Användningen av antibiotika behöver minska ännu mer för att motverka resistenta bakterier.
Användningen av antibiotika behöver minska ännu mer för att motverka resistenta bakterier.

Antalet recept på antibiotika minskar i Västra Götalandsregionen (VGR).
– Vi ligger bra till jämfört med övriga Sverige och framförallt jämfört med andra länder. Men det gör inte att vi kan slappna av, säger Gunnar Jacobsson, infektionsläkare i VGR.

Bakterier finns i ett ständigt kretslopp i vår omgivning och sprids genom mat, dryck och kontakter mellan människor. De flesta är goda. Men slår man ut dem får de resistenta, som antibiotikan inte biter på, större utrymme och kan växa till i antal och sprida sig till andra personer.

Långsamt tickande bomb

Resistenta bakterier kan jämföras med en långsamt tickande bomb. Speciellt i fattiga länder där både antalet infektioner och antalet resistenta bakterier är större. Där finns sjukdomar som i stort sett inte längre går att behandla.

I Sverige har vi hittills lyckats bra med att mota bort de resistenta bakterierna genom att minska onödig användning av antibiotika sedan 90-talet då det systematiska arbetet mot antibiotikaresistens inleddes.

Riskerar smittas utomlands

Infektionsläkare Gunnar Jacobsson
Infektionsläkare Gunnar Jacobsson

– Men de resistenta bakterierna ökar ändå i antal, bland annat för att vi reser mer utomlands. När vi semestrar riskerar vi att få med oss nya, resistenta bakterier hem, säger Gunnar Jacobsson.

Eftersom problemet är så stort i omvärlden behöver vi i Sverige alltså fortsätta arbeta med att bara använda antibiotika när det verkligen behövs. Inte bara för att dra vårt strå till stacken och minska spridningen globalt utan även för vår egen personliga hälsa.

– All antibiotika vare sig den är nödvändig eller ej påverkar bakterier i vår tarmflora. Om vi då råkar på resistenta bakterier så får de fritt spelrum att växa till i tarmen, säger Gunnar Jacobsson.

Förväntan från patienter

Ibland är en antibiotikakur helt nödvändig men genom att minska de onödiga kurerna minskar man också tillfällena för de resistenta bakterierna att växa till.

Behöver jag vara rädd för resistenta bakterier?

– Nej, men du behöver ändå tänka till varje gång det kan bli aktuellt med antibiotika. Med den patientmedverkan vi har idag kan man gott fråga sin doktor om det verkligen behövs. Det gäller även för barn eller som anhörig till äldre, säger Gunnar Jacobsson.

Som läkare ska man naturligtvis känna till i vilka sammanhang det är verkningslöst med antibiotika.

– Men det förekommer tyvärr att detta inte nått fram till alla, plus att det också kan finnas en förväntan från patienten att få med sig ett recept på antibiotika, säger Gunnar Jacobsson.

Recept i reserv

Antibiotika hjälper inte mot virus. Ny kunskap visar också att antibiotikan har liten effekt även på bakterieinfektioner som halsfluss.

– Man kan kanske förkorta tiden med symtom med två dagar, men vid lindrig halsfluss har man ingen effekt.

Vid luftrörskatarr och lindrig urinvägsinfektion gör antibiotika heller ingen nytta.

Om man har symtom på urinvägsinfektion kan man, som VGRfokus tidigare berättat, få ”recept i reserv”. Då kan att man avvakta och låta bli att hämta ut sitt recept om infektionen går över av sig själv inom en vecka.

Text: Bettina Axelsson
vgrfokus@vgregion.se


Fakta:

90 procent av antibiotikan skrivs ut på recept på vårdcentraler och andra öppenvårdsmottagningar. Resten används till patienter som är inlagda på sjukhus.

Det nationella målet är 250 antibiotika recept per tusen invånare och år. VGR tillhör dem som minskat mest i Sverige.  Sedan 2012 är minskningen mer än 100 recept, den aktuella siffran tom oktober i år är 290 recept per 1000 invånare och år.

Det är främst vårdcentralerna som bidragit till minskningen. Att engagera all personal har varit en framgångsfaktor i primärvården.  Nu intensifieras arbetet även på sjukhusen genom att engagera sjuksköterskorna i arbetet med minska antibiotikaanvändningen.