk utrustning som datortomografer och dialysutrustning. Gemensamt för alla är att de har ett tydligt medicinskt syfte. Även it-system klassificeras som MT-produkter under vissa förutsättningar.

Teknik som bidrar till framtidens vård

En åldrande befolkning, fler som lever länge med flera sjukdomar och på sikt färre medarbetare gör att tekniken behöver bidra genom att frigöra tid, förbättra diagnostik och behandling och möjliggöra individanpassad vård.

För att stödja vägen från forskning och idé till praktisk användning har Västra Götalandsregionen tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska akademin och Chalmers tekniska högskola i Göteborg tagit initiativ till samverkansarenan Västsvensk medicinteknisk allians (VMTA).

Porträttbild på en man som står i neutral inomhusmiljö.
Peter Gjertsson.

Samarbetet ska bland annat bidra till att patienter snabbare får tillgång till säkra och effektiva medicintekniska lösningar. Peter Gjertsson, docent vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och områdeschef för regionens laboratorieverksamhet, ingår i VMTA:s styrgrupp.

– Medicinteknik är helt avgörande för att vi ska klara framtidens vård, säger Peter Gjertsson. Men den verkliga skillnaden uppstår först när forskning, innovation och klinisk verksamhet möts på riktigt.

Bakom tekniken finns också många människor: ingenjörer, tekniker och andra som jobbar sida vid sida med vårdprofessionerna. På sjukhusen i Västra Götalandsregionen finns särskilda MT-enheter som ansvarar övergripande för MT-frågor och behoven framåt. Andra delar av hälso- och sjukvården och tandvården driver frågorna på olika sätt utifrån hur stor del av verksamheten som baseras på MT.

Här berättar några medarbetare inom medicinteknik om sitt yrke och hur arbetet bidrar till vården

Liza Ragnarsson, medicinteknisk ingenjör Södra Älvsborgs sjukhus

En kvinna i vårdklädsel lutar sig in i öppningen på en datortomograf.
Liza Ragnarsson vid en datortomograf. Foto: Pernilla Lundgren.

”Min uppgift är att se till att sjukhusets maskinpark fungerar, och på så sätt stödja vården. För egen del har jag hand om all typ av radiologisk utrustning. Det är dels den traditionella röntgen av olika delar av skelettet, dels datortomografi, magnetkamera, gammakamera och även röntgenutrustning som används vid operationer som ett extra stöd för operationsteamen.

I arbetet ingår att göra planerad service och underhåll för att hålla utrustningen i gott skick och enligt det regelverk som styr hur MT-utrustningen ska skötas för att vara godkänd. Det är också en del akuta utryckningar när något går sönder eller inte fungerar fullt ut. Vi medverkar också vid planering av inköp och upphandlingar, i samarbete med andra yrkeskategorier.

Vården blir alltmer komplex och digitaliseringen går ständigt framåt. Det kräver en annan säkerhet, högre krav på uppkoppling och integrerade system. När jag började var inte allt digitaliserat utan vissa röntgenbilder framkallades fortfarande för hand. Dagens avancerade maskiner ger bättre bildkvalitet och undersökningarna går allt snabbare. Jag ser det som att även jag med en teknisk utbildning jobbar för patienten, bidrar till undersökning och rätt behandling. Jag jobbar i vården, men med maskinerna.”


Azra Tulek Mundzic, tandtekniker och projektledare Folktandvården
”Jag är projektledare på Folktandvårdens digitaliseringsenhet. Kortfattat använder jag min erfarenhet från

En kvinna sitter vid ett arbetsbord med teknisk utrustning i bakgrunden.
Azra Tulek Mundzic vid arbetsbord med MT-utrustning. Foto: José Lagunas Vargas.

tandtekniska processer för att driva digitala initiativ framåt. Jag är en av flera som ansvarar för Folktandvårdens utvecklingsmiljö på Odontologen i Göteborg. Man kan beskriva min roll som en länk, där jag är med och testar och utvecklar digitala arbetsflöden i labbet innan de införs i ordinarie verksamhet.

Digitaliseringen av tandvården går snabbt framåt. Vi ser redan nu hur fler digitala arbetssätt blir en naturlig del av vården. Ett exempel är att man tar bilder inne i munnen med hjälp av en 3D-kamera och sedan ”skriver ut” en 3D-modell av patientens tänder i plast som underlag för fortsatt behandling. Min roll är därför också att förbereda verksamheten för framtida teknik och arbetssätt.

Det är väldigt givande att få vara mitt i utvecklingen av framtidens tandvård. Jag gillar att kombinera mina tandtekniska kunskaper med digital teknik, att få lösa problem och skapa effektivare arbetsflöden, att vara delaktig i att förbättra kvaliteten i tandvården och att se hur nya digitala lösningar snabbt gör nytta i verksamheten.”

Catharina Hannen, it-tekniker, syncentral Habilitering & Hälsa 
”Jag jobbar med hjälpmedelsanpassningar i datorer åt patienter med nedsatt syn eller blindhet. Det kan

En vårdklädd kvinna sitter vid ett skrivbord med en dator och tangentbord framför sig.
Catharina Hannen vid sin arbetsplats. Foto: Fredrik Hellström.

handla om program som förstorar text, ger talstöd, skärmläsning eller punktdisplay, ett hjälpmedel som visar text i punktskrift så att blinda personer kan läsa digital information med fingrarna. Mitt jobb är att installera programmen, men även utbilda i hur man kan navigera i digitala miljöer när man inte ser.

Till oss kommer man på remiss från ögonläkare om man inte kunnat få hjälp hos optiker. Här träffar man först en synpedagog, och om det kommer upp frågor om anpassning av dator blir jag inkopplad. Kanske behöver patienten hjälp med förstoring. Det händer att jag gör hembesök, men många justeringar för patienter som redan gått hos oss ett tag görs numera digitalt via fjärrjustering.

Inom vårt fält kommer det just nu fler och fler finesser tack vare AI. I vissa program finns inbyggd AI som kan avläsa bilder till exempel, på ett mer detaljerat sätt än hittills. Det roligaste med mitt jobb är att jag får hjälpa människor att bli delaktiga igen och ge dem lite livsgnista tillbaka. Från att de tänkt att det inte finns något hopp, till att de kan lära sig nya strategier och få stora delar av livet tillbaka.”

Ulrika Andrée, medicinteknisk ingenjör och projektledare NU-sjukvården
”I mitt yrke har vi hand om medicintekniska produkter från inköp till de är dags att skrota: bedömning av

En kvinna i vårdklädsel pekar på en skärm som hör till medicinteknisk utrustning, med slangar i förgrunden.
Ulrika Andrée testar MT-utrustning. Foto: Kevin Nirs.

behov, inköp, all administration, utbildning, service och underhåll. Detta görs alltid i samarbete med den verksamhet där produkterna används. Sedan två år tillbaka är jag projektledare i NU-sjukvården för införandet av ett nytt digitalt journalsystem – CHA – för intensivvårdsavdelningen, neonatal, operation och uppvakningsavdelningen. I projektet ingår också att koppla upp medicinteknisk utrustning mot det nya journalsystemet.

Införandet görs stegvis i alla sjukhusförvaltningar i VGR och jag har också en regionalt uppdrag att samordna vilken utrustning som ska kopplas upp mot CHA. Satsningen innebär ett stort steg framåt vad gäller digitalisering och att koppla ihop avancerad utrustning mot andra system. Mätvärden från MT-utrustning förs automatiskt över till journalsystemet en gång per minut och skapar trendkurvor som kan användas för bedömningar av en patients status.

Mitt bidrag till vården är att se till att den medicintekniska utrustningen funkar. Utan den stannar operationssalarna, och mycket annat! Spanar jag framåt så skulle jag säga att framtiden är där vi är nu. Vi kopplar ihop alltmer: medicinteknisk utrustning, labbsystem, journalsystem och annat. Det blir alltmer avancerat och alltmer komplext.”

Text: Lena Löfgren
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus


Medicinteknik – sammanfattning i tre punkter

  1. Produkter som används för medicinskt syfte
    Allt från kompresser och katetrar till avancerad diagnostik, implantat och medicinsk programvara räknas som medicintekniska produkter.
  2. En förutsättning för diagnostik och behandling
    Tekniken används för att ställa diagnoser, ge behandling, följa hälsotillstånd och kompensera för sjukdom eller funktionsnedsättning.
  3. Finns i hela vårdkedjan
    Inom sjukhusvård, primärvård, tandvård, egenvård och hemmabruk – medicintekniken finns överallt där vård ges.

Fler exempel på yrken som arbetar inom detta område: biomedicinska analytiker, sjukhusfysiker, kemister, biologer, ortopedingenjörer och ortopedtekniker, steriltekniker, laboratoriebiträden – och många andra.

Läs mer om VMTA: VMTA – Västsvensk medicinteknisk arena – Sahlgrenska Universitetssjukhuset