Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll
Jonna Burén startade gruppen #alltserfintut där över hundra kvinnor delar med sig av sina förlossningsskador. Nu får hon VGR:s pris för social hållbarhet med fokus på folkhälsa och mänskliga rättigheter.

Jonna prisas för att hon bryter tabun kring förlossningsskador

Under hashtaggen #alltserfintut berättar kvinnor på sociala medier om sina förlossningsskador. Nu prisas journalisten Jonna Burén för att hon ger kvinnorna en röst och bryter tabun. Idag får hon ta emot Västra Götalandsregionens pris för social hållbarhet med fokus folkhälsa och mänskliga rättigheter.

De är över hundra kvinnor nu – kvinnor som berättar öppet om sina fysiska eller psykiska skador efter att de fött barn. De flesta framträder med namn och bild, några är anonyma. Här får vi möta kvinnan som kissade ner sin underkjol på sitt eget bröllop, men som struntade i det just då för att hon så gärna ville njuta av sin dag. Här finns kvinnan som gråter av smärta varje gång hon bajsar och kvinnan som drömmer mardrömmar och har ångest efter en traumatisk förlossning.

Vill öka förståelsen

Syftet med #alltserfint ut är att kvinnor ska våga prata om förlossningsskador, dels för att belysa problematiken men framför allt för att omgivningen ska få en ökad förståelse kring hur livet kan te sig för den som är drabbad. Att det kanske inte går att undvika att fisa på arbetsmötet, att det kan vara svårt att planera en lång bilresa för att man måste gå på toaletten direkt när det trycker på eller att det kan vara vardag att kissa på sig.

– Om fler förstår hur det kan vara, blir det så mycket lättare för oss kvinnor som har fått olika skador. Tänk att få omgivningen att tänka ”där sitter hon och pruttar, men det är ju inte så konstigt för hon har ju nyss fött barn”.

Jonna födde själv barn 2019 och fick en skada i levatormuskeln (den djupa muskulaturen som stöttar upp bäckenbotten), något som yttrar sig i smärtor och tyngdkänsla. Det är en typ av skada som kan leda till framfall (när något, till exempel livmodern, buktar ut i slidan).

– Det dröjde innan jag fick en diagnos och rätt hjälp. Jag förstod egentligen att jag hade en skada först när jag gick med i en sluten facebook-grupp för förlossningsskadade. Det var också där idén om att berätta om kvinnors upplevelser föddes. En tjej där tyckte det var dags att vi och våra problem syntes, och jag fångade upp dem som var intresserade.

Kunskap saknas

Hon startade #alltserfint ut i januari 2020 och hittills har över hundra kvinnor delat med sig av sina berättelser om vardagen med förlossningsskador på sociala medie-kontona med samma namn. När hon fick reda på att hon skulle få Västra Götalandsregionens pris för social hållbarhet med fokus folkhälsa och mänskliga rättigheter blev hon jätteglad. Och rörd.

– Det här betyder jättemycket! Det här priset går till alla dessa modiga kvinnor! säger Jonna Burén.

Och det är precis vad det kommer att göra för Jonna ska använda sina 50 000 i prispengar till att ta berättelserna ett steg vidare och sätta in dem i ett sammanhang tillsammans med intervjuer med barnmorskor och läkare. Kanske blir det en bok. Varför säger de ”Det ser fint ut” när det uppenbarligen inte alltid är så fint?

Jonna Burén vill inte öppet kritisera vården, för hon tror helt enkelt inte att kunskapen har funnits.

– Ett exempel är den skadan jag fick. Levatorskador var inte ens en diagnos när jag födde barn för två år sedan, utan blev en diagnos förra året. Och om man inte vet vilka skador som finns, hur ska man då hitta dem?

Kamp att få rätt vård

I samband med den stora satsningen på förlossningsvård under 2018, de så kallade förlossningsmiljarderna”, gjordes ett projekt inom Västra Götalandsregionen för att stärka eftervården. Det mynnade bland annat ut i ett så kallat ”insiktsmaterial” där man utifrån kvinnors berättelser om mötet med vården i samband med sin graviditet och förlossning, föreslår olika förbättringar. Här kan man läsa hur just kommentaren ”Det ser fint ut” uppfattas som kränkande, trots sin välmening. Men också om hur arbete pågår för att förbättra eftervården med till exempel bäckenbottenteam, 3D-ultraljud och satsningar i mödravården. Man konstaterar att vårdkedjan ibland brister och att den oro många kvinnor har inför sin förlossning bottnar i ett lågt förtroende till hur vården fångar upp och hjälper patienten till rätt vård. Utan att det idag läggs ett stor ansvar på den drabbade att hitta rätt väg till vård.

Många av kvinnornas berättelser i #alltserfintut handlar om just deras kamp att få rätt vård för sina skador. Det är inte ovanligt att en kvinna först efter att ha varit hos en tredje, fjärde eller femte gynekolog till slut får rätt hjälp.

– Det här handlar inte om någon ovilja att hjälpa, utan helt enkelt att de inte har sett skadan. Det finns eldsjälar och forskningen går framåt, men expertisen finns inte i hela landet. Nu pratas det mycket om personcentrerad vård. Så om en kvinna beskriver symptom som man inte hittar orsaken till, då kanske man ska gå vidare och hitta någon som kan mer.

Text: Anna-Lena Bjarneberg
vgrfokus@vgregion.se


Allt ser fint ut

Allt ser fint ut på Facebook: https://www.facebook.com/alltserfintut

På Instagram: https://www.instagram.com/alltserfintut/

Nationell satsning

En stor nationell satsning gjordes 2018-2019 på förlossningsvården med 1,8 miljarder kronor. 308 miljoner kronor gick till Västra Götalandsregionen, bland annat för att förstärka eftervården för kvinnor. Bland annat tog man fram ett så kallat insiktsmaterial om förlossningsskador. Det bygger bland annat på tolv kvinnors berättelser.

Länk till insiktsmaterialet: https://www.vgregion.se/siteassets/ovriga_webbplatser/innovationsplattformen/insiktsmaterial_forlossningsskador.pdf

 

Nyheter från Västra Götalandsregionen.