Enligt den nya klagomålslagen ska patienter få svar av vården inom fyra veckor. I Västra Götalandsregionen (VGR) får bara hälften av de klagande patienterna svar inom utsatt tid.
Det har gått ett år sedan den nya lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården trädde i kraft. I VGR visar patientnämndernas årsredovisning för 2018 både på besvikelser och framgångar.
Det tar lång tid för patienterna att få svar på sina klagomål, trots hjälpen de får av patientnämnderna, men klagomålen har också blivit färre än väntat. Mörkertalet är stort och patientnämnderna vill gärna få kontakt med patienter som är missnöjda med vården.
Fortsätta informera
– Vi hade räknat med en större ökning av klagomålsärenden, vi behöver fortsätta informera om att vi finns och hoppas att de patienter som behöver vår hjälp kontaktar oss framöver, säger Yvonne Tellskog, förvaltningschef på patientnämndernas kansli.
När klagomålen kommit in till patientnämnderna är det också deras uppgift att analysera och identifiera problemområden. Klagomålen ska helt enkelt hjälpa vården att bli bättre. Det är därför det faktiskt är en framgång för den nya lagen när analysarbetet visar vilka brister det finns i vården.
Långa väntetider
Det har till exempel kommit in många klagomål på långa väntetider inom ortopedi, ögonsjukvård och plastikkirurgi. Det finns patienter som fått information om att väntetiden till deras operation kan bli upp till två år.
Många patienter upplever också långa väntetider och andra brister på akutmottagningarna. Det kan handla om att inte få tillräcklig information eller omvårdnad under väntetiden men också felaktiga bedömningar vid undersökningen.
Flera klagomål handlar om bristen på samordning mellan sjukhusvård, primärvård och kommunal sjukvård.
– Här kan patienterna verkligen bidra med viktiga synpunkter. Det är ju de som ser precis var det brister. Sjukhuset, vårdcentralen eller kommunen ser framförallt sin del. Det är jätteviktigt att systembristerna kommer fram, säger Yvonne Tellskog.
Skarp kritik
Utifrån klagomålen har patientnämnderna också borrat djupare i några områden där man vet att det finns problem. Hittills har två analysrapporter gjorts, båda inom området psykisk ohälsa.
Den ena handlar om tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Klagomålen visar att patienter får vänta länge på ett förstabesök och att det till exempel kan ta upp till två år att vänta på en neuropsykiatrisk utredning.
– Att vårdgivaren VGR inte klarar vårdgarantin för denna patientgrupp är mycket problematiskt. Patientnämnden har inom det här området observerat systembrister, brister i patientsäkerhet, bristande personcentrering och beaktande av barnperspektivet. Vi ger inga förslag på åtgärder, men vi visar på vad patienterna anser att det finns för brister. Sedan förväntar vi oss att de som har ansvar för vården ska ta del av rapporterna och använda det i sitt förbättringsarbete, säger Yvonne Tellskog.
Inte tagna på allvar
Den andra rapporten handlar om primärvårdens förmåga att möta psykisk ohälsa. Här har klagomålen visat att det finns brister inom bland annat samordning, kontinuitet, tillgänglighet, bemötande, delaktighet och information.
– Primärvården ska vara första vårdnivån för patienter med psykisk ohälsa, så det ska också finnas resurser att hjälpa dem på plats eller att remittera vidare, men här finns det mycket som kan förbättras. Många patienter berättar också att de känner sig missförstådda och inte blir tagna på allvar i sin ohälsa när de söker hjälp, säger Yvonne Tellskog.
Vill du läsa mer om det första året med den nya lagen hittar du Patientnämndernas rapporter och årsredovisning här.
Text: Anna-Lena Bjarneberg
vgrfokus@vgregion.se
Fakta om lagen:
Den nya lagen trädde i kraft 1 januari 2018 och innebär i korthet:
Om en patient är missnöjd med vården kan hen få hjälp av Patientnämnden att klaga direkt hos vårdgivaren. Inom fyra veckor ska patienten få ett svar. Klagomålen som kommer till patientnämnderna ska utredas, analyseras och rapporteras. Resultaten ska sedan tillbaka till vårdgivarna och till politikerna, för att de ska se vad de kan förbättra.
Så många klagade
- Antalet klagomålsärenden inom VGR var 4923 under 2018, en ökning med 1,5 procent jämfört med 2017.
- Klagomålsärenden berörde 61 procent kvinnor och 39 procent män. Den största åldersgruppen var 50–59 år.
- De klagomålsärenden som inkom gick till utredning i större omfattning än tidigare. Av samtliga klagomål 2018 utreddes 41 procent mot tidigare 30 procent.
- Innehållet i vårdens svar till patienterna, ska vara relevanta och anpassade till den enskilde. Patientnämnderna kan konstatera att vården uppfyllde detta i de flesta svar.