Fritidsgården Minimix i Hammarkullen där jobbar Mohammed Ali och Abdikarim Said Farah. (Mohammed med vit tröja). Foto: Kent Eng
Fritidsgården Minimix i Hammarkullen där jobbar Abdikarim Said Farah och Mohammed Ali. Foto: Kent Eng

För tre år sedan fick mellanstadieeleverna i Hammarkullen en egen fritidsgård. Nu prisas verksamheten med Västra Götalandsregionens folkhälsopris.

– När jag såg min lillebror hänga på torget, insåg jag att något måste göras för de yngre barnen. De saknade goda förebilder och någon som visade vägen till en annan framtid, säger Mohammed Ali, fritidsledare och initiativtagare till Minimix.

Klockan är kvart i fem på eftermiddagen och flera barn har redan samlats utanför fritidsgården i väntan på att den ska öppna. I köket står fritidsledaren Abdikarim Said Farah, 27,  och lägger kvällens första mackor i smörgåsgrillen. En del barn kommer direkt efter skolan och är hungriga. När Mohammed Ali, 24, öppnar dörren står barnen på kö för att få en kram.

– Det är viktigt att börja med en fysisk kontakt och att se dem i ögonen. Då märker jag direkt hur de mår och om de behöver prata av sig om något som hänt, säger Mohammed Ali.

Mohammed Ali möter barnen som köar för att få komma in på Minimix. Foto: Kent Eng
Mohammed Ali möter barnen som köar för att få komma in på Minimix. Foto: Kent Eng

Både Mohammed och hans kollega Abdikarim har själva vuxit upp i Hammarkullen. Nu vill de ge tillbaka utifrån de erfarenheter de gjort på vägen. Mohammed hängde själv på Mixgården, en ungdomsgård för högstadie- och gymnasieelever. Mixgården, som under sina tjugo år ofta har hyllats för sina sociala insatser. Bland annat visar ett forskningsprojekt vid Göteborgs Universitet att Mixgården skapar en miljö som är brottshämmande och bevisligen minskar ungdomsbrottsligheten i området.

Viktigt att börja i tid

När Mohammed blev vuxen och satt som ordförande i Angereds ungdomsråd, såg han att det ibland var för sent att vända utvecklingen när barnen började högstadiet.

– Jag hade själv en lillebror som var tio år och hängde på torget. Han och hans kompisar hade inga goda förebilder och jag såg vad som hände. Det var en miljö där 15-åringar sålde knark och där lättförtjänta pengar verkade vara den enklaste genvägen till ett gott liv. När de är så små förstår de inte konsekvenserna över vad ett kriminellt liv leder till.

Mohammed och hans dåvarande kollega Bellai Ndaw ville starta Minimix för att fånga upp barnen när de går att påverka som mest. För att de ska få goda förebilder och se vilka möjligheter de har. För att de ska tro på sig själva och hitta sig själva i stället för att försöka spela någon annan bara för att passa in i rollen som ”cool”.

– Grupptrycket är extremt, men om vi kan fånga dem tidigt är det lättare att visa vägen till en bättre framtid. Då kan vi finnas vid deras sida tills de börjar högstadiet och det är dags att lämna över dem till Mixgården, säger Mohammed med en allt mjukare röst – som för att även med kroppsspråket visa att han pratar om något mycket dyrbart som måste tas väl om hand.

Minimix ger trygghet

Efter en stunds öppethållande är ett tjugotal barn på plats. Några spelar pingis, ett gäng har satt sig i sofforna i grupprummet för att prata om ett kommande so-prov, några gör sig redo för att gå ut och leka tjuv och polis.

Hadil, 12, har kommit till Minimix efter skolan sedan hon gick i fyran.

– Det känns jättetryggt här och mina föräldrar är trygga med att jag är här. Här kan jag spela pingis, lyssna på musik, baka eller bara prata med kompisar eller någon vuxen, säger hon.

Två barn spelar fotbollsspel på Mixgården i Hammarkullen.
Fotbollsspel, pingis, samtal eller bara en plats att vara på för mellanstadieeleverna i Hammarkullen. Foto: Kent Eng

För Ali, 12, är Minimix ett andra hem. Han uttrycker också tydligt hur viktiga Mohammed och Abdikarim är som förebilder.

– De betyder obeskrivligt mycket för mig. De är som storebröder. Jag vill bli som dem. Jag vet inte vad jag skulle gjort utan gården. Det hade varit kaos och jag hade hängt på torget. Här känner jag mig trygg och här har jag roligt, säger Ali.

Tydliga ordningsregler

Ett sätt att skapa trygghet är tydliga ordningsregler. Alla hälsar innan de går in, man ska vara trevlig mot alla och uppföra sig fint. Man ska visa respekt för varandra och vara rädd om miljön ute och inne. Man får inte svära eller tala nedsättande om varandra. Alla är lika mycket värda oavsett kön, ålder, land eller religion.

– Vi hjälper till att förbereda dem för deras framtid. I höst tänker vi börja varje kväll med att prata om någon av våra regler. Det tror vi kommer att öka respekten för varandra och för miljön ännu mer, säger Mohammed.

Om någon bryter mot reglerna, är det Abdikarim som brukar fånga upp barnet och prata om vad som hänt. Han använder sig av ”motiverande samtal”, vilket betyder att han ställer många följdfrågor för att barnet till slut ska förstå varför det blev fel och själv vilja ändra sitt beteende tills nästa gång.

– Det blir många samtal här. vi är kuratorer, psykologer och konfliktlösare, säger Abdikarim.

– Och vaktmästare, säger Mohammed. För den senaste helgen tog han sin lediga tid för att måla om hela pingisrummet från blått till vitt.

– Annars hade vi ju varit tvungna att stänga gården en dag, säger han.

Text: Anna-Lena Bjarneberg
vgrfokus@vgregion.se


Fakta: Västra Götalandsregionens folkhälospris

Syftet med folkhälsopriset är att uppmärksamma insatser och/eller personer som
bidrar till arbetet med folkhälsa och social hållbarhet i Västra Götaland.