Hur säkrar man den biologiska mångfalden när klimatförändringar och förändrad markanvändning sätter press på naturen? Svaret kan finnas i miljontals fröer. I Göteborgs botaniska trädgård, som är en del i Centrum för naturrestaurering, pågår arbetet med en fröbank för vilda växter som ska bidra till att återställa skadade naturmiljöer och bevara hotade arter.
Miljontals fröer ska samlas in, dokumenteras och lagras för att i framtiden kunna återställa skadade naturmiljöer. Det är ett stort uppdrag. Faciliteterna är under uppbyggnad och är för tillfället av det mer anspråkslösa slaget. I de provisoriska utrymmena i trädgårdskontoret i Göteborgs botaniska trädgård möts man inte av ett hightechlaboratorium direkt. Det som syns är enkla arbetsbänkar, fröpåsar med handskrivna etiketter, skåp för groning, torkskåp för fröer samt frysar.
Vid två bord sitter trädgårdsmästarna Anne Schultz och Linda Westerberg och detaljgranskar fröer i stereolupp. Detaljerna förstoras på en skärm intill.
– Vi rensar fröerna från fruktrester och annat material som inte ska vara med. Det här gör vi innan de torkas till rätt fukthalt och sedan packas för långtidsförvaring i frysar, säger Linda Westerberg.
– Skräp och växtdelar kan orsaka mögel. Målet är att få fram rena fröer som kan lagras under lång tid, fortsätter Anne Schultz och kommenterar de förstorade fröerna på skärmen.
– Man slås av hur vackra de är, säger hon och pekar på de senapsgula avlånga fröerna som på skärmen liknar konstverk, med former och mönster som skulle kunna höra hemma på ett möbeltyg.
Samlades in i svenska fjällvärlden
Fröerna kommer från den senaste insamlingsresan i den svenska fjällvärlden, där över en miljon fröer från arktiska växtarter samlades in. Stina Weststrand är vetenskaplig intendent vid Göteborgs botaniska trädgård och är nyss hemkommen från resan. Tillsammans med Mats Havström, verksamhetsansvarig för det nyetablerade Centrum för naturrestaurering, ingår hon i arbetet med att bygga upp Sveriges första fröbank för vilda växter, ett arbete som ska säkra hotade arter i framför allt Västra Götaland men på sikt även i stora delar av landet.
Stina Weststrand förklarar hur fröinsamlingen går till. Första steget är identifiera vilka växter som är viktigast att bevara i fröbanken. Därefter undersöks växtpopulationerna i fält. Målet är att samla ett representativt urval med så stor genetisk variation som möjligt utan att skada de vilda bestånden.
– På plats i fält avgör vi om det är lämpligt att samla in dem. En del av detta är att vi gör ett så kallat cut-test där vi skär upp ett urval av frön för att se att de är livskraftiga. Vi samlar inte mer än 20 procent av fröna från en population. Allt dokumenteras noggrant med herbariebelägg, lokaldata och annan information.
Rensning är en viktig del för att fröerna ska kunna överleva under lång tid. Fröerna grovrensas redan under fältarbetet och när de sedan kommer till Göteborgs botaniska trädgård finrensas de innan det torkas och läggs i frysar.
Innan fröerna läggs i frysen tar man ut en mindre mängd frön och undersöker grobarheten så att man inte riskerar att spara döda fröer. Materialet delas också upp mellan olika fröbanker. En del skickas bland annat till Millennium Seed Bank vid Kew Gardens i Storbritannien och till NordGen, Nordiskt genresurscentrum i Alnarp.
Fröer från vilda växter är nytt
En del fröer går också till olika forskningsprojekt.
Att samla in fröer och plantera ut hotade arter är inte nytt i sig. Det är ett arbete som har pågått i mindre omfattning länge, men möjligheten att bevara fröer från vilda växter långsiktigt har inte funnits tidigare i Sverige.
