För 40 år sedan var Sverige först i världen med att erkänna teckenspråket som dövas förstaspråk.
– Jag föddes i rätt tid några år efter 1981 vilket betyder att jag under hela min uppväxt alltid har kunnat använda teckenspråk, säger Tobias Engström.
Tobias Engström, som är aktiv i Västra Götalands dövas länsförbund, är född och uppväxt i Gullspång som ensam döv i familjen. Tobias föräldrar och även några släktningar lärde sig teckenspråk så att de kunde kommunicera med varandra.
– Hade jag varit född tio år tidigare hade mina föräldrar inte fått lära sig teckenspråk, det är en jättestor skillnad på bara några år, säger Tobias Engström.
Fem dövskolor
Det finns fem dövskolor i Sverige som är specialskolor. Tobias gick på Birgittaskolan i Örebro och bodde på elevhem där tillsammans med sina klasskompisar. Efter grundskolan gick han på riksgymnasiet i Örebro, det enda gymnasiet i Sverige för döva. Det är ett riksintag på skolan så dit kommer elever från hela Sverige. Efter gymnasiet pluggade Tobias miljövetenskap på högskola i tre år, ett år på påbyggnadsutbildning på universitet och jobbar nu som miljö- och hälsoskyddsinspektör i Kungsbacka kommun.
– Jag använder tolk väldigt mycket på jobbet, men tyvärr är dagens tolksystem väldigt besvärligt, säger Tobias.
Tolkverksamhet på flera sätt
– Just nu pågår det en utredning på statlig nivå som ska försöka lösa det här problemet. Det ska inte spela någon roll vad jag ska ha tolken till och jag ska inte behöva tänka på hur tolken ska finansieras. Det ska var enkelt att söka tolk till vad som helst, säger Tobias Engström.
Tekniken skapar delaktighet
Tobias berättar om den första mobilen med videosamtal som kom för tjugo år sedan och som var fantastiskt bra för döva.
– Vi kunde ha bildtelefoni och vi kunde se varandra och använda teckenspråk. Döva är snabba att hitta tekniken, inte bara jag, och många vill testa ny teknik. Jag kommer ihåg när vi stod på stan och tecknade med telefonen i ena handen och tecknade med den andra, och folk tittade på oss och undrade vad vi egentligen höll på med. Idag är det nästan samma sak när folk lyssnar i hörlurar och pratar rakt ut i luften.
Kommunicerar via bild
Idag har i princip alla döva en smartphone eller padda för att kunna kommunicera via bild. Tekniken har också inneburit att man enkelt kan delta och känner sig inkluderad via sociala medier.
– Facebook till exempel har utvecklats jättemycket om man jämför med tidigare då man bara kunde skriva några korta kommentarer. Nu kan man använda videoinlägg och kommentera allting egentligen, säger Tobias.
Teckenspråk i vården
Hur teckenspråket används inom vården i regionen varierar väldigt mycket och enligt Tobias Engström saknas mycket kunskap.
– Jag ringde till vårdcentralen för några veckor sedan, men det gick inte alls. I andra ändan är det någon som pratar, ett automatsvar och då kan jag inte göra någonting från min mobil. Jag försökte kommunicera genom 1177 men de vill gärna ringa tillbaka och då kan jag inte svara. Det är väldigt besvärligt för mig i min situation och min sambo får ta de samtalen.
– Det finns dock en bra tolkverksamhet i regionen som har gjort att jag kan delta i samhället, jag känner mig inkluderad i mitt arbetsliv, föreningsliv och privatliv och det finns nästan alltid en tolk när jag behöver det, säger Tobias.
Vad betyder Teckenspråkets dag den 14 maj för dig?
– Den här dagen betyder väldigt mycket för oss eftersom vi fick vårt språk erkänt och att teckenspråk är dövas första språk. Vi hade tänkt fira 40 års jubileet men på grund av pandemin har vi istället startat upp grupper med andra föreningar i Sverige såsom Stockholm och Örebro och flera föreningar i Sverige. Vi försöker skapa en digital festival, dela saker med varandra, exempelvis videoklipp.
Hur skulle teckenspråk fungera i framtiden i den bästa av världar?
– Då ska det inte finnas några hinder. Jag ska kunna gå in i en affär och kunna göra mig förstådd på mitt språk. Att det skulle vara obligatoriskt att lära sig teckenspråk i skolan. Och att alla ska kunna lära sig vardagskommunikation, det enklaste i teckenspråket. Jag vet att det är omöjligt, men man kan ju få drömma.
Text: Helena Kryssman
vgrfokus@vgregion.se
Fakta teckenspråk
1880 hade lärare för döva personer en konferens, den så kallade Milanokongressen. Där togs ett beslut att inte använda teckenspråk i skolan utan all undervisning för döva elever skulle ske muntligt och eleverna tränades i att använda tal. Döva hade svårt att lära sig tala, de kan lära sig själva tekniken men eftersom de inte hör sin egen röst blir det svårt att förstå innebörden i vad man säger. Undervisningen blev därför lidande.
På 1950-talet omvärderades den muntliga undervisningen i skolorna. Efter mycket forskande i ämnet beslutades 1981 att teckenspråket är de dövas första språk och det ska användas i all undervisning.
1981 tog Sveriges riksdag beslut om att erkänna teckenspråket som dövas förstaspråk.
Fakta om Västra Götalands dövas länsförbund (VGDL)
Västra Götalands dövas länsförbund samarbetar med andra föreningar till exempel HRF som är hörselskadades riksförbund och FSDB, en förening för personer med dövblindhet i olika frågor. I brukarråd pratar de bland annat om tillgänglighet och anpassningar i kollektivtrafiken, tolkfrågor och dövas delaktighet i samhället. VGDL arbetar bland annat med att se till att döva har samma tillgång till information som alla andra, att de som behöver tolk ska få det och arbetar för lika rättigheter i samhället.
VGDL får organisationsstöd från regionstyrelsen efter att beredningen för mänskliga rättigheter berett de ekonomiska stöden till de organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning och patientföreningar. Tobias Engström är företrädare för VGDL i Hälso- och sjukvårdsstyrelsens brukarråd för funktionshinderfrågor och beredningen för mänskliga rättigheters samråd funktionshinder.