– När regionen började diskutera biologisk mångfald lyfte vi fram att en fröbank var en viktig länk som saknades. EU:s naturrestaureringslag har också gjort frågan mer aktuell eftersom restaurering kräver lokalt växtmaterial och genetiska resurser, förklarar Mats Havström, som svar på frågan varför fröbanken byggs upp just nu.
Stina Weststrand betonar att behovet av en fröbank för vilda växter i Sverige har varit känt länge, men att ingen aktör tidigare tagit ansvar för frågan.
– Vi ansåg att Botaniska kan jobba med det här. Här finns kompetensen, nätverken och erfarenheten som behövs för att ta sig an uppgiften.
Varför behövs en fröbank för vilda växter?
– Det allra viktigaste är fortfarande att bevara arter i naturen, så kallat in situ-bevarande. Men det räcker inte alltid. Läget för den biologiska mångfalden är idag kritiskt och därför behövs också ex situ-bevarande, där bland annat fröer samlas in och sparas utanför naturen som ett komplement för att senare kunna planteras ut, säger Stina Weststrand.
Grunden för många ekosystem
Att växter bevaras i naturen är viktigt för att säkerställa den biologiska mångfalden. Växter utgör grunden för många ekosystem och för en lång rad andra arter som är beroende av dem. När växtarter försvinner påverkas därför hela ekosystem.
Enligt Mats Havström är dagens markanvändning i kombination med klimatförändringar det största hotet mot biologisk mångfald och gör situationen särskilt allvarlig.
– Arter som finns kvar i små isolerade områden får svårare att sprida sig och populationerna minskar tills de försvinner helt. Det är en utveckling som vi ser går snabbt i Europa. När växter har försvunnit kommer de inte tillbaka. Ofta ersätts de av invasiva arter som har lättare att sprida sig i ett förändrat klimat, säger han.
Stina Weststrand förklarar biologisk mångfald och varje enskild växtarts betydelse med en liknelse: ett flygplan som hålls samman med tusentals skruvar och muttrar, där ingen vet hur många delar man kan ta bort innan konstruktionen riskerar att falla samman.
– Ingen vet när planet kraschar. Vi vet inte när den biologiska mångfalden kollapsar. Därför måste vi göra allt vi kan för att bevara så många delar av den som möjligt medan vi kan, säger hon.
Fröbanken i Göteborgs botaniska trädgård handlar inte bara om att lagra fröer i frysar. En viktig del i arbetet är också att bevara den genetiska variationen inom en art. Det är lika viktigt som att bevara många olika arter för växternas överlevnad, berättar Mats Havström.
Växter tas lätt för givna
Båda återkommer ofta till samma sak under samtalet: att växter ofta blir en grön kuliss som många tar för given utan att tänka på deras viktiga funktion.
Därför är det viktigt att sprida kunskapen om varför den biologiska mångfalden måste skyddas och varför den är viktig.
För att nå ut bredare med vad fröbanken innebär och vad institutionen arbetar med kommer Göteborgs botaniska trädgård under nästa år och året därefter att satsa på fröer i den publika verksamheten. Ambitionen är också att utveckla verksamheten med utställningar och besöksverksamhet.
Visionen är tydlig.
– Målet är att vi blir den naturliga länken mellan insamling, bevarande, forskning och naturrestaurering, säger Mats Havström.
Stina Weststrand tillägger:
– Förhoppningen är att Botaniska både ska bidra med ny kunskap och göra det möjligt att återställa naturmiljöer med lämpligt växtmaterial när behovet uppstår.
Text: Mathias Pernheim Bild: José Lagunas Vargas
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus
Fröbanken för vilda växter
Fröbanken vid Göteborgs botaniska trädgård är Sveriges första nationella fröbank för vilda växter, skapad för att bevara den inhemska florans genetiska mångfald och skydda hotade arter från utrotning. Verksamheten samlar in och långtidslagrar fröer som även används för forskning och naturrestaurering. Som en del av Västra Götalandsregionen (VGR) ingår fröbanken i regionens satsning Centrum för naturrestaurering, där VGR finansierar och driver arbetet för att stärka den biologiska mångfalden. I centrumbildningen ingår även Naturbruksförvaltningen